Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Tilläggslån på bostaden kan ge hög amortering

En badrumsrenovering kan bli kostsam med det nya amorteringskravet.
En badrumsrenovering kan bli kostsam med det nya amorteringskravet.

Förslaget om amorteringskrav gör att den som tar tilläggslån får en ny stor utgift. För många rör det sig om 6.000–7.000 kronor i månaden.

I vår ska Finansinspektionen, FI, lägga fram nya föreskrifter för amortering av bolån. I december presenterade FI ett förslag till hur de nya reglerna ska se ut.

Grundbulten i FI:s förslag är att bolån ska amorteras med 2 procent om året ned till 70 procent av bostadens värde och vidare med 1 procent om året ned till 50 procent. Bolån som tagits innan de nya reglerna träder i kraft ska inte omfattas av de nya reglerna.

Men den som tar tilläggslån, nya lån som utökar det befintliga bolånet, aktiverar amorteringskravet. Det innebär att de som inte amorterar i dag kan behöva göra det i framtiden om förslaget blir verklighet.

Det är inte ovanligt att ta ett tilläggslån för renovering eller underhåll av bostaden. I bland är det fråga om akuta åtgärder som att åtgärda ett läckande tak eller byta ut ett uttjänt värmesystem i ett småhus.

Med FI:s förslag bakas tilläggslånet ihop med det befintliga lånet och utlöser amorteringskravet om det samlade lånet överstiger 50 och 70 procent av bostadens värde. Blir lånet högre än 70 procent av värdet ska det amorteras på mindre än 3 år.

Det gör att den som har 70 procents belåning i dag, inte amorterar och tar ett tilläggslån på 200.000 kronor får en ny utgift på mer än 6 000 kronor i månaden.

Tilläggslånet omfattas av amorteringskravet men inte det tidigare lånet. Men amorteringstakten bestäms av hela lånebeloppet.

Våra exempel här bredvid visar hur stor månadsutgiften blir vid olika belåningsgrader. Personerna i våra exempel amorterar inte i dag, månadsutgiften avser den första månaden och den sjunker något allt eftersom lånet betalas av.

Hans Lindberg, vd på Bankföreningen, framhåller att hans organisation är positiv till att amorteringskravet införs och att 93 procent av dem som tar nya lån amorterar redan i dag.

Men han är kritisk till den del av förslaget som innebär att tilläggslånen aktiverar amorteringskravet.

– Det bryter mot regeringens intention att amorteringskravet bara ska gälla nya lån, säger han.

Per Håkansson, chefsekonom på FI, håller inte med.

– Tilläggslånet omfattas av amorteringskravet men inte det tidigare lånet. Men amorteringstakten bestäms av hela lånebeloppet, säger han.

Ett alternativ till bolån är att ta ett blancolån, ett lån utan säkerhet. Fördelen i det här sammanhanget är att det då går att få en längre amorteringstid, ofta tio år, och därigenom en lägre månadsutgift.

Men det finns flera nackdelar. Räntan är högre och det går inte att binda räntan på ett blancolån, vilket gör att kostnaden alltid ökar när räntorna stiger. Alla kan inte heller få ett lån utan säkerhet.

Ett räkneexempel visar kostnaden för ett blancolån med en amorteringstid på tio år och en ränta på 2 procent. Månadsutgiften blir då 2.500 kronor när lånet börjar amorteras.

Bankföreningen har tagit fram ett förslag till hur tilläggslånen kan hanteras när amorteringskravet är på plats. I korthet går förslaget ut på att tilläggslånen blir bolån med bolåneränta och möjlighet att binda räntan.

Amorteringstiden föreslås bli tio år och det ger en månadskostnad på 1 900 kronor när lånet börjar amorteras räknat på en ränta på 2 procent.

– Jag tycker att vi har bra argument för vårt förslag, säger Hans Lindberg.

FI:s förslag till amorteringskrav lades fram strax före jul och är nu ute på remiss. Remisstiden går ut om ett par veckor, den 12 februari, och då börjar FI gå igenom de förslag som kommit in.

Bankföreningen är en av remissinstanserna och deras förslag till regler för tilläggslån kommer att finnas med i remissvaret.

Per Håkansson på FI är medveten om att Bankföreningen har synpunkter på tilläggslånen.

– Det har påpekats att det blir en stark amorteringstakt och vi vet att till exempel Bankföreningen är kritisk till det, säger han.

Per Håkansson säger att FI ska utvärdera de synpunkter som kommer in.

– Bankföreningens tankegångar är intressanta men vad vi landar i har vi inte bestämt, säger han.

En annan fråga är från vilket datum amorteringskravet ska börja gälla. Enligt förslaget ska det träda i kraft den 1 juni men Bankföreningen anser att bankerna behöver mer tid för att anpassa sina system.

– Bankerna har haft ganska klart för sig hur förslaget ser ut så jag föreställer mig att de ska klara det till den 1 juni, säger Per Håkansson.

Maria Crofts: De med låga inkomster tvingas betala mer med nya reglerna

Finansinspektionens förslag om tilläggslån missgynnar låg- och medelinkomsttagare som tagit stora lån för att få en bostad. De som inte har inkomster som tillåter att utgifterna ökar måste ta dyra blancolån.

Med reglerna i det nya förslaget till amorteringskrav blir det mycket svårare att utöka lånet på bostaden till reparationer och underhåll. Störst blir skillnaden för den som inte amorterar på sin bostad i dag och har en belåningsgrad kring eller över 70 procent.

För dem som redan amorterar märks ett tilläggslån inte lika mycket. De måste amortera mer när skulden blir större men amorteringen ökar med några hundralappar i månaden i stället för att gå från noll till många tusenlappar.

Ett lån på 200.000 kronor gör att månadsutgiften stiger med mer än 6.000 kronor för dem som har en bostad värd 5 miljoner kronor och en belåningsgrad på 70 procent. Mycket pengar för de flesta och många har helt enkelt inte råd.

Det är också oklart i vilken utsträckning bankerna kan bevilja lån som ökar månadsutgifterna så mycket. Bankernas kalkyler måste gå ihop så att hushållen har tillräckligt mycket pengar kvar att leva på.

Då återstår blancolånen där det går att få ned månadsutgiften eftersom amorteringstiden blir längre. Men räntan är minst dubbelt så hög och ofta ännu högre.

Hushåll som inte klarar en ökad utgift på 6.000 kronor i månaden måste då betala mycket mer för sitt lån än den som har en ekonomi som tål den ökade utgiften.

Amortering är visserligen inte en kostnad utan en form av sparande. Men många har inte råd att spara stora summor varje månad, varken i form av amorteringar eller annat sparande.

De nya reglerna införs den 1 juni
En renovering riskerar att bli dyrare än väntat med det nya amorteringskravet.

Amorteringskravet är tänkt att införas i sommar. Här är tidsplanen och en sammanfattning av de nya reglerna.

Finansinspektionen, FI, lade fram det första förslaget om amorteringskrav redan i november 2014. I mars 2015 kom ett nytt bearbetat förslag. Tanken var att de nya reglerna skulle börja gälla den 1 augusti 2015.

Men så blev det inte efter att kammarrätten i Jönköping, en av remissinstanserna, uttryckte att lagen inte tillät att FI beslutade om amorteringskravet. Därför krävs det både en lagändring och ett beslut om nya regler för att amorteringskravet ska kunna införas.

Det första steget är att riksdagen röstar igenom en lagändring som ger FI möjlighet att besluta om amorteringskravet. Regeringen har enats med oppositionen och Vänsterpartiet om hur lagen ska se ut.

I det andra steget fattas beslut om själva amorteringskravet. FI tar fram ett förslag till amorteringskrav som ska godkännas av regeringen och sedan utfärdar FI föreskrifter om att kravet ska införas.

Så här ser tidsplanen ut:

  • 9 februari. Regeringen lägger förslaget till lagändring till riksdagen.
  • 12 februari. Remisstiden går ut för FI:s senaste förslag till amorteringskrav. FI börjar gå igenom svaren.
  • April. Riksdagen röstar om lagändringen som ger FI möjlighet att besluta om amorteringar.
  • 1 maj. Lagen som ger FI möjlighet att besluta om amorteringar träder i kraft.
  • Maj. FI:s förslag till amorteringskrav godkänns av regeringen. Det är först i maj vi får veta exakt hur amorteringskravet ser ut.
  • 1 juni. Amorteringskravet införs om allt går enligt planerna.

 

Det här är de viktigaste förändringarna i FI:s senaste förslag:

Nya lån ska amorteras med 2 procent om året ned till 70 procent av bostaden värde och sedan vidare till 50 procent med 1 procent per år.

Nyproduktion ska kunna undantas från amorteringskravet men detta gäller bara den första köparen och om långivarna går med på det.

Tilläggslån räknas som nya lån och amorteringsbeloppet beräknas på hela lånet.

Bostaden kan omvärderas vart femte år eller efter en större renovering, ombyggnad eller tillbyggnad. Amorteringsbeloppet kan räknas om efter omvärderingen.

Det ska gå att få slippa amorterna under en tid vid särskilda händelser som påverkar ekonomin – till exempel om en närstående dör, vid skilsmässa, sjukdom och arbetslöshet.

Byte av bank räknas inte som att man tar nya lån. Den som inte amorterar när amorteringskravet införs och bor kvar i sin bostad måste inte amortera efter ett bankbyte.

Om man ingått ett bindande avtal om att köpa en bostad innan amorteringskravet träder i kraft omfattas lånet inte av kravet.

Stora skillnader med olika förslag

Lasse och Lena behöver låna 200.000 kronor var för att renovera sina lägenheter. Exemplen visar hur mycket de måste amortera och betala i ränta på tilläggslånet beroende på hur reglerna ser ut. Vi jämför Finansinspektionens senaste förslag med blancolån, lån utan säkerhet, och Bankföreningens förslag. Räntan är angiven efter skatteavdraget på 30 procent. Källa: Bankföreningen, DN.

Lasse lägenhet

Lägenhetens värde: 5 miljoner kronor.

Bolån: 3,5 miljoner kronor (70 procent).

Nytt lån: 200 000 kronor.

Finansinspektionen

Amorteringstid: 2 år och 8 månader.

Amortering: 6 167 kronor i månaden.

Ränta: 2 procent, totalt 5 292 kronor.

Månadsutgift: 6 400 kronor.

Blancolån

Amorteringstid: 10 år.

Amortering: 1 667 kronor i månaden.

Ränta: 5 procent, totalt 38 500 kronor.

Månadsutgift: 2 250 kronor.

Bankföreningen

Amorteringstid: 10 år.

Amortering: 1 667 kronor i månaden.

Ränta: 2 procent, totalt 15 400 kronor.

Månadsutgift: 1 900 kronor.

Lenas lägenhet

Lägenhetens värde: 5 miljoner kronor.

Bolån: 2,5 miljoner kronor (50 procent)

Nytt lån: 200 000 kronor.

Finansinspektionen

Amorteringstid: 7 år och 5 månader.

Amortering: 2 250 kronor i månaden.

Ränta: Totalt 11 816 kronor (2 procent).

Månadsutgift: 2 483

Blancolån

Amorteringstid: 10 år.

Amortering: 1 667 kronor i månaden.

Ränta: Totalt 38 500 kronor (5 procent)

Månadsutgift: 2 250 kronor.

Bankföreningen

Amorteringstid: 10 år.

Amortering: 1 667 kronor i månaden.

Ränta: 2 procent, totalt 15 400 kronor.

Månadsutgift: 1 900 kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.