Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-12 13:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/tillvaxtverket-smaforetag-bor-fa-stod-for-sin-export/

Ekonomi

Tillväxtverket: Småföretag bör få stöd för sin export

Jan Persson, analytiker på Tillväxtverket.
Jan Persson, analytiker på Tillväxtverket. Foto: Pressbild.

Riktigt små företag bör få subventionerad konsulthjälp för att kunna klara exportmarknader.

Det föreslår Tillväxtverket i sin senaste rapport om företagens villkor.

Dan Lucas
Rätta artikel

Små och medelstora företag som på något sätt är internationella - de antingen exporterar, importerar, ingår i en internationell kedja eller har verksamhet utomlands - är i allmänhet mer framgångsrika än företag som inte är det. De har starkare framtidstro, en starkare vilja att växa och är mer innovativa.

Därför finns det också stöd för små företag som vill söka sig ut i världen. Hit hör de så kallade internationaliseringscheckarna.

Men dessa checkar är inte till för alla. Det krävs en omsättning på minst tre miljoner kronor och företaget ska ha minst två anställda.

Tillväxtverket vill därför hitta en annan stödform för de riktigt små företagen.

– Vi vill se om man kan stödja ännu mindre företag som inte klarar de här kraven. Men det ska kanske göras i en annan form, säger Jan Persson, analytiker på Tillväxtverket och huvudansvarig för den senaste rapporten i verkets serie Företagens villkor och verklighet.

– En idé är att ha någon form av subventionerade konsulttjänster. Det kan vara som en timbank - ett antal timmar konsulttjänster till subventionerat pris, tillägger Persson.

Rapporten bygger på runt 10.000 intervjuer som verket lät göra under 2017. Och här framgår att den största ökningen av andelen företag som exporterar finns hos de allra minsta företagen som inte har anställda, de som Jan Persson kallar för soloföretagen. Det är en trend som funnits i flera år.

– Där har andelen som exporterar ökat från 9 procent 2008 till 13 procent 2017, säger Persson.

Han tror att en förklaring kan vara e-handeln. 

– Den minskar ju stordriftsfördelar och kanske även riskerna. Kan man sköta affärstransaktioner via nätet så underlättar det för de riktigt små företagen, säger Persson.

Rapporten visar också att var femte småföretag är "internationellt inriktade" - det vill säga de vill göra affärer utanför Sveriges gränser. Men de möter många svårigheter.

De allmänna svårigheter som småföretag möter när de ska bl internationella är bristen på kompetens, bristen på kapital och att lagar och myndighetskrav kan vara svåra att förstå och leva upp till.

– Men mer specifikt lyfte de fram brister på resurser i det egna företaget, kostnaderna och tillgång till kontakter och nätverk, säger Persson.

Just brist på resurser är det enskilt största hindret; nästan en tredjedel, 31 procent, svarade att det var ett hinder för dem. Det kan handla om att man helt enkelt inte har plats i sin nuvarande produktion för internationalisering.

Rapporten utmynnar i en rad förslag, där stödet till de minsta företagen finns med. Men Tillväxtverket har också synpunkter på vad regeringen borde göra annorlunda. Bland dessa synpunkter finns att staten borde ha mer av långsiktighet när det gäller stöd till småföretag.

– Det finns ofta en projektkultur - att regeringen introducerar nya insatser hela tiden. Det blir en påse pengar för insatsen som sedan tar slut. Så kommer nya insatser och pengar till dem. Det skapar en rycklighet, inte minst regionalt, säger Persson. 

Som exempel nämner han de regionala exportcentra som började 2016. Finansieringen räcker endast till och med i år.

– Vi menar att när man väl byggt ett sådant system är det rimligt att man fortsätter att jobba med det. Det är ett exempel på långsiktighet, säger Persson.

Läs även: Artificiell intelligens kan minska företagets påverkan på miljön