Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-08-12 09:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/tio-ars-tysk-tillvaxt-utraderad-europa-genomlider-sin-varsta-recession-i-mannaminne/

Ekonomi

Tio års tysk tillväxt utraderad: ”Europa genomlider sin värsta recession i mannaminne”

Det blev ett rekordras för tysk ekonomi i andra kvartalet, ned med 11,7 procent jämfört med samma period i fjol.

Nästan tio års tysk tillväxt har därmed raderats ut under tre månader, präglade av nedstängningar och restriktioner för att hantera covid-19-pandemin.

TT Text

Export och import tvärnitar och såväl hushållskonsumtion och företagsinvesteringar faller hårt i den tyska ekonomin.

– När man stänger ned ekonomin är det klart att det blir stora siffror, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

– Det kommer ta minst 3–4 år att komma tillbaka till 2019 års produktionsnivåer, tillägger hon.

BNP-raset var större än vad ekonomer hade räknat med. Snittprognosen låg på minus 11,3 procent jämfört med ett år tidigare.

Och justerat för säsongsvariationer var nedgången i BNP 10,1 procent jämfört med första kvartalet i år. Det är den största minskningen sedan 1970, då den tyska statistikbyrån började med att kvartalsvisa beräkningar av BNP.

”Europa genomlider sin värsta recession i mannaminne”, skriver Oliver Rakau, ekonom på Oxford Economics i en kommentar.

Han konstaterar att nedgången väntas bli ännu större i andra euroländer, som Spanien, där han räknar med att det blir ett BNP-ras på 18 procent. För helåret 2020 sänker Rakau sin BNP-prognos för Tyskland något efter den oväntat stora nedgången i andra kvartalet till minus 6 procent, medan prognosen för hela eurozonen ligger på minus 8 procent.

Nyman är dock inte förvånad över den rekordstora minussiffran från Tyskland. Hon tycker att den ligger inom ramarna för vad som var rimligt att räkna med, mot bakgrund av den stora osäkerhet som råder i coronakrisen.

Statistiska centralbyrån (SCB) ska den 5 augusti presentera en första beräkning av hur det gick för svensk ekonomi i andra kvartalet. Handelsbankens ekonomer räknar med ett svenskt BNP-ras på cirka 7 procent.

Och för hela 2020 räknar de med en nedgång på 4–5 procent, men det förutsätter att covid-19-pandemin inte förvärras radikalt och att det går att undvika de stora nedstängningarna som slog mot världsekonomin under våren.

För eurozonen tror Christina Nyman att det kan bli minus 8 procent i BNP under 2020.

– Man kan få ganska mycket starkare BNP-siffror under andra halvåret. Men det är inte alls så att man kommer tillbaka i aktivitetsnivå och arbetslösheten kommer fortsätta att öka på många håll, säger hon.

Den utbredda och ihållande osäkerheten kring covid-19-pandemin kommer ligga kvar som en våt filt över hela världsekonomin även framöver, räknar hon med.

– Investeringarna kommer att vara låga under lång tid. De har redan minskat kraftigt och de kommer inte komma tillbaka på flera år. Det är likadant på arbetsmarknaden, där osäkerheten ligger kvar, säger Nyman.

Samtidigt visar andra siffror att antalet arbetslösa i Tyskland oväntat minskade med 18 000 i juli, justerat för säsongsvariationer. Arbetslösheten var oförändrad på 6,4 procent.

Den amerikanska storbanken Citis ekonom Christian Schulz beskriver de tyska jobbsiffrorna som oväntat positiva, men räknar med att det kan komma bakslag på den tyska arbetsmarknaden framöver när de 6,6 miljoner arbetstagare som har permitterats i Tyskland i coronakrisen inom tolv månader antingen varslas om uppsägning eller får återgå till sina jobb.

”Det kan fortfarande bli betydligt värre”, varnar han.

Ämnen i artikeln

Tyskland
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt