Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-25 01:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/tio-forsvarsbudgetar-i-stod-till-naringslivet/

Ekonomi

Tio försvarsbudgetar i stöd till näringslivet

Bild 1 av 6
Illustration: Johan Andersson
Bild 2 av 6 Sara Brandt, vice vd på Almi Företagspartner
Foto: Johan Töpel
Bild 3 av 6 Catrin Fransson, vd för Svensk exportkredit
Foto: MAJA ERIKSSON
Bild 4 av 6 Finansminister Magdalena Andersson.
Foto: Henrik Montgomery/TT, Henrik Montgomery/TT, Henrik Montgomery/TT
Bild 5 av 6 Malin Hasselblad Wennström, kommunikatör på Riksgälden.
Foto: Riksgälden
Bild 6 av 6 Anna-Karin Jatko, vd EKN
Foto: MAJA ERIKSSON

Hela 724 miljarder kronor – eller mer än tio års försvarsbudgetar. Det är det totala värdet på statens stöd till det svenska näringslivet för att bekämpa coronakrisen.

Men DN:s genomgång visar att alla stöd inte är lika efterfrågade, och det är ingen kö till den nya företagsakuten.

Artikeln har den 11 maj tillförts en rättelse när det gäller hur mycket av direktstödet som går till näringslivet.

Av det direkta stödet på 185 miljarder mot pandemins effekter, är cirka 159 miljarder på olika sätt riktade mot näringslivet (se grafik). Enbart det senare är drygt tre gånger så mycket som staten väntas satsa på hela rättsväsendet under 2020. 

Hårt tryck på Tillväxtverket 

Korttidspermitteringar innebär att staten tar största delen av notan när anställda jobbar 1–4 dagar med merparten av inkomsten intakt. Systemet gäller alla branscher och omfattar i teorin nästan 2 miljoner svenskar.

Till och med i torsdags hade Tillväxtverket beviljat stöd för 20,6 miljarder miljarder kronor till drygt 45.000 företag, med totalt över 400.000 anställda. Ansökningstrycket fortsätter att vara högt, samtidigt som debatten rasat. 

Stort sug efter förmånliga brygglån

Statliga Almi Företagspartner jobbar med att ge lån och rådgivning till nystartade företag och etablerade företag som vill växa. Almi har fått 3 miljarder för att med brygglån hjälpa ”bärkraftiga företag” att klara sig igenom pandemin. 

– Det har varit en anstormning, och den fortsätter. Normalt beviljar vi 3.300 av våra vanliga lån på ett år, nu har vi sagt ja till drygt 1.100 lån på en en dryg månad. Cirka 600 av dem är nya brygglån, säger Sara Brandt, vice vd på Almi Företagspartner.

Brygglånen är till för att stärka likviditeten hos företagen, räntan är som högst 4,95 procent. Löptiden är på ett år, och man kan då få uppskov med ränta och amortering. 

Fram till om med i torsdags hade nästan 2.400 små och medelstora företag ansökt om brygglån. Närmare 500 miljoner har betalats ut – men ungefär vart fjärde företag får nej.

– Vi gör ordentliga granskningar av hur deras ekonomi såg ut i fjol. Stödet ska gå till sunda bolag, sådan som hade klarat sig om inte coronakrisen hade kommit.

Ingen patientrusning till företagsakuten 

Den nya företagsakuten innebär att staten står som garant för nya lån som bankerna ger företag som drabbats negativt av coronapandemin.

Det är Riksgälden som administrerar stödet, som innebär att staten garanterar 70 procent av lån på i normalfallet max 75 miljoner per företag, resten av risken står utlånaren för. Till och med 6 maj hade 65 kreditinstitut anslutit sig, däribland alla de fyra svenska storbankerna.

Riksgälden kan ställa garantier på totalt 100 miljarder, men har hittills reserverat 39 miljarder baserat på den utlåning som i fjol skedde till små och medelstora företag –den huvudsakliga målgruppen. 

Men efter en knapp månad hade de anslutna bankerna beviljat lån på bara 352 miljoner kronor med den statliga garantin i ryggen.

– Det tar tid innan bankerna kommer i gång med sina rutiner och företagen tittar nog också på andra stödåtgärder innan de ökar sina lån. Det kommer att ta ytterligare flera veckor innan det går att värdera hur åtgången blir, säger Malin Hasselblad Wennström, kommunikatör på Riksgälden.

Flygstödet har inte lyft på riktigt

Världens flyg står på marken och en riktad kreditgaranti mot den svenska branschen kom redan i mars. Men först nu i veckan utfärdades den första garantin, efter att formerna tröskats med EU-kommissionen. SAS får nu en lånegaranti på 1,5 miljarder av svenska staten och lika mycket från den danska.

Garantin omfattar 90 procent av de lån flygbolagen, som måste vara godkända för kommersiell trafik, kan skaffa. Av totalt 5 miljarder finns nu 3,5 miljarder kvar. 

Riksgälden, som ställer ut garantin, uppger att 16 företag har uttryckt intresse för kreditstödet, men att bara ett fåtal av dem uppfyller de formella kraven.  Hittills har det bara kommit en formell ansökan, från SAS.

Reda pengar ska underlätta omställning 

Det senaste paketet från regering och samarbetspartierna handlar om ett kontantstöd på uppemot 39 miljarder kronor. Det ska kompensera för försäljningstapp och underlätta för till exempel ett verkstadsföretag som börjar göra sjukvårdsmaterial.

Företagen får stödet för mars och april, 2020, omsättningstappet beräknas mot samma period i fjol. Ersättningen kan bli maximalt 150 miljoner kronor per företag. Förslaget planeras träda i kraft den 1 juli, ska administreras av Skatteverket - men måste först få OK av EU-kommissionen. Regeringen räknar med att uppemot 180.000 företag kan ha rätt till stödet.

23.000 företag har fått anstånd med skatt och avgifter 

Vid sidan av allmänt sänkta arbetsgivaravgifter under perioden april-juni, kan företag också få anstånd med att betala större delen av arbetsgivaravgifterna, samt vänta med att betala in moms och preliminär skatt.

Fram till fredagen hade Skatteverket fattat över 51.000 beslut som berört drygt 23.000 skattskyldiga företag. Den samlade summan på fredagen var uppe i 29 miljarder kronor, men den växer dag för dag.

Exportindustrin jagar finansiering...

De svenska exportföretagen jagar finansiering som aldrig förr.

Svensk Exportkredit, SEK, har sett en kraftig ökning av sin nyutlåning till företagen; från 13,3 miljarder kronor i nyutlåning under första kvartalet i fjol till 33,3 miljarder kronor för motsvarande period i år.

I början av krisen var det främst de medelstora företagen, samt underleverantörer till stora företag, som ville låna. Men numera finns också storföretagen, som vanligtvis använder företagsobligationer.

– När den marknaden inte fungerar måste de säkerställa att de har en annan typ av finansiering, säger Catrin Fransson, vd för SEK, som räknar med att ökningen fortsätter under andra kvartalet.

...och garantier

Vid sidan av finansiering behöver exportföretagen ofta garantier för att kunna genomföra de affärer som ändå blir av. Det kan de få från Exportkreditnämnden (EKN) som försäkrar företagens kreditrisker vid exportaffärer. 

Det viktigaste krisstödet är rörelsekreditgarantier - garantier för till exempel checkkrediter. Här finns det redan ansökningar om totalt 170 miljarder kronor – nästan dubbelt så mycket som under hela finanskrisen.

I normala fall är de endast företag med en omsättning under fem miljarder, som kan få det stödet som i normala fall täcker 50 procent av bankens risk, nu ökas detta till 80 procent. Under en kris kan även storföretagen få del av stödet, med 75 procents risktäckning:

– Vi har ett rekordstort intresse från de stora exportföretagen när det gäller rörelsekreditgarantier, säger EKN:s generaldirektör Anna-Karin Jatko. 

Hyresrabatt – var god dröj

Butiker och restauranger hör till de företag som ofta hyr sina lokaler och har ropat högt efter att få rabatt å hyran. Det sker nu när regeringen har beslutat att hyresvärden kan få ett stöd på 50 procent av rabatten, men de kan söka stödet först efter halvårsskiftet. 

Branschorganisationen Fastighetsägarna har ett standardiserat avtal som många, men inte alla, hyresvärdar använder. Fram till och med fredagen hade ungefär 5.000 avtal slutits.

Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo säger att alla de stora bolag han prata med arbetar med avtal om hyresrabatter. 

– När dimmorna skingrades om hur det här skulle tillämpas, så satte det fart. Majoriteten av fastighetsägarna sluter sådana här avtal med sina hyresgäster, säger han.

 

Rättelse: I posten ”sjuklöneansvar” i grafiken ligger cirka 5 miljarder på kommuner och regioner. Det gör att den del av de direkta stöden som går direkt eller indirekt till näringslivet är 159 miljarder. Totalsumman blir då 724 miljarder.