Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-22 20:19

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/tio-vanligaste-klagomalen-pa-maklarna/

Ekonomi

Tio vanligaste klagomålen på mäklarna

Antalet anmälningar till Fastighetsmäklarinspektionen har ökat. Foto: Magnus Hallgren

Antalet anmälningar till Fastighetsmäklarinspektionen ökar år från år. Här är de tio vanligaste anledningar till varför konsumenter anmäler en mäklare. 

1. God fastighetsmäklarsed.

Begreppet kan sägas vara en norm för hur en mäklare ska uppträda gentemot säljare, spekulanter och köpare. Mäklarens ska vara en opartisk mellanhand och ta till vara båda parters intressen. Begreppet täcker in både vad lagen säger och den praxis som vuxit fram under decennier.

2. Mäklarens agerande.

Det här ryms också inom god fastighetsmäklarsed - begreppen är i det närmaste identiska.

Ett av de vanligaste klagomålen är de så kallade lockpriserna på bostäder. Foto: Nicklas Thegerström

3. Pris i marknadsföring.

Här återfinns ett av de allra vanligast klagomålen - de så kallade lockpriserna. Det är inte sällan spekulanter som klagar på att en mäklare har gått ut med ett för lågt utgångsbud för att på så sätt trissa upp priset.

4. Förtroende för mäklaren.

En mäklare måste inge förtroende hos både säljare, köpare och även de spekulanter som hoppar av en eventuell budgivning. Därför är också kravet i lagen att en mäklare ”ska utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed.”

5. Budgivning.

Hur går budgivningen till? Går det att lita på att den är schyst - att mäklaren för fram alla bud och att processen är transparant?

6. Marknadsföring.

Frågan hur en bostad marknadsförs leder också till konflikter och därmed anmälningar. Se även Objektsbeskrivning 

7. Rådgivnings- och upplysningsskyldighet.

En mäklare har en skyldighet att upplysa spekulanter om allt som denne har fått veta om objektet och som kan vara av intresse för en tänkbar köpare. Däremot har inte mäklaren en undersökningsplikt. Det ansvaret ligger hos köparen och det ska mäklaren upplysa om. Se även Objektsbeskrivning.

En bostadsannons presenterar bostaden i ett så vackert ljus det bara går, men beskrivningen av bostaden måste vara korrekt och mäklaren måste upplysa om eventuella brister. Foto: Hampus Andersson

8. Opartiskhet.

Ett upplevt brott mot kravet på opartiskhet väcker irritation och ilska hos i synnerhet köpare. Men opartiskheten ställs ju på prov då lagen även säger att mäklaren ska ”särskilt beakta uppdragsgivarens ekonomiska intressen.” Och det är säljaren som är uppdragsgivare.

9. Objektsbeskrivning.

De flesta bostadsannonser presenterar bostaden i ett så vackert ljus det bara går. Men det finns en gräns för skönmålningen. Prospektet, beskrivningen av själva bostaden, måste varar korrekt och mäklaren måste också tydligt upplysa om eventuella kända brister. 

10. Kontraktsskrivning.

En bostadsaffär är inte i hamn förrän båda parter har skrivit på kontraktet. Köpare drar sig ur innan kontraktsskrivning av olika skäl - banken säger kanske nej eller köparen har funnit ett annat objekt. När kontraktet ska undertecknas ska också mäklaren gå igenom det noga med båda parter - just för att undvika framtida tvister.