Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Tjänsteföretagen kräver skatterabatt för kompetensutveckling

Anna-Karin Hatt, vd för Almega.
Anna-Karin Hatt, vd för Almega. Foto: Henrik Montgomery/TT

Näringslivets satsningar på personalutbildning har minskat med en fjärdedel det senaste decenniet. Det visar en ny rapport från Almega, som nu kräver skatteavdrag i miljardstorlek för att kompetensutveckla mer. 

– För Sverige är de minskande investeringarna i personalutbildning en väldigt oroande utveckling, eftersom vi är så beroende av högkvalificerad arbetskraft, framhåller Anna-Karin Hatt, vd för tjänsteföretagens branschorganisation Almega.

Sverige är ett högkostnadsland, och våra internationella konkurrensfördelar bygger på god innovationsförmåga, hög teknikintensitet och en välutbildad arbetskraft, säger hon.

Detta en mycket oroande utveckling, enligt Almega. Teknikinvesteringarna är stora och viktiga för Sveriges tillväxt, men de behöver matchas av höga investeringar i den aktiva arbetskraften.

Svenska företag har goda förutsättningar för att investera i maskiner, men sämre för investeringar i personalen. Personalutbildning beskattas högre än fysiska investeringar, i ny teknik och byggnader. Dessa kan skrivas av över tid, och tas upp som tillgångar, medan utbildning är en direkt kostnad i bokföringen. Dessutom är det svårt att finansiera kompetensinvesteringar via banklån. 

Det blir extra problematiskt för den kunskapsintensiva tjänstesektorn, framhåller Almega. 

Teknikutvecklingen innebär trots allt inte bara att jobb försvinner, utan även att nya yrken växer fram, med krav på specifik kompetens. Arbetstagarna behöver uppdaterade och aktuella kunskaper. 

– Många företag skriker efter rätt kompetens i Sverige, men flyttar nu i allt högre utsträckning utomlands och bygger upp kompetensen där, säger Anna-Karin Hatt.

Men de företag som i dag de facto satsar på att kompetensutveckla medarbetare riskerar att förlora dem till konkurrenter, och tappar därmed både medarbetare och utbildningsinvesteringen. Det får företagen att tveka än mer när det gäller att öppna plånboken.

Enligt färska siffror från SCB har näringslivets utgifter för personalutbildning som andel av den totala arbetskostnaden har minskat från 2,1 procent 2005 till 1,6 procent 2015. Hade andelen legat kvar på 2005 års nivå hade investeringarna i personalutbildning varit 7 miljarder högre i dag, har Almega räknat ut. Det kan jämföras med de 23 miljarder som näringslivet 2015 investerade i kompetensutveckling.  

Almega pekar på att flera länder prövat olika typer av skatteincitament för företagen. Däribland Frankrike, Nederländerna, Österrike, Norge och vissa amerikanska delstater.

Även svenska företag behöver ett sådant statligt ekonomiskt stöd för personalens kompetensutveckling, anser tjänsteföretagens branschorganisation.

Det kompetensavdrag som Almega efterlyser skulle vara utformat så att arbetsgivaren kan återfå halva kostnaden för köp av externa kurser, genom att dra av motsvarande belopp från företagets skattekonto. 

Det skulle belasta statskassan med upp till 8 miljarder kronor per år, om näringslivet fördubblade sina köp av externa kurser. Men enligt Almega skulle det också kunna medföra nyanställningar hos utbildningsleverantörer, som kunde generera ökade skatteintäkter på upp till 3 miljarder kronor.

 

Så här vill Almega se ett kompetensavdrag:

Ett svenskt kompetensutvecklingsavdrag skulle belasta statskassan med upp till 8 miljarder kronor per år, om innebar att näringslivet fördubblade sina köp av externa kurser.

Men det kunde också leda till nyanställningar hos utbildningsleverantörer, vilket kunde generera ökade skatteintäkter på upp till 3 miljarder kronor.

Det går också att sänka kostnaden för kompetensavdraget genom att minska avdragsnivån och sätta begränsningar för hur och när avdraget får användas. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.