Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Toppchefer i börsbolag upptaxeras med miljoner

Skatteverkets kontor i centrala Stockholm.
Skatteverkets kontor i centrala Stockholm. Other: Christine Olsson/TT

Nästan 200 svenskar och omkring 50 bolag fastnade i Skatteverkets särskilda utlandsgranskning under 2017. Flera toppchefer i börsbolag har upptaxerats med mångmiljonbelopp. Sammanlagt krävs de på närmare 800 miljoner i skatter, visar en genomgång av ärendena som DN gjort. I 73 av fallen har lett till brottsanmälan hos Ekobrottsmyndigheten.

Den person som krävs på mest av alla i skatt är Preston Haskell – 131 miljoner kronor. Haskell är storägare och ordförande i Auriant Mining, ett guldprospekteringsföretag som är noterat på Stockholmsbörsens First North-lista. I botten ligger en strid med Skatteverket om var Haskell ska räknas som bosatt under några år.

Men det är flera andra på börs- och finansområdet som Skatteverket driver processer mot: 

• Finansdoldisen Thomas Olausson upptaxeras med omkring 109 miljoner kronor. Han har en bakgrund i flera stora börsbolag, bland andra Vitrolife som han var storägare i fram till 2015. Olausson har fått stora summor i utdelning från ett företag som han äger på Cypern, som Skatteverket menar att han ska betala skatt på i Sverige för åren 2011-2012. Själv anser han att han är begränsat skattskyldig i Sverige, eftersom han flyttade till England år 2007.

• Malmöprofilen Greg Dingizian, storägare och styrelseledamot i börsnoterade fastighetsbolaget Victoria Park och tidigare på Midsona, krävs på 36 miljoner. Han beskattas för dold utdelning på drygt 63 miljoner från ett Cypernbolag som han äger. Dingizian var utflyttad till Indonesien ett par år, men Skatteverket anser att han hela tiden varit obegränsat skattskyldig i Sverige.

• Paret Lennart Nyberg och Anna Nordmark Nyberg krävs tillsammans på drygt 24 miljoner kronor. De startade InkClub, som säljer bläckpatroner till skrivare och varit mycket framgångsrikt. Paret har flera bolag på skatteparadis som varit verksamma i Sverige.

• Börsbolagsproffsen Kjell Nilsson (tidigare bland annat på på Lindab, Trelleborg, ACAP) och Lars Guldstrand (tidigare vd på Eniro) ska betala 7 respektive 6 miljoner plus räntor, enligt beslut under 2017. Lars Guldstrand hade ett Panama-upplägg med ett skatteparadisbolag som ordnats av advokatbyrån Mossack Fonseca, framgår det av Skatteverkets beslut. Även Kjell Nilsson hade ett Panama-upplägg.

• Flera personer kopplade till en av de senaste årens mest upptaxerade miljardärer, Bengt Ågerup (Q-Med), krävs också på stora belopp.  

DN har sökt de namngivna personerna eller deras advokater för en kommentar. Flera har inte återkommit, eller inte velat kommentera. 

Greg Dingizian säger kort till DN att han inte alls delar Skatteverkets uppfattning. 

– De har gjort en bedömning som jag absolut inte delar. Det här avser år 2011 när jag inte bodde i bodde i Sverige. 

Sammanlagt handlar det alltså om närmare 770 miljoner i skatter och skattetillägg – en särskild extra straffskatt på maximalt 40 procent av det undanhållna beloppet – plus räntor.

Det är mindre än vad Skatteverkets insats Utlandstransaktioner drev in 2016, men mer än 2015.

Av de omkring 240 besluten under 2017 har 23 kopplingar till den så kallade Panamaläckan, som avslöjades 2016. Sammanlagt har Panama-avslöjandet under året lett till upptaxeringar på 177 miljoner kronor. 

Efter Panamaskandalen i april 2016, där det kom fram hur många företag, kändisar och politiker dolt tillgångar genom hemliga bolag som advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama tillhandahöll, kom det en ström av så kallade självrättelser från svenskar som gömt pengar utomlands. De deklarerade inkomsterna och skattade för dem, för att slippa bli jagade av Skatteverket. 

Nu håller Skatteverket på att förbereda en genomgång av det senaste avslöjandet, den så kallade Paradise Papers-läckan, där på samma sätt databaser med kunduppgifter – nu från den skatteparadisbaserade finansiella rådgivningsfirman Appleby – kommit på avvägar och offentliggjorts av ICIJ, en förening för grävande journalister. Någon stor ström av självrättelser efter den senaste läckan har det inte varit, vilket gör att man kan anta att det är färre svenskar som är inblandade i den skandalen. 

Skatteverket får ofta ögonen på misstänkta skattefifflare när de använder kontokort kopplade till utländska bankkonton. Myndigheten kan begära ut den typen av transaktionslistor från bankerna och spåra pengarna och företagen. 

En vanlig frågeställning, som återkommer i många av fallen, är att svenskar flyttat utomlands, vilket är en metod för att slippa skatta i Sverige. 

– Vi kan anse att de fortfarande har sådan anknytning till Sverige genom jobb, bostäder och familj, att de ska anses vara skattskyldiga här, även om de bosatt sig utomlands på riktigt säger Ann Bergqvist Pattihis, talesperson för insatsen Utlandstransaktioner. 

Skatteverket går i utredningarna igenom personernas kalendrar och kontrollerar  hur ofta de varit i Sverige och vilka resor som gjorts. Man undersöker också bland annat om de äger bilar, lägenheter eller sommarstuga, om de har svenska mobilabonnemang, och var deras närmaste anhöriga bor. 

Tidigare var det lättare att till exempel låta ett företag utomlands stå som ägare till fastigheter, aktier och andra tillgångar, men efter att allt fler länder skrivit på informationsutbytesavtal har myndigheterna fått bättre verktyg för att upptäcka sådant. 

- Vi försöker i alla fall att hitta dem, självklart är det svårt att hitta alla, men eftersom vi har bättre informationsutbyte med andra länder så har våra möjligheter ökat. Men det är ett pussel som vi måste lägga, säger Ann Bergqvist Pattihis. 

Skatteverket samarbetar också med EBM, Ekobrottsmyndigheten. I vissa fall när verket misstänker att det är ett skattebrott bakom undanhållandet av pengar lämnar man i slutet av utredningarna över uppgifterna för brottsutredning. 

Under 2017 har 73 personer anmälts misstänkta för skattebrott för vidare utredning hos Ekobrottsmyndigheten. 

Antal personer som gjort självrättelser

2017: 1102

2016: 1575

2015: 1645

2014: 2784

2013: 2206

2012: 1078

2011: 1560

Belopp som krävts in de senaste åren

2017: 767 miljoner 

2016: 1,9 miljarder

2015: 503 miljoner

2014: 686 miljoner

2013: 426 miljoner 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.