Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-10-30 20:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/torbjorn-petersson-bojkotta-varor-kinesisk-strategi/

Ekonomi

Torbjörn Petersson: Bojkotta varor kinesisk strategi

Huaweis flaggskeppsbutik i Shenzhen.
Huaweis flaggskeppsbutik i Shenzhen. Foto: Alex Tai/Shutterstock

Kina bojkottar varor från utvalda länder av den enkla anledningen att metoden visat sig fungera. Strategin har vuxit i omfång de senaste åren. Nu möts Kina av sitt eget vapen när telekombolaget Huawei hindras tillträde till utländska marknader. Ett avgörande beslut fattas snart i Tyskland som i praktiken väntas stoppa bolagets medverkan i 5G-nätet.

Det kinesiska tillvägagångssättet har kallats för straffdiplomati. En sanktion mot vissa varor från ett enskilt land införs. Ett tekniskt skäl presenteras. Men bojkotten riktas nästan alltid mot länder som irriterat Kina politiskt – och syftet är att ändra det beteendet.

Här är några av de nationer som blivit utsatta under de senaste åren: Norge, Japan, Filippinerna, Sydkorea, Australien, Kanada, Nya Zeeland, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

Tyskland är senast i raden att råka ut för den kinesiska vedergällningsstrategin. I mitten av september stoppade Kina all import av tyskt fläskkött. Den framkastade orsaken var att ett vildsvin dött i Tyskland av den afrikanska svinpesten – en sjukdom som redan är spridd i Kina.

Av den anledningen drogs också andra slutsatser om det stoppade tyska fläskköttet. Som att det var en kinesisk varning till förbundskanslern Angela Merkel att sluta kritisera Kina för att bryta mot mänskliga rättigheter. Och ytterst att inte stänga ute Huawei från Tysklands 5G-nät – en stor marknad för den kinesiska telekomjätten – för då kan det vara en annan tysk näring som råkar illa ut nästa gång: den viktiga bilindustrin.

Med motivet att Huawei kan spionera åt den kinesiska staten har USA pressat sina allierade i Europa att avbryta leveranserna. I somras fattade Storbritannien beslutet att förbjuda brittiska mobiloperatörer från att köpa utrustning av Huawei till 5G-nätet från och med nästa år.

Det kinesiska bolaget förnekar anklagelsen och Tyskland har vägrat att hörsamma USA:s uppmaning om ett direkt förbud riktat mot Huawei. Men i höst väntas en förändring som ger Tyskland laglig rätt att utestänga vad som beskrivs som opålitliga leverantörer.

Huawei nämns fortfarande inte direkt i den föreslagna lagtexten, men i praktiken blir, enligt Financial Times, de byråkratiska svårigheterna så stora att det kinesiska företaget inte kan verka på den tyska marknaden. Det blir ett stort bakslag för Huawei.

Redan i vintras formulerades den tyska oron för vad följden blir om Tyskland stoppar Huawei. Då kommer den tyska fordonsindustrin att tvingas ut från den kinesiska marknaden.

Att balansera mellan den tyska underrättelsetjänstens och bilindustrins intressen är nu vad Tyskland försöker göra.

Det sker medan Kina klagar på att syftet att stänga ute Huawei i olika länder är ett helt annat än vad som sägs om nationell säkerhet. I själva verket handlar det, enligt kommentarerna från Peking, om att sätta käppar i hjulet för världens mest framgångsrika telekombolag.

Genom sig själv känner den kinesiska ledningen kanske andra.

När Australien tidigare i år ville se en oberoende utredning av coronautbrottet i Kina dröjde det bara några veckor innan Kina krävde nya certifikat för import av visst australiskt kött, vilket i praktiken stoppade importen. Höga tullar infördes på korn, australisk vinimport började granskas och en varning utgick till kinesiska medborgare för resor till Australien. Däremot bojkottas inte australisk järnmalm eftersom den är så viktig för Kina. Den importen har istället ökat i år.

Innan Australien var det Kanada som hamnade i skottgluggen. Det skedde efter att Huaweis finansdirektör Meng Wanzhou gripits i Kanada på uppdrag av USA. Sedan dess har Kina av hävdade hälsoskäl hindrat import av kanadensiska sojabönor och kött samt fängslat två kanadensiska medborgare i Kina som påstås ha brutit mot säkerhetslagar.

Andra gånger har bojkotter av utländska varor iscensatts efter att nationalistiska strömningar underblåsts i Kina. Som vid gränstvisterna med Japan om en ögrupp i havet mellan länderna 2012.

Försäljningen av japanska bilar i Kina sjönk då. Vissa kinesiska förare i japanska bilar attackerades och Kina såg till att kinesiska turister slutade åka till Japan.

När blicken i stället riktades mot Sydkorea 2017 sedan landet installerat ett amerikanskt missilskydd – som kinesiska experter menade kunde användas för spionage i Kina – bojkottade kinesiska konsumenter sydkoreanska Lottes varuhus i Kina. Kinesiska turister vägrade att gå av sina kryssningsfartyg i sydkoreanska hamnar för att inte bidra till landets ekonomi.

Tidigt drabbat var Norge sedan den fängslade kinesiske människorättskämpen Liu Xiaobo tilldelats Nobels fredspristagare av norska Nobelkommittén 2010.

Kina svarade med att kräva att färsk norsk lax måste läggas i en slags karantän vid införsel till Kina för att den kunde bära på smitta. Laxen ruttnade.

Officiellt sjönk Norges marknadsandel av lax i Kina från 94 procent till 3 på fem år. I själva verket fortsatte kineser att äta norsk lax, men den importerades i stället via Vietnam och Hongkong.

Norsk oljeindustri i Kina och andra samarbeten drabbades desto hårdare. Först sex år senare återupptogs normala förbindelser mellan länderna, sedan den norska regeringen bjudit in Kina som observatör i Arktis och backat på kritiska områden.

De kinesiska aktionerna pågår sällan så länge som mot Norge. Efter en tid riktas blickarna åt nya håll. Enligt Kina är landet största handelspartner till 130 länder och regioner i världen. Nationer spelas ut mot varandra och nya bojkotter införs för att tvinga länder att ändra beteende och ta tillbaka kritik mot Kina.

Ämnen i artikeln

Kina
Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt