Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 09:30

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/torbjorn-petersson-lagen-gor-det-till-en-plikt-att-delta-i-underrattelsearbetet/

Ekonomi

Torbjörn Petersson: Lagen gör det till en plikt att delta i underrättelsearbetet

Foto: Andy Wong/AP

Det kinesiska företaget Huawei är redan bannlyst från att bygga ut 5 g-nät i Australien, Nya Zeeland och USA. Nu uppges president Donald Trump av säkerhetsskäl vara på väg att förbjuda all kinesisk teknik i trådlösa nätverk i USA. I Peking kommer det att ses som ett svepskäl för att kunna trycka ned Kinas snabbväxande techbolag.

Torbjörn Petersson
Rätta artikel

Det ligger säkert något i den kinesiska kritiken. 

År 2019 utmanar kinesiska teknikföretag på ett helt annat sätt än tidigare amerikanska bolag från Silicon valley. Vikten av att dominera på den högteknologiska världsarenan anses ha ökat. Konkurrensen hårdnar.

Enligt sajten Politico hänvisar Trump till framtida cybersäkerhet för att förbjuda all kinesisk telekom-teknik i trådlösa nätverk i USA.

USA misstänker sedan länge att Huawei har möjlighet att spionera för den kinesiska regimens räkning.

Men det är också svårt att frigöra sig från misstanken att den amerikanske presidenten utnyttjar tillfället att medvetet sätta käppar i hjulet för en rival på världsmarknaden. 

Tillfället ser lämpligt ut i en tid när ett ökande antal västnationer ser ett växande säkerhetshot från Kina. USA har uppmanat dem att göra gemensam sak och bannlysa Huawei. 

Meng Wanzhou – den gripna finanschefen i Huawei som USA anklagar för att ligga bakom brott mot sanktionerna mot Iran – har i Kina blivit sinnebilden för att USA tar till vilka medel som helst för att behålla världsherraväldet inom högteknologi.

Misstankarna om brott mot Iran-sanktionerna går mer än fem år tillbaka i tiden. Hon kan naturligtvis vara skyldig till brott, men varför är det först nu USA vill ställa Meng till svars?

Händelsen med Meng Wanzhou fick hennes far Ren Zhengfei som är Huaweis grundare, att i januari offentligt prisa Donald Trump och kraftfullt förneka anklagelserna att bolaget spionerar för den kinesiska statens räkning.  

Redan i höstas framförde Huawei och ZTE, ett annat kinesiskt techbolag, samma argument i Australien. Det går ut på att den kinesiska lagen inte alls ger Kinas ledning befogenhet att tvinga kinesiska telekombolag att installera bakdörrar och avlyssningsapparatur när de levererar telekomnätverk till andra länder.

Huawei har aldrig varit inblandat i underrättelsearbete för någon regering, underströk bolaget.

Oavsett om det stämmer eller inte var det inte just den saken som mest bekymrade Australien när beslutet fattades i somras att utestänga Huawei från att bygga ut 5 g-nätet.

Vad det handlar om är en kinesisk lag som gör det till en plikt för varje medborgare och företag att delta i Kinas underrättelsearbete.

Enligt den australiska tankesmedjan The Strategist var det Kinas nationella underrättelselag från 2015 som låg till grund för avgörandet. Centralt i den lagen är att den gör alla kinesiska medborgare ansvariga för att upprätthålla säkerheten.

“Medborgare i Folkrepubliken Kina, varje statligt organ och de väpnade styrkorna, varje politiskt parti, milisen, företagen, allmänna institutioner och sociala organisationer har alla ansvar för att statens säkerhet bibehålls”, lyder en formulering. 

Lagen säger att det är en plikt för kinesiska invånare och företag att delta i underrättelsearbete oavsett geografiska gränser.

I paragraf 7 fastslås:

Varje organisation och medborgare ska enligt lagen, stötta, erbjuda hjälp och samarbeta i arbetet med den nationella säkerheten samt skydda sekretessen i varje nationellt underrättelsearbete de känner till. 

I ett tillägg till en lag om kontraspionage från 2017 står i sammandrag att medborgare och organisationer är skyldiga att hjälpa till genom att tillhandahålla faciliteter eller ge annat stöd. Om de vägrar utgör detta en vilja att störa det statliga underrättelsearbetet. (Vilket låter som ett hot om repressalier).  

Exakt vad som definieras som underrättelsearbete eller kontraspionage framgår inte, men enligt The Strategist var det hela tillräckligt för att den australiska regeringen skulle se faror i framtiden. 

Det styrande kinesiska Kommunistpartiets syn på nationell säkerhet skiljer sig åt från vad demokratier menar med samma begrepp. Klart är att partiets intresse alltid går före lagen i Kina. Vilka förbindelser partistaten Kina har med sina växande techjättar är en annan fråga. Relationen är dunkel, men tycks ha blivit närmare ju större företagen blivit.

Australien drog slutsatsen att även om Huawei har rätt när det hävdar att den kinesiska lagen inte direkt tvingar företaget att installera bakdörrar i nätverk finns det anledning till oro. Risken finns att bolaget i en framtid kan sitta på sådan information som Kommunistpartiet i Peking kräver att få ta del av.

Donald Trump ser ut att ha fler än en anledning att sätta hårt åt Huawei, inte minst den kommersiella. Ett annat skäl är detsamma som Australiens. Han har också uppmanat andra västländer att följa i spåren och Storbritannien, Tyskland, Kanada och Norge är nu några av dem som överväger åtgärder för att stoppa Huawei. 

I Sverige saknas lagstiftning för att bannlysa det kinesiska företaget, men energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman har nyligen öppnat för att Sverige bör fundera på att införa möjligheten att kunna stoppa bolag från att bygga ut 5 g-näten.