Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-22 03:43

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/torbjorn-petersson-ska-sverige-se-kina-som-van-eller-fiende/

Ekonomi

Torbjörn Petersson: Ska Sverige se Kina som vän eller fiende?

Ett handelskrig råder mellan President Xi Jinpings Kina och USA. Foto: MARK SCHIEFELBEIN/AFP

Kina har pengar och muskler och ser långt in i framtiden. Kinesiska intressen investerar gärna utomlands. Hur ska världen och Sverige förhålla sig till denna växande makt – som vän eller antagonist? 

Omvärlden tittade först yrvaket på när Kina för över tio år sedan gick utanför landets gränser i jakt på råvaror. Den senaste tiden har misstänksamheten ökat desto mer. EU har satt ned foten. Frihandelslandet Sverige funderar vidare.

Kina brukar också presentera sig som ett frihandelsland, men definitionen av begreppet i Peking har hittills skilt sig åt från den i Stockholm och London. Kina ger sig gärna hän åt frihandel så länge landet får exportera utan begränsningar. Däremot har andra nationer inte getts samma villkor att sälja varor i Kina.

Det handlar om att utländska företag tvingas lämna över teknologi för att få tillträde till den kinesiska marknaden och om den kinesiska statens vana att ösa subventioner över sina statliga företag, som snedvrider konkurrensen.

Det är bland annat detta som handelskriget mellan Kina och USA handlar om. Och på det området har Donald Trump gjort skillnad. Konflikten måste lösas, men utan den amerikanske presidentens tjurskallighet hade Kina inte låtit sig rubbas.

Kinas näringsliv växer i betydelse. År 2007 fanns det 30 företag på Forbes lista över världens 500 största bolag. År 2018 var siffran 120 stycken.

Kinas investeringar utomlands kan i dag delas in i tre kategorier som staten prioriterar:

* Säker tillgång på olja, gas och råvaror är ett övergripande strategiskt mål. I utbyte mot råvaror finansierar landet infrastrukturprojekt i framför allt Afrika, Latinamerika och Sydostasien. 

* I megaprojektet Nya sidenvägen bygger Kina sedan fem år infrastruktur genom Asien, Mellanöstern, Östeuropa och Afrika. Kina är världens största fordringsägare, men fattiga länder som lånat pengar av Kina riskerar att hamna i en skuldfälla. Det har hänt Sri Lanka, som tvingats hyra ut en hamn till Kina i 99 år.    

* Kinas mål 2025 är att ha utvecklat några av världens mest framstående bolag inom högteknologi. Därför har kinesiska företag anmanats att söka sig utomlands för att investera och skaffa sig kunskap inom bland annat artificiell intelligens, robotteknik, it, rymd och ny energi.

Det växande kinesiska intresset för Sverige kan vara en slump, det kan också röra sig om att tillfället utnyttjas i en nation som anses naiv och senfärdig.

EU har reagerat med en förordning som ska skärskåda utländska direktinvesteringar och som ytterst är riktat mot kinesiska bolag. 

Till synes är det en befogad respons. Över 80 procent av de kinesiska direktinvesteringarna i EU under 2018 innebär att varningsflagg bör resas, enligt en undersökning av Rhodium Group, som analyserar globala trender.

Det handlar om kinesiska bolag som investerat antingen i så kallat känsliga sektorer som försvar, energi, vatten och transport (46 procent) eller inom kinesiskt prioriterad högteknologi (58 procent). I övriga fall gäller det kinesiska bolag som ägs av staten (25 procent), som ses som en annan betydande riskfaktor.

EU:s nya kontrollsystem är varken centraliserat eller så kraftfullt som USA:s motsvarighet – slutligen beslutar det enskilda EU-landet hur det gör – men det beskrivs ändå som en milstolpe i synen på direktinvesteringar. 

Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Italien och ytterligare länder har satt upp sina egna granskningsmekanismer för att syna investeringar. Ännu inte Sverige.

Restriktionerna har bidragit till färre kinesiska investeringar i EU. I Sverige, där porten står på vid gavel, ökar däremot Kina direktinvesteringarna under 2019 (om Geelys stora investering i Volvo Lastvagnar 2018 undantas). 

Det växande kinesiska intresset för Sverige kan vara en slump, det kan också röra sig om att tillfället utnyttjas i en nation som anses naiv och senfärdig. 

Till sist en påminnelse om att allt som rör kinesiska investeringar inte är suspekt. Den långa tiden av aningslöshet har följts av en period av upptrappad global misstro. Ibland tycks alla kinesiska bolag dras över samma kam, men alla är inte ute på uppdrag för den kinesiska statens räkning. 

En växande andel av direktinvesteringarna utomlands görs av privata företag som helt enkelt ser en god affär på marknadsekonomiska grunder.