Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/trafikverket-vi-hade-krav-pa-oss-att-leverera-i-tid/

Ekonomi

Trafikverket: ”Vi hade krav på oss att leverera i tid”

Bengt Olsson, presschef vid Trafikverket. Foto: Hanna Wallén/Trafikverket

Det handlar om vad som är tillräckligt bra. Vi har hållit kvar vid den här prognosmodellen som vi bedömt som vetenskaplig och internationellt erkänd. Det har gjort att vi velat fortsätta med den. Det säger Trafikverkets presschef Bengt Olsson om beslutet att stoppa en konkurrerande prognosmodell som togs fram av KTH-gruppen.  

Rätta artikel

Bengt Olsson förklarar att metoden som används för att beräkna samhällsnyttan av infrastrukturprojekt ger tillräckligt underlag för att fatta beslut och därför inte har förändrats.

År 2016 gav Sverigeförhandlingen i uppdrag till Trafikverket att pröva prognosmetoden som utarbetats av KTH Järnvägsgruppen, men det skedde aldrig. Varför inte?

– Sverigeförhandlingen drog ut på tiden och vi skulle leverera snabbt och hade inte tid att översätta modellerna som KTH-gruppen hade tagit fram för att anpassas till svenska förhållanden. Då valde vi den beprövade metoden.

Och bad om en second opinion från Norge för att beräkna nyttan av att bygga höghastighetsbanor. 

– Ja, från transportekonomiskt institut, som är en av dem som godkänt och tagit till sig den metod som vi använder i dag.

Men det norska institutet fann ju att det var KTH:s modell och inte Trafikverkets som var det bättre verktyget. Borde inte den metoden testas då?

– Vi är öppna för att titta på andra metoder, men sedan kommer det ned till vad som är tillräckligt bra för att kunna fatta den här typen av beslut. Just när det skedde hade vi krav på oss att leverera i tid. 

Personer på Trafikverket som DN talat med är kritiska till hur Trafikverket agerat och stoppat andra prognosmodeller. Hur svarar du på det?

– Det finns säkert olika synpunkter på vad som är bäst. Men där var vi tvungna att sätta ned foten och använda de modeller som vi redan hade använt. 

Men varför har inte den andra modellen testats sedan dess, tre år har gått? Så att beslutsunderlaget blir så brett som möjligt.

– Jag tror absolut att man kan titta på KTH-modellen och vad man eventuellt framöver kan stoppa in. Det är något vi är öppna för och vill ha en fortsatt diskussion om.