Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-09-21 01:01

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/trumps-handelskrig-skakar-amerikanskt-jordbruk/

Ekonomi

Trumps handelskrig skakar amerikanskt jordbruk

Sojabönsodling i Nebraska. Foto: Nati Harnik/AP

Donald Trumps handelskrig har börjat få märkbara konsekvenser för den amerikanska ekonomin. I mellanvästerns lantbruksregioner har konkurserna ökat drastiskt. För Trump ökar nu risken att handelskriget skadar honom politiskt.

– Jag tror inte att Kina litar på Trump, så jag tvivlar på att de kommer att skriva ett betydelsefullt nytt avtal innan valet, säger Joshua Meltzer, handelspolitisk expert på Brookings Institution.

Det har varit en bergochdalbana på börsen i USA de senaste veckorna. Ofta har orsaken varit Donald Trumps motsägelsefulla kommentarer om handelskriget med Kina, i tv-intervjuer eller i Twitter-meddelanden. Tidigare har Wall Street ofta ignorerat till synes impulsiva utspel från Trump, men under sommaren tycks små signaler från presidenten ha kunnat orsaka enorma svängningar på börsen.

– Det verkar finnas ett tydligt samband mellan börsens svängningar och Trumps kommentarer. I synnerhet när han säger att amerikanska företag borde lämna Kina. Det är något Wall Street är tvungna att lyssna på, eftersom så många amerikanska företag har Kina som främsta tillväxtmarknad, säger Joshua Meltzer på Brookings Institution i Washington DC.

Bakgrunden är en växande oro över de ekonomiska konsekvenserna för handelskriget mellan USA och Kina. Nu börjar det märkas att handelstullarna blivit en smäll mot den amerikanska mellanvästern, där framför allt jordbruket har skakats av en rad konkurser och minskade investeringar. Enligt en analys av American Farm Bureau Federation har konkurserna i jordbruksindustrin över hela USA ökat med 13 procent, trots en i övrigt blomstrande ekonomi. I nordvästra USA:s delstater, där jordbruket ofta är den dominerande industrin, har situationen varit värst, då konkurserna ökat med 50 procent.

– Handelstullarna mot Kina har börjat påverka ekonomin överlag. Det verkar ha skapat väldigt mycket osäkerhet när det gäller investeringar. Många företag jag haft kontakt med säger att de avvaktar med nya investeringar i de sektorer som hänger på export till Kina. Det har blivit svårt för företag att planera för framtiden med den här oförutsägbarheten, säger Joshua Meltzer.

Även Sung Won Sohn, ekonom på Loyola University, säger till Washington Post att företag allt mer börjat avvakta med nyanställningar på grund av oron över handelskriget. Centralbankens besked att sänka styrräntan tidigare i sommar motiverades just med att Trumps eget handelskrig tycks ha fått märkbart negativa konsekvenser på USA:s industri. Centralbankschefen Jerome Powell förklarade då att orsaken till räntesänkningen var USA:s försvagade tillverkningsindustri och minskade investeringar från näringsliv. Just dessa områden hoppades Trump stärka genom de enorma skattesänkningarna förra året. Men i stället tycks skattesänkningarna mestadels ha gått till att köpa tillbaka aktier för de stora företagen, vilket ökat deras egna aktiekurser, men inte pumpat in mycket nya investeringar i ekonomin överlag.

Många ekonomer tolkade beskedet om räntesänkningarna som ett tecken på att den amerikanska ekonomin inte är så stark som den verkar. Trump kom tidigare i somras med beskedet att han ska försöka pumpa in 120 miljarder dollar i inhemska stimulansåtgärder till de jordbruk och industrier som drabbats värst av handelskriget, ett utspel som kritiserats som en politisk manöver. Trump tycks använda skattepengar för att skydda sig mot en politisk backlash i just de delstater i mellanvästern och rostbältet som tycks ha drabbats värst av handelskriget.

– Arbetsmarknaden är fortfarande stark överlag och arbetslösheten låg. Men i jordbruksindustrin har de fått ta en rejäl smäll. De bär den största bördan av handelskriget, såväl som ett par sektorer i tillverkningsindustrin, säger Joshua Meltzer.

USA:s jordbruksminister Sonny Purdue har under de senaste veckorna rest runt i jordbruksstäder i den amerikanska mellanvästern i ett försök att lugna oroliga industrier över handelskrigets konsekvenser. Turnén gick inte alltid som han hade hoppats. Under ett tal i Minnesota blev Purdue utbuad efter att han skämtat om att jordbrukare är gnälliga. Risken för Donald Trump är nu att handelskriget börjar få en politisk kostnad i dessa delstater, som är viktiga för att Trump ska kunna bli omvald som president nästa år. I Wisconsin, Minnesota och Michigan har Trump förlorat mellan 15 och 20 procent i förtroendemätningar.

– Det verkar tydligt att det finns en politisk kostnad där, vilket också förklarar varför Trump börjat med stimulansåtgärder för jordbruksindustrin. Det ökar även pressen på Trump att få till ett handelsavtal med Kina, säger Joshua Meltzer.

Han tror dock att det är osannolikt att Kina och USA kommer överens om ett meningsfullt avtal före nästa presidentval, i november 2020.

- Jag tror inte att Kina litar på honom, så jag tvivlar på att de kommer att skriva ett betydelsefullt nytt avtal med Trump. De väntar nog hellre till efter valet. Samtidigt blir det allt viktigare för Trump att presentera något som kan kallas ett avtal ju närmare valet vi kommer, så det är möjligt att han kommer att nöja sig med en kompromiss bara för att sedan kunna spinna det som en framgång till de egna väljarna. Om ekonomin börjar vända neråt i USA så är den enklaste lösningen för Trump att avskaffa tullarna mot Kina, säger Meltzer.

För närvarande ser han dock inga alarmerande tecken på att USA skulle vara på väg mot en lågkonjunktur.

– Konsumtionen visar fortfarande starka siffror. Men om vi letar efter varningssignaler för en lågkonjunktur så är det just där det kommer att märkas först. 

Läs mer: Stormaktsspelet som kan klyva världsekonomin

Läs mer: Experimentstaden som ska rädda Kina