Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-13 19:18 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/trustormannen-vill-bli-friad-med-hjalp-av-usb-minnen/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Trustormannen vill bli friad med hjälp av USB-minnen

Thomas Jisander som numera kallar sig för Thomas Johansson.
Thomas Jisander som numera kallar sig för Thomas Johansson. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

GÖTEBORG. Två USB-minnen, som presenterats efter att åtalet väcktes, kan fria Trustormannen Thomas Jisander i bedrägerimålet där han misstänks för att ha försökt lura till sig 120 miljoner av norska staten.

– Vi anser att innehållet på de här USB-minnena är helt avgörande för målet, säger försvarsadvokaten Taavi Tuula.

Thomas Jisander blev riksbekant som en av männen i Trustorsvindeln. Han friades 2002, men dömdes senare till fängelse för anstiftan till grov förskingring.

När han på måndagen under sitt nya namn, Thomas Johansson, klädd i mörk kostym satte sig på de åtalades bänk i Göteborgs tingsrätt anklagades han för att tillsammans med en 40-årig kompanjon, också han från Göteborg, ha försökt lura statliga Norsk Eksportkreditt, den norska motsvarigheten till Svensk exportkredit, på nära 120 miljoner kronor.

Johansson och kompanjonen greps för snart ett år sedan på franska Rivieran, där de bedrivit affärsverksamhet. Klädda i mörka kostymer meddelade de båda männen genom sina advokater att de nekar till brott.

Under förespeglingen att man genom bolaget Q5 Management & Administration skulle starta en digital bank ansökte man om lån hos Norsk Eksportkreditt, men enligt chefsåklagare Henrik Fagher vid Ekobrottsmyndigheten i Göteborg skedde det med hjälp av osanna uppgifter. Därför har han åtalat dem för grovt bedrägeri och bokföringsbrott.

– Det finns ingen digital bank, sade Fagher när det som både försvaret och åklagarsidan menar är ett omfattande och komplicerat mål inleddes.

I centrum står den källkod som skulle ligga till grund för den digitala bankens verksamhet och som i bolaget tagits upp som en tillgång på 22 miljoner. Åklagaren beskriver källkoden som en ritning till bankens datorprogram.

När åtalet väcktes i juli hävdade Fagher att det inte fanns någon källkod, men bara dagarna senare inkom försvaret med ny bevisning i form av ett USB-minne – och sedan ytterligare ett månaden därpå – som man påstår innehåller källkoden. Thomas Johanssons advokat, Taavi Tuula, anser att USB-minnena är avgörande för fallet, men frågan är varför man inte visade upp källkoderna tidigare.

– Det berodde på att min klient suttit frihetsberövad, sade Tuula och förklarade att det var först när den 40-årige kompanjonen släpptes ur häktet som USB-minnena kunde tas fram.

Men åklagaren menar att källkoden inte fanns när brottet planerades och genomfördes 2014–2105.  Han hävdar att de två männen genom ett sofistikerat upplägg med hjälp av flera bulvanföretag försökt lura norska staten, även om lånet aldrig utbetalades.

Det bolag som skulle utveckla källkoden, Nouvellecap Ltd på Seychellerna, är enligt åklagaren i själva verket ett brevlådeföretag som de åtalade själva ligger bakom.

Ett bolag i Monaco kallat EMU, som förde över källkoden till Q5, hade en svensk pensionär boende i Monaco som huvudman, men han agerade enligt åklagaren på de åtalades order. För att bevisa att mannen är en bulvan visade Fagher upp en chatkonversation mellan Johansson och en anhörig.

Konversationen hittades i den anhöriges mobil, som beslagtogs i en brottsutredning som är kopplad till ett annat mål där Thomas Johansson är misstänkt. Här pågår förundersökningen fortfarande enligt advokat Taavi Tuula och eftersom det råder sekretess vill han inte uttala sig om detta fall.

Tuula anser att USB-minnena är centrala för målet och sade sig vara spänd på att få höra vad åklagaren har att säga om innehållet.

– Åklagaren menar att källkoderna inte existerar och sedan har han ett antal punkter som han anser utgör bevis för att de åtalade agerat vilseledande, men om det existerar en källkod är det inget vilseledande, sade Tuula.

Henrik Fagher ville inte kommentera hur han kommer bevisa för att källkoden inte fanns när brotten begicks.

– Mina synpunkter lägger jag fram i rättssalen och i slutet av rättegången kommer jag att plädera och förklara hur jag ser på alla olika omständigheter, sade åklagaren.

Rättegången beräknas pågå till slutet av november.

485 miljoner saknas fortfarande från Trustor

51-årige Thomas Johansson från Göteborg blev känd under namnet Thomas Jisander. Han var den ende som kom att dömas i den så kallade Trustorhärvan, där investmentbolaget Trustor AB blev uppköpt av en engelsk adelsman och plundrat på tillgångar. Johansson var en av fyra svenskar som misstänktes ligga bakom det spektakulära brottet, som kom att avslöjas efter en artikel av journalisten Gunnar Lindstedt i Svenska Dagbladet.

485 av det 620 miljoner kronor som försvann från Trusto har aldrig återfunnits. Den misstänkte huvudmannen Joachim Posener, som friats från alla brottsmisstankar, är kusin till Thomas Johansson.

Johansson fälldes liksom kompanjonen Peter Mattsson i tingsrätten, men båda friades i hovrätten. 2009 dömdes Johansson till 1,5 års fängelse för att ha förskingrat pengar till en stiftelse i Liechtenstein, som han kontrollerade.

Thomas Johansson avtjänade sitt fängelsestraff på Asptunaanstalten 2011– 2012 och beskrevs året därpå som en av Sveriges mest skuldsatta personer med 128 miljoner i skulder. Skulden preskriberades 2014.

Thomas Johansson, som bytte efternamn efter Trustorhärvan och även agerat under namnet Julius Thomas, har under senare år levt på franska Rivieran. Han greps i november i fjol misstänkt för att ha försökt lura norska staten på nära 120 miljoner kronor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.