Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Tuff strid väntas om EU:s budget

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget kan bli en riktig rysare. Än så länge är sprickan mellan EU-länderna djup. En första känning på stämningarna kommer nästa vecka när finansministrarna möts på tisdag och EU:s ledare på fredag.

Förhandlingarna om EU:s långtidsbudget är ofta tuffa och dras i långbänk. Men den här gången ser de ut att bli svårare än någonsin. Med Brexit att ta hänsyn till, olika syn på flyktingpolitiken och omdebatterade lagförändringar i länder som Polen och Ungern är slitningarna i unionen stora. 

– Det här kanske blir den svåraste långtidsbudgetförhandlingen som EU någonsin har haft. Jag förväntar mig långa, komplicerade förhandlingar, säger finansminister Magdalena Andersson till DN. 

Jonas Eriksson, utredare vid svenska institutet för europapolitiska studier (SIEPS) instämmer:

– Miljön har nog aldrig tidigare varit så giftig. Du har problemen med Ungern, Polen, och flyktingpolitiken. Samtidigt lämnar britterna ett stort hål och rabatten hänger löst för flera länder, som Sverige. Allt detta ska sluta med enighet. Det ser inte lovande ut, säger han.

Det handlar om EU:s budget för 2021-2027. Frågan lär dryftas när EU:s finansministrar möts på tisdag och är huvudämne för ett informellt toppmöte på fredag nästa vecka. Än så länge är man inne i ett tidigt skede. Utgångspunkten för diskussionerna är ett utkast från EU-kommissionen där en ökning av EU:s budget, som tidigare haft ett tak på 1 procent av EU-ländernas totala BNI, föreslås. EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger vill höja till 1,1-1,2 procent av BNI.

Bakgrunden är att 12 miljarder euro per år försvinner ur EU:s budget när Storbritannien lämnar unionen. Samtidigt har dessutom EU beslutat om utökat samarbete när det gäller försvar, säkerhet och gränskontroller. Det är inte gratis.

– Jag är ingen trollkarl, förklarade Oettinger, när han presenterade förslaget om ökad budget.

Men Magdalena Andersson vill inte se någon utökad budget. Hon har deklarerat att Sverige ska vara snålast i EU och vill att budgeten krymper när ett Storbritannien lämnar. De minskade intäkterna från Storbritannien bör enligt Andersson kompenseras genom sänkta utgifter.

– Det finns stora möjligheter att minska jordbruksstödet och strukturfonderna. Nu har vi ju dessutom ekonomisk tillväxt i EU och då minskar behovet av strukturfonder.

Dessutom vill regeringen att medel dras in till de länder som inte följer den politik som har beslutats i EU. 

– Vi tycker att de länder som inte ställer upp på de beslut som vi har fattat gemensamt, bland annat de om flyktingpolitiken, inte behöver få något stöd från strukturfonder. Där finns också en besparingspotential, säger Magdalena Andersson.

Frågan om villkorade utbetalningar undersöks nu i EU-kommissionen. Det uppenbara syftet är att sätta press på Ungern och Polen som har stiftat lagar som anses strida mot grundläggande fri- och rättigheter. Jonas Eriksson tror att något i den riktningen kan komma att genomföras. 

– Man skulle till exempel kunna säga till ett land att för att få strukturfondspengar ska måste de ha ett fungerande rättsväsen, annars får pengarna inte full effekt. 

Däremot lär Sverige få svårt att få igenom sin linje om en mindre EU-budget. Visserligen stöds den uppfattningen av Danmark, Nederländerna och Österrike. Men mäktiga Tyskland hör till de länder som har sagt sig vara beredd att betala mer. Även åtta östeuropeiska länder, som är nettomottagare, är villiga att utöka budgeten. Eftersom budgeten beslutas med enighet mellan medlemsländerna kommer kompromisser bli nödvändiga. Frågan är hur stark Sveriges röst blir.

– Vad blir Sveriges långsiktiga inflytande om vi som litet medlemsland går emot övriga länder med Tyskland i spetsen, frågar sig Jonas Eriksson.

Samtidigt konstaterar han att regeringen inte kan försvara ett hur stort nettobidrag som helst inför väljarna. Det blir en svår balansgång och nattmanglingarna lär bli många. Förhandlingarna inleds i maj. Det lär bli en lång resa. Förra gången tog det 18 månader innan en budget kunde klubbas.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.