Förhandlingarna om 2023 års hyror drar ut på tiden. Endast runt 6 procent av förhandlingarna har kommit i mål, mot 30 procent som är det normala vid den här tiden på året.

Den främsta orsaken är att inflationen och högre räntor pressar upp bostadsbolagens kostnader.

Vad som är än mer ovanligt är att det inte är i första hand de stora privata värdarna som slutar förhandla – utan stora allmännyttor, som just de stockholmska, något DN tidigare skrivit om.

– Vi står väldigt långt från varandra, konstaterar Erik Elmgren.

Hittills har 24 ärenden skickats vidare till Hyresmarknadskommittén (HMK), som fungerar som en medlare när parterna inte kan komma överens.

– Det är mycket – och fler blir det, säger Elmgren.

De tre bolagen i Stockholm krävde till en början 9 procent i hyreshöjning. De justerade budet till 8,7 procent, men Hyresgästföreningens motbud blev 2,8 procent.

– Jag blev förvånad när jag såg kraven, och ännu mer förvånad när de valde att frånträda förhandlingen och att den har strandat. Det tycker jag är oansvarigt, säger Elmgren.

Samtidigt har stora privata värdar, som Wallenstam och Balder, slutit avtal om hyreshöjning på mellan 3 och 4 procent.

– Det är väldigt konstigt. Hur kan det vara så att vi kan göra upp med börsnoterade företag på de där nivåerna, när allmännyttan i orter som Stockholm och Uppsala kräver 9–10 procent, undrar Elmgren.

Man måste förstå att man måste kompromissa och inte lägga över kostnaderna rakt av och låta hyresgästerna betala

Att allmännyttorna inte har den buffert som de privata har, tror inte Elmgren på.

– I Stockholm har de till och med fått sänkta avkastningskrav. Och de bolagen har över åtta miljarder i hyresintäkter. De opererar på den största marknaden i landet och med de högsta hyresnivåerna, säger han.

Det finns dock små allmännyttiga företag på mindre orter som har betydligt mindre omsättning än storstädernas bolag. Men trots att även de känner av inflationen, har de inte i samma mån kommit med krav på så stora höjningar.

– Man måste förstå att man måste kompromissa och inte lägga över kostnaderna rakt av och låta hyresgästerna betala för att fastighetsbolagen sedan ska gå helt oskadda genom krisen, säger Elmgren.

Förhandlingarna har blivit svårare inte enbart för att inflationen ställer till det, utan för att en ny modell har införts av parterna, den så kallade trepartsmodellen. Parterna gör olika tolkningar av modellens olika delar.

Stefan Sandberg är vd för Svenska Bostäder och talesperson för alla de tre allmännyttiga bostadsbolagen i Stockholm och menar att det är just svårigheterna med tolkningen som gjort att bolagen valt att avbryta förhandlingarna och vända sig till HMK.

– Det har varit viktigt för oss att få hjälp med tolkningen, i stället för att båda parter lokalt feltolkar den här trepartsmodellen. För annars riskerar vi att ha samma situation nästa år igen, säger Sandberg.

Han menar också att bolagens yrkande om 8,7 procents höjning inte kommer att täcka kostnadsökningen som de kommer att drabbas av.

– Så det blir därmed en delning av bördan, säger han som svar på kritiken att bolagen skyfflar över inflationens härjningar på hyresgästerna.

Så du anser att ni verkligen kört de lokala förhandlingarna i botten?

– Ja, vi står så pass långt från varandra i tolkningen av den här modellen, svarar Sandberg.

Exakt var tolkningssvårigheterna mellan parterna ligger, vill Stefan Sandberg inte gå in på, bara att modellen ger utrymme för ”många fria tolkningar”.

Läs mer:

Här kan studenter köpa billigaste ettan

Experterna siar: Så blir bostadsmarknaden 2023