Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Tufft år väntar flera flygbolag

Konkursen för Air Berlin i slutet av förra året är ett tecken på den hårda konkurrensen på flygmarknaden. Arkivbild.
Konkursen för Air Berlin i slutet av förra året är ett tecken på den hårda konkurrensen på flygmarknaden. Arkivbild. Other: Britta Pedersen

År 2017 var ett omvälvande år för flera stora flygbolag. Medan reguljärflyg utan tydlig inriktning kan få det fortsatt tufft, finns tecken på att framtiden är ljus för lågprisbolagen. 

"Tschüss, auf Wiedersehen and bye-bye". Hälsningen som innehåller tre sätt att säga hejdå kommer från det flygbolaget Air Berlins webbplats. Alla turer med den tyska flygjätten upphörde den 28 oktober. Sedan konkursen blev känd har turerna kring vad som ska hända med den kvarvarande verksamheten varit många.

Det brittiska lågprisbolaget Easyjets köp av delar av Air Berlins verksamhet på Tegelflygplatsen fick grönt ljus av EU-kommissionen den 12 december. Dagarna före jul stod det även klart att myndigheten också godkänner det tyska flygbolaget Lufthansas köp av Air Berlins dotterbolag LGW mot särskilda villkor.

LGW har rutter främst mellan Berlin och Düsseldorf. I villkoren ingår att Lufthansa måste minska antalet flygningar från Düsseldorf för att säkra tillräcklig konkurrens på flygplatsen. 

Air Berlins adjö skedde efter att en rad flygbolags ekonomiska bekymmer blivit kända och bara tre veckor efter att den brittiska flygjätten Monarchs konkurs offentliggjordes. 110.000 resenärer drabbades. 

Marc Meyohas, grundare till Monarch-ägaren Greybull Capital beskrev då Europas flygmarknad för kortdistanser som ”ett blodbad”, enligt the Telegraph

Han förklarade att konkursen berodde på stängda flygrutter till Egypten och Turkiet till följd av terrorattacker och ökade kostnader till följd av det svaga pundet.

En fråga som känns relevant är: Råder det en flygkris i Europa? 

Flyganalytikern Jacob Pedersen på danska Sydbank tror att problemen är kopplade till att fler aktörer slåss om kunderna, snarare än ett tecken på en större krasch för sektorn. 

– Som jag ser det är detta ett resultat av fortsatt hög konkurrens och oförmåga att anpassa sig till en föränderlig marknad, säger han. 

Vidare har två svenska bolag under hösten förbättrat ekonomin genom nyemissioner – Nextjet och SAS. Marknaden chockades av SAS besked men när DN talade med Jacob Pedersen efter beskedet sade han: 

– Jag tycker att det är en vacker lösning på deras behov av finansiering att välja den här vägen, framför allt gentemot vanliga aktieägare. 

Air Berlins konkurs förvånar honom inte. 

– Det var varken ett lågprisbolag eller ett reguljärflyg, vilket ställde till det. Efter åtta år utan lönsamhet måste det någon gång ta slut. Jag tror det handlar om att lågprisbolagen tar momentum och lägger stort tryck på vissa av de andra spelarna, exempelvis Air Berlin.

Lufthansa har även lagt bud på krisande italienska Alitalia. För 2,5 miljarder kronor erbjuder sig jätten att ta över en större del av flygplanen och halva personalstyrkan. Även Easyjet har visat intresse för delar av bolaget. 

Samtidigt har lågprisbolaget Ryanair haft stora bekymmer med att hitta piloter. I september meddelande Ryanair att 18.000 flygresor skulle ställas in under perioden november till mars. Detta resulterade i svaga trafiksiffror under december. Rapporten, som presenterades på onsdagen, visade att antalet passagerare ökat med tre procent under månaden – den lägsta ökningen sedan mars 2014, enligt TT. 

Lågprisbolaget blev nyligen framröstad som Europas sämsta flygbolag i en undersökning gjord av den brittiska konsumenttidningen Which?. Undersökningen gjordes under samma period som det blev känt att Ryanair skulle ställa in flyg, vilket troligtvis påverkade resultatet. 

Hur ser framtiden ut? 

– Det finns definitivt en framtid för lågprisflygen. Lågprisbolagen är de flygbolag med bäst avkastning på sina investeringar, säger Jacob Pedersen. 

Källor till artikeln: The Daily Telegraph, Business Insider, Svenska Dagbladet, Reuters, Bloomberg

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.