Hoppa till innehållet Ge oss feedback gällande tillgänglighet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-11-27 19:16

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/tufft-for-byalag-forhandla-om-gemensam-el-basta-tipsen/

EKONOMI

Tufft för byalag förhandla om gemensam el – bästa tipsen

”Kontentan är ju att ingen kan lova oss någonting i dag”, säger Jan Jurkievicz, vice ordförande i Strandbadens byaförening. Kjell Näslund till höger är medlem i Vikens kultur- och byaförening.
Foto: Sofia Nahringbauer

I över ett decennium har byborna på skånska Kullahalvön tecknat elavtal tillsammans för att få trygga abonnemang med bra pris.

I år drar sig elbolagen för att erbjuda något över huvud taget.

Så hur gör man egentligen för att förhandla elavtal tillsammans?

– Vi kommer inte jobba för ett treårsavtal nu, det går inte. Vi kommer inte jobba för ett ettårsavtal heller.

Jan Jurkievicz är vice ordförande i Strandbadens byaförening och en av de sammankallande i gruppen som tecknar elavtal åt medlemmarna. De har gjort så i över tio år och fler byalag på skånska Kullahalvön har anslutit sig.

Idén är enkel. Tillsammans kan de elva byalagen kontakta olika elbolag och säga att de är ungefär 1 200 abonnenter som vill teckna tillsammans. Elbolagen kommer med förslag och byalagen bestämmer sig för ett fast avtal som de sedan låter de medlemmar som vill teckna och ha i tre år.

– Det är ju så att i de här byarna bor en hel del lite äldre människor och människor som tycker det är svårt och komplicerat med elavtal, säger Jan Jurkievicz.

”Det är ju så att i de här byarna bor en hel del lite äldre människor och människor som tycker det är svårt och komplicerat med elavtal”, säger Jan Jurkievicz, säger Jan Jurkievicz. Kjell Näslund är medlem i Vikens kultur- och byaförening.
Foto: Sofia Nahringbauer

Men nu är det inte enkelt längre, eftersom verkligheten på elmarknaden har slutat vara det. Till årsskiftet löper det nuvarande treårsavtalet ut och redan i maj började gruppen skicka ut anbudsunderlag till olika elleverantörer, omkring 25 stycken.

– Några är pigga, några är mindre pigga och några är inte alls pigga. Vi kan ju förvisso förstå dem, det är väl inte alldeles enkelt. De ska försäkra sig om ett pris till oss, den försäkringen är inte låg och den hamnar ju på vår faktura, säger Jan Jurkievicz.

Kontentan är ju att ingen kan lova oss någonting i dag. Vi får försöka gå på något av de här förslagen som kommer nu som är till fördel och som gör att man vet ungefär på ett hum om vad elpengen kan vara per månad. Elområde fyra är ju inget roligt elområde i dag.

Tillbaka kom fyra svar som gruppen klassar som konstruktiva. Vanligtvis brukar det vara påskrivet och färdigt under sommaren. I år var tanken att ha ett avtal färdigt i slutet av september. Ännu i november sitter byalagens representanter med de sista förslagen.

– Kontentan är ju att ingen kan lova oss någonting i dag. Vi får försöka gå på något av de här förslagen som kommer nu som är till fördel och som gör att man vet ungefär på ett hum om vad elpengen kan vara per månad. Elområde fyra är ju inget roligt elområde i dag.

De har tittat på olika lösningar. Något långt fast elavtal kommer det inte bli. Dels blir det väldigt dyrt, dels vet man inte vad som händer framöver på elmarknaden.

Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på branschorganisationen Energiföretagen, blir inte förvånad när han hör om byalagens kamp för att hitta ett elavtal.

Eller jo. Lite förvånad över att så många som fyra elbolag kom med konstruktiva förslag.

– Det är alldeles för höga risker. Dels är riskerna höga, dels är tillgången till säkringsinstrument liten. Likviditeten på den finansiella marknaden har alltid varit låg i elområde fyra och i de här omständigheterna är den nästan obefintlig, säger han.

Jan Jurkievicz är vice ordförande i Strandbadens byaförening.
Foto: Sofia Nahringbauer

Överhuvudtaget är det färre elhandelsbolag som erbjuder fasta avtal i elområde fyra. Men även rörliga avtal, som baserar sig på priset på elbörsen Nordpool, innebär risker för elbolagen just nu.

– Elmarknaden är ju baserad per timme. Så elhandlaren måste alltid köpa in per timme, sen debiterar man ett månadsgenomsnitt. Men man vet inte när kunderna förbrukar och hur mycket de förbrukar. Det är dyrtider.

Så vad finns det egentligen för råd att ge till någon i samma situation som byalagen på Kullahalvön? Inte särskilt många.

– Det finns ingen silver bullet. Tyvärr, det gör det inte.

För Jan Jurkievicz och byalagen gör det inte heller det. Men de har landat i en lösning med en så kallad elfond, ett förvaltat elavtal. Det är en variant vissa elbolag erbjuder som följer det rörliga marknadspriset men där förvaltare försöker handla när det är som billigast.

– Det blir ju inte de billiga priserna vi har haft, men det blir väl heller inte de höga rörliga priserna, säger Jan Jurkievicz.

Till årsskiftet löper det nuvarande treårsavtalet ut och redan i maj började gruppen skicka ut anbudsunderlag till olika elleverantörer. Jan Jurkievicz och Kjell Näslund.
Foto: Sofia Nahringbauer

Ämnen i artikeln

Skåne
Elpriset
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt