Bilden av Sverige som ett i grunden finansiellt stabilt land, med stort finanspolitiskt låneutrymme, har inte skadats av den omstridda svenska coronastrategin, anser Peder Beck-Friis, kapitalförvaltare på Pimco.

– Ur ett makroekonomiskt perspektiv har den svenska ekonomin varit betydligt mer öppen jämfört med andra europeiska länder. Det har ju självklart gynnat aktiviteten. Sedan måste man ställa det mot alla de andra potentiellt negativa konsekvenserna av den här strategin, säger han till TT.

Han vill dock inte försöka göra denna utvärdering nu, mitt i krisen.

– Det här är något som alla länder får titta på när väl den här krisen är över, då det går att sammanställa allt och se hur det har gått för ekonomin och smittspridningen och så vidare.

Pimco, med motsvarande 16 600 miljarder kronor i förvaltat kapital, är en tung aktör på den globala obligationsmarknaden. Och Beck-Friis pekar på flera faktorer som gör att Sverige fortfarande ser attraktivt ut som låntagare.

Till att börja med väntas landets statsskuld öka kraftigt i coronakrisen – till 45 procent 2021, enligt Riksgäldens senaste prognos. Men det sker från en låg nivå. Och räntekostnaderna för att lånefinansiera ännu mer krisåtgärder är inte i närheten av problematiska nivåer.

– Samtidigt har Sverige en egen centralbank, som är villig att fortsätta finansiera underskott med sedelpressen. Så från ett investeringsperspektiv ser vi inte någon kreditrisk i att investera i Sverige – det vill säga, vi ser ingen risk att Sverige inte kommer att betala tillbaka lånen, säger Beck-Friis.

– Om man kommer till en situation där staten inte kan höja skatten eller minska sina utgifter kan fortfarande centralbanken använda sedelpressen för att betala tillbaka, tillägger han.

Fast mer penningpolitiska stimulanser tror han inte gör så stor skillnad just nu. Riksbankens utrymme att agera är begränsat av en styrränta som redan är på noll: Dessutom finns redan ett rekordstort stödköpsprogram som rullar.

Skulle krisen bli oväntat utdragen och djup räknar han med att Riksbanken börjar köpa företagsobligationer, vilket riksbankschefen Stefan Ingves redan har flaggat för. Beck-Friis noterar samtidigt att Ingves i ett tal nyligen tog upp andra spår, som att justera Riksbankens inflationsmål och att börja sätta riktpriser på långa marknadsräntor – vilket skulle kunna bli nästa steg.

Riksbankens styrränta, som höjdes till noll så sent som i december, tror han inte kommer att sänkas tillbaka ned på minus. Effekterna skulle på sikt bli för negativa för banker och pensionsfonder.

Risken för Sverige framöver är att coronakrisen globalt blir utdragen, vilket slår hårt mot små, öppna och exportberoende ekonomier som den svenska.

Nytt normalläge

Det inhemska problemet med hög privat skuldsättning tror han inte blir problematiskt så länge inte räntorna stiger. Och det lär dröja, då det kräver att inflationen tar fart först, enligt Beck-Friis.

– Vi har ett nytt normalläge, där de reala räntorna i världen kommer att förbli väldigt låga, säger han.

En allt äldre befolkning, som sparar allt mer, är en underliggande faktor. Dessutom bidrar kriser, som den vi nu genomgår, till ännu mer sparande och försiktighet.

För att inflationen ska ta fart krävs även att sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker till normala nivåer igen, vilket Beck-Friis inte tror kommer att hända förrän om flera år.

– I vår basprognos tror vi att för Europa som helhet kommer BNP att vara tillbaka på samma nivå som före viruset först 2022.