Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Turister klagar över kontantlöst Sverige

Sedlar och mynt används i en allt mindre andel av betalningarna i Sverige.
Sedlar och mynt används i en allt mindre andel av betalningarna i Sverige. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige går mot en alltmer kontantlös ekonomi.

Men tyska och brittiska turister klagar, de vill betala kontant.

Restaurangbranschen har börjat göra som bankerna. De vägrar helt enkelt att ta emot sedlar och mynt.

– Numera är det ganska många restauranger och barer som inte tar kontanter, så det verkar som att de flesta har vant sig, säger Heidi Wold på Scandic Hotels, som gjorde kedjans restauranger och barer kontantfria redan för två år sedan.

Men det är inte de stora hotellräkningarna och dyra restaurangnotorna som är problemet när man lyssnar på turisternas klagomål. Det som många tyskar och britter vill lösa med kontanter är alla småköp, enligt Ewa Lagerqvist, vd på Visit Sweden, som marknadsför Sverige utomlands på uppdrag av staten och besöksnäringen.

– I Tyskland använder man rätt mycket kontanter och man är van vid det. När tyskarna kommer hit vill de gärna hålla kvar vid det systemet, säger hon.

Tyskarna vill slippa avgifter som bankerna tar ut vid kortköp, men de använder också djupt rotade integritetsmotiv när de resonerar kring varför man vill kunna använda kontanter. Bland britterna är det mer renodlat bankavgifterna som irriterar, enligt Lagerqvist.

En annan kritik som finns bland vissa turister är att det används betalsystem som kräver svenskt bankkonto eller svenskt mobilabonnemang, vilket stänger ute utländska konsumenter.

Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk handel, uppmanar svenska näringsidkare att lyssna på vad kunderna vill ha – även de utländska besökarna.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

– Vi pratar om stora grupper som är väldigt köpstarka, så det är klart att det är jätteintressant för oss inom handeln att få dem att spendera sina pengar i Sverige.

Han räknar med att kontanternas reträtt inom handeln kommer att fortsätta. Men han har svårt att tänka sig en ekonomi där sedlar och mynt är helt utfasade.

– Det där sista steget, som gör att vi är helt kontantfria, tror jag kommer att dröja – inte minst beroende på utländska besökare.

Kortbetalningar är den klart dominerande betalningsmodellen i Sverige i stället för kontanter, även om mobilappar också breder ut sig.

– Ungefär 90 procent av alla betalningar i besöksnäringen går via kort. Vi ligger lite före handeln, där det är lite mer än 80 procent. Men kurvan går spikrakt uppåt, säger Clemens Wantschura, säkerhetschef på besöksnäringens branschorganisation Visita.

Som huvudskäl bakom trenden pekar han på billigare administration, minskad rånrisk och att den svarta ekonomin slås ut.

– Det minskar intresset från de kriminella grupper som tidigare gillade restaurangbranschen, då den var bra för dem att tvätta pengar i. I dag är det inte det längre, säger Wantschura.

Om du landar i Stockholm om tio år, kan du använda kontanter då?

– Ja, det tror jag. Men frågan är om du får tag på några pengar, säger Wantschura.

– Utanför de större tätorterna blir det nog ganska svårt, tillägger han.

Läs mer: Fler långväga turister i fjol

Fakta.Kontanterna bara 1 procent av BNP

Svenska bankkontor som hanterar kontanter blir allt mer sällsynta. Storbanken Swedbank har gått längst och har bara kvar tre kontor med personlig kassaservice i hela landet. Kritiker pekar på att utvecklingen skapar problem i glesbygden och gör att äldre och invånare som saknar tekniska förutsättningar för digitala betalningar hamnar i kläm.

Sveriges snabba utfasning av kontanter ur ekonomin syns tydligt i Riksbankens statistik. På tio år har sedlar och mynt i cirkulation nästan halverats till 57 miljarder kronor, lite drygt 1 procent av BNP. Det kan jämföras med EU-snittet på cirka 11 procent.

Tyskarna, bland vilka många vill kunna använda kontanter för småköp, är efter norrmännen näst största gruppen bland utländska besökare i Sverige, med drygt tre miljoner hotellnätter i landet i fjol. Britterna, som till följd av höga brittiska kortavgifter också gärna vill kunna konsumera kontant, är nummer fyra med nästan 900.000 nätter.

Turistkonsumtionen i Sverige växte 2016 till 120 miljarder kronor, vilket gör näringen till en betydande exportsektor för landet.

Källor: Riksbanken, Tillväxtverket, SCB

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.