Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Tusentals svenska hästar försvinner spårlöst varje år

Varje år försvinner upp till 9 000 hästar spårlöst i Sverige. Nu vill länsstyrelsen i Skåne ta reda på om djuren blir till illegalt kött i Europas matfabriker, skriver Svenska Dagbladet.

De senaste dagarnas avslöjande om köttfusket i den europeiska livsmedelsindustrin har satt fokus på hästnäringen, och i synnerhet slakt. Det är långt ifrån bara rumänska hästar som används till råvara i vår mat inom EU, där hamnar även stora mängder av hästkött från USA. En stor andel av råvaran misstänks vara illegal slakt.

Källor till Labour uppger att 75.000 hästar försvinner varje år i Storbritannien och Irland, skriver svd.se. Nu väcks misstanken om att företeelsen även förekommer i Sverige.

Av landets ungefär 360.000 hästar beräknas mellan 18.000 och 23.000 dö per år. Men enligt statistiken kan man bara hitta 14.000 hästar som har dött. Det innebär att det är ett oförklarligt glapp på 4.000-9.000 hästar årligen.

Siffran kommer från en ny kartläggning i ett samverkansprojekt mellan hästnäringen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och flera myndigheter, som SvD har tagit del av.

Någon förklaring till glappet har man inte, uppger Karolina Thorell vid Hästnäringens nationella stiftelse, HNS. Men en orsak kan vara att det är dyrt för ägaren att avliva sin häst. Att kremera en häst kostar upp till 15.000 kronor, och att låta den gå till biomassa kostar nästan 6.000 kronor.

– Jag tror absolut att det grävs ned fler än vad som är känt och när det gäller illegala transporter ut ur landet har vi varken lyckats bekräfta eller dementera. Vi har inte haft resurser att själva stå på Öresundsbron och räkna, säger Karolina Thorell till svd.se.

År 2011 gick 4.300 svenska hästar legalt till slakt. Länsstyrelsen gav tillstånd att gräva ner 1.122 döda djur, 1600-1700 hästar kremerades och 6.000 avlivades för att bli biomassa. Vad som hände med de övriga tusentals hästar som inte finns med i statistiken är det alltså ingen som vet.

Enligt Mattias Gårdlund, som är djurskyddsinspektör på Länsstyrelsen i Skåne och hästuppfödare, är det enkelt att transportera en häst över gränsen. Kontrollen är så gott som obefintlig och risken för upptäckt nästan noll. Han menar att det även finns en annan faktor som kan locka till den illegala verksamheten: pengar.

Slaktvärdet på en häst i Sverige är ungefär 2.000 kronor, men i andra europeiska ländermedan är den betydligt högre, Italien betalar till exempel fyra gånger så mycket. Mattias Gårdlund menar att illegal hästhandel som leder till köttfusk inom livsmedelsindustrin är vanligt förekommande över hela Europa.

–Tror du verkligen att du kan få oxfilé på en pizza för 69 kronor eller en äkta boeuf bourguignon till lunchpris? Man får det man betalar för, säger han till svd.se.

För att få frakta en häst utomlands krävs tillstånd av Jordbruksverket. Men där har de inte fått in en enda ansökan på senare år, skriver SvD. Det finns heller inget centralt register för antal hästar i landet. Eftersom statistiken är så pass osäker är det därför svårt att bedöma uppgifterna om att upp till 9 000 hästar "försvinner", enligt Helena Kättström, Jordbruksverkets djurskyddschef.

– Ingen kan veta hur många hästar som avlivas, förs ut eller grävs ned utan tillstånd. Det är ingen tvekan om att det finns ett mörkertal, men hur många vet vi inte, säger hon till TT.

Att det handlar om ett "icke obetydligt antal" är hon däremot övertygad om.

– Men även om de går i väg till ett annat land har hela EU krav på hästpass vid slakt. Även i Italien eller Danmark, där man får betydlig mer betalt, så krävs papper, säger Kättström, som dock tror att många hästar grävs ned:

– Det största mörkertalet är nog folk som avlivar sin häst och sedan gräver ned den. Man kanske inte alltid känner till att det krävs tillstånd.

I Skåne vill Djurskyddet nu ha ökat anslag för att kunna förbättra kontrollen av djurtransporterna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.