Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-15 18:38

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/tva-finansiella-nav-pressas-av-brexit-och-kinaprotester/

Ekonomi

Två finansiella nav pressas av Brexit och Kinaprotester

Två av världens viktigaste finanscentrum ifrågasätts just nu. 

Hur kommer britternas stolta finansfäste London att klara Brexit? Samtidigt blir frågorna allt fler om Hongkongs framtida ställning efter sommarens protester. Vad vill regimen i Peking med platsen som ofta pekas ut som världens mest företagsvänliga?

London har flerhundraåriga anor, Hongkong har en fördelaktig geografisk placering, men 2019 plågas de två globala finanscentrum av politiska stormar som kan rita om kartan i finansvärlden.

London och Hongkong rankas som tvåa respektive trea efter New York på den senaste listan över världens viktigaste finansiella centrum av den brittiska tankesmedjan Z/Yen.

Båda marknadsplatserna byggdes av det transparenta, brittiska juridiska systemet. Och av engelskan som språk.

Under århundraden har världens finanscentrum flyttat några gånger. Det första låg i Venedig och stod på topp på 1300-talet. Under 1600- och 1700-talet blomstrade Amsterdam. Där skapades världens första publika bolag när Holländska ostindiska kompaniet grundades. I Amsterdam bildades också den först aktiebörsen. 

Samtidigt i det dimmiga London användes kaféer ofta som provisoriska kontor för sammanslutningar som bildade vad som med tiden skulle bli världsberömda finansiella institutioner. I ett kafé på Tower Street grundades 1686 exempelvis försäkringsbolaget Lloyd’s. 

Bo Becker, professor vid Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Arctistic/Nicklas Gustafsson

– Alla de europeiska finanscentrumen började med handel under kolonialtiden. Skepp från Amsterdam och London som skulle komma tillbaka först tre år senare behövde finansieras och försäkras. Det fanns inga företag på den tiden och långsiktiga projekt krävde att man samlade in resurser från flera personer och delade på risken, säger Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Från 1800-talet blev London världens finanscentrum. 150 år senare kom New York in i bilden, men fortfarande rankas London ibland som mest betydelsefullt i världen. 

För London har ortens geografiska placering mindre betydelse. Trots att Storbritannien använder pund och befinner sig utanför euroområdet har London blivit ett centrum för handel i valuta, obligationer och alla möjliga instrument utställda i euro.

EU har protesterat och försökt få verksamheterna flyttade, men hittills förgäves.

– Någon fransman har uttryckt det som att London bara haft tur som blivit finanscentrum, men det finns flera orsaker, säger Cathrine Danin, expert på Brexit hos Swedbank.

Hon pekar på det juridiska systemet, som många litar på, på språket och på att ligga i tidszonen mellan Asien och New York.

– Sedan är det hela ekosystemet som London byggt upp. I London finns tillgång till banker, konsulter, advokater, revisorer, rådgivare och en massa andra stödtjänster. Och en utbyggd fiberoptik och hela den fysiska infrastrukturen med flera flygplatser, säger Cathrine Danin.

Cathrine Danin, expert på Brexit vid Swedbank. Foto: Jenny Hallgren

Totalt beräknas finanssektorn omfatta över två miljoner människor i Storbritannien.  Finansiella tjänster står för 6,5 procent av landets BNP och 11 procent av skatteintäkterna.

– Det är alltid så att finansiella aktiviteter är väldigt koncentrerade. Folk är beroende av varandra och vill vara nära andra. Människorna är där på grund av de andra människorna. Därför kan det vara så att ingenting händer eftersom alla sitter fast. Men när folk börjar flytta kan det gå fort – och därför leda till en ganska oförutsägbar process, säger Bo Becker på Handelshögskolan.

Dragningskraften till orter som London hör inte bara samman med det yrkesmässiga.

– Många i finanssektorn tjänar mycket pengar och vill bo nära bra restauranger och bra operor eller vad de nu gillar. Tittar man i Europa är det finansiella centret ofta huvudstaden i landet. Det är också landets kulturella centrum, jämför Bo Becker.

I början av sommaren hade nästan 300 finansiella företag flyttat något av sin verksamhet eller anställda från Storbritannien, enligt den brittiska tankesmedjan New Financial. Banktillgångar och värdepapper för tusentals miljarder kronor har lämnat London. Londonbörsen har flyttat handel till Milano, värd 30 miljarder kronor om dagen för obligationer i euro, rapporterar The Economist.

Det tycks som om den brittiska regeringen i sina förhandlingar med EU litat till styrkan hos London som etablerat finanscentrum. 

Tidigare kunde exempelvis amerikanska bolag öppna i London och handla med hela den europeiska marknaden via en passrättighet. Men varken på den punkten eller när det gäller ”ömsesidighet” – vilket innebär att EU accepterar Storbritanniens regler så länge de inte börjar avvika kraftigt – har Storbritannien, enligt bedömare, legat på i Brexit-förhandlingarna med EU. Återstår de temporära överenskommelser som slutits med EU.

– Men de avtalen är inte stabila och kan dras tillbaka av EU med kort varsel, vilket skapar osäkerhet. Vad företag gör är att de flyttar de verksamheter som är sårbara, säger Cathrine Danin vid Swedbank.

Efter omröstningen om Brexit 2016 såg en rad städer i Europa möjligheten att konkurrera med London. Internationella banker undersökte var de borde öppna nya kontor. 

Frankfurt bedömdes som tråkigt, men dit har sedan dess ändå 44 procent av bankerna flyttat, enligt New Financial.

Paris har sitt kulturliv och en tradition av finanshandel. Reformer på arbetsmarknaden och avskaffandet av en förmögenhetsskatt har bidragit till att staden nu lyckats locka till sig finansbolag.

Dublin och Luxemburg har attraherat kapitalförvaltare. Amsterdam har också dragit till sig företag i finanssektorn.

Cathrine Danin vid Swedbank säger att London redan innan omröstningen om Brexit hade känt av konkurrensen från Hongkong och Singapore.

– Brexit-oron har bidragit negativt och påskyndat en omställning som kanske hade kommit ändå. Men jag tror inte att London över en dag förlorar statusen som finanscentrum. Londons ekosystem är så utvecklat och gediget att det blir svårt för någon annan i Europa att bara ta över, säger hon.

Från sin horisont som ansvarig för masterprogrammet i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan – vars studenter ofta söker sig till finansbranschen – har Bo Becker sett en förändring. 

– Det har skett en liten omflyttning av studenternas intresse från att arbeta i London till att göra det i Frankfurt, Amsterdam, Zürich och Berlin, säger han.

Bo Becker tror också att London kommer att tappa mark, men inte ersättas som finansiellt centrum. 

Han jämför vissa verksamheter i finanssektorn i Europa med kontinuiteten i europeisk klubbfotboll.

– Vilka var de tio bästa lagen i Europa för 20 år sedan? Ja, ungefär desamma som i dag. Bättre lag attraherar större publik, som ger pengar för klubben att avlöna bättre tränare och spelare. Det ena förstärker det andra och resultatet blir att de ledande lagen i dag ofta är de ledande även i morgon.

Ett finanscentrum flyttas heller inte från sin position i brådrasket. 

För Hongkong är det geografiska läget som port till det röda Kina fortfarande avgörande. På 80- och 90-talen var det nästan enda sättet att göra affärer med Kina. I dag kan utländska bolag investera direkt i Fastlandskina, men Hongkong är ett nav för handel med Kinas aktie- och obligationsmarknader.

I Hongkong finns även en marknad utanför fastlandet för den kinesiska valutan. Den forna brittiska kronkolonin är en viktig språngbräda för kinesiska investeringar utomlands. Och i staden gjordes i fjol flest börsnoteringar av nya företag i världen, 125 stycken. Tre fjärdedelar av alla kinesiska börsnoteringar utanför fastlandet sker i Hongkong.  

Närheten till Kina, den transparenta lagstiftningen, avsaknaden av kapitalkontroller och den fullt konvertibla Hongkong-dollarn som varit knuten till den amerikanska dollarn sedan 1983 är några av faktorerna bakom Hongkongs status som finanscentrum. 

– Dessutom finns det ett stort utbud på kompetent personal, universiteten är topprankade, livskvaliteten är hög och flygplatsen är ett nav för direktflyg till stora delar av Asien, konstaterar Fredrik Hähnel, chef för SEB i Kina.

Fredrik Hähnel, chef för SEB i Kina. Foto: Louise Nylund/SEB

Hongkong rankas ständigt som en av världens mest företagsvänliga platser i Världsbankens rankning. 

Efter en sommar av demonstrationer mot det kinesiska Kommunistpartiet och dess lagförslag om utlämning av brottslingar till Fastlandskina har turismen minskat. Konsumtionen har sjunkit och ekonomin hackar. 

Hur Hongkong påverkas som finanscentrum om protesterna fortsätter är en återkommande fråga.

– Oro och osäkerhet är aldrig bra för företag och investerare. Det är lätt att måla upp mörka scenarier. Samtidigt är Hongkong en stad som kommit tillbaka gång på gång, som rest sig ur askan, säger Fredrik Hähnel vid SEB i Kina.

Han påminner om tvivlet på Hongkongs framtid inför återlämnandet till Kina och när Asienkrisen slog till 1997, då fastighetsmarknaden kollapsade. Nästa kris kom när sjukdomen Sars bröt ut 2002.

Så var det paraplyrörelsen 2014 och sommarens både mer våldsamma och mer utdragna demonstrationer. 

Ledningen i Peking har ambitioner att Shanghai och även Shenzhen ska ta över en del av Hongkongs roll som finansiellt centrum.  

– Men strikt kapitalkontroll, en icke konvertibel valuta, regelverk utan insyn och brist på kompetens gör att Shanghai inte kommer att kunna konkurrera med Hongkong, Tokyo och Singapore som internationellt finanscentrum, påpekar Fredrik Hähnel.

I dag har Kina en rad fördelar genom Hongkong. Där ges tillträde för Kina till västerländska marknader, där får Kina en högre kreditvärdering och dollar kan enkelt växlas. 

Om Kina hade genomfört reformer inom finans och juridik hade behovet av Hongkong för att göra internationella affärer försvunnit.

Motsägelsefullt nog blir Hongkong i stället bara kommersiellt viktigare för Kina ju mer auktoritärt landet styrs, vilket är vad som skett under ledaren Xi Jinping sedan 2012.

– Jag tror att Hongkong sitter säkert. I dag finns det ingen annan väg in i Kina än Hongkong, och Kina är en viktig del av världsekonomin. Det gör att Hongkong-borna kan vara lite sturskare när de protesterar, om de vet att de är oersättliga, säger Bo Becker.

Läs också: Experimentstaden som ska rädda Kinas framtid