Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Tyst kunskap sätter gräns för datorerna

Digitaliseringen betyder stora förändringar, men ska inte ses som ett hot mot framtidens sysselsättning. Många jobb är beroende av en tyst kunskap som datorerna inte kan ta över, hävdar amerikanske ekonomiprofessorn David Autor.

– Människor sitter ofta med kunskaper som inte så lätt kan uttryckas i ord eller siffror, men är avgörande för att deras jobb ska fungera. I många fall kan arbetsuppgifterna endast delvis automatiseras eller styras av datorer. Digitaliseringen kan då inte fullständigt ta över.

Det säger David Autor som är ­professor vid MIT, Massachusetts institute of technology, och huvudtalare vid årets Tylösandsmöte som anordnats av SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle).

– Människors förmåga till inlärning och omställning fäller utslaget. Så länge den fungerar kommer innehållet i jobben att kunna ­förändras i takt med den tekniska utvecklingen. Dessutom skapas nya arbetsuppgifter i takt med att de gamla försvinner, framhåller ­David Autor.

Men detta kräver också att ekonomin — och särskilt arbetsmarknaden – fungerar flexibelt. USA klarar det bättre än åtskilliga länder i Europa, men Sverige har visat god förmåga till omställning och ligger långt framme, anser han. Det hindrar inte att förändringen har både sina vinnare och förlorare:

– Spridningen i löner har ökat kraftigt, särskilt i USA. Men det ­gäller i viss utsträckning även ­övriga länder, däribland Sverige. Jobben på mellannivå blir färre, både industriarbetare och kontorspersonal.

För högutbildade har däremot arbetsfällena blivit fler och i USA har deras inkomster stigit kraftigt. På många områden råder brist på kvalificerad arbetskraft, vilket driver upp lönerna. I Europa har inkomstutvecklingen på denna del av arbetsmarknaden däremot inte varit lika stark.

Även jobb där man utför olika slags personliga tjänster ökar i ­antal, men dessa arbeten är ofta lågt ­betalda eftersom det där finns gott om sökande. Sammantaget gör detta att inkomstfördelningen blir mer ojämn i både USA och Europa. Men utgångsläget skiljer sig, bland annat genom att högutbildade i Sverige inte kommer upp i samma lönenivå som i många andra länder.

David Autor räknar med att denna polarisering på arbetsmarknaden fortsätter. Den tekniska ­utvecklingen mot digitalisering och automatisering spelar en drivande roll, liksom den skärpta låglönekonkurrensen från tillväxtländer med Kina i spetsen.

– Det rör sig om förändringar som har pågått sedan 1980-talet, även om följderna på senare år har blivit mer påtagliga. En tydlig effekt är att förhandlingsstyrkan hos fackliga organisationer avtar, poängterar han.

Utvecklingen kan dock, åtminstone till viss del, styras. David Autor ser breddade möjligheter till utbildning som ett sätt att upprätthålla ­social rörlighet. Han menar att skatter kan användas för att motverka de växande inkomstskillnaderna.

Enligt honom finns också gränser för hur långt som digitaliseringen och automatiseringen kan gå. Efter hand kommer behovet av den tysta kunskap som finns hos människor – och inte kan tas över av maskiner – att vinna ökad uppmärksamhet. Jobben blir då, i ännu högre grad än hittills, en kombination av ­arbetsuppgifter: både svårare och enklare.

– Kommunikation är också en förmåga som inte utan vidare låter sig övertas. Det måste finnas män­niskor som talar om för maskinerna vad de ska göra, framhåller David Autor.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.