Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-23 16:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/undersokning-halften-vill-dela-verktyg-med-grannen-men-tv-rummet-vill-man-ha-sjalv/

Ekonomi

Undersökning: Hälften vill dela verktyg med grannen – men tv-rummet vill man ha själv

I en rapport har bostadsrättsägare gett sin syn på delat boende. Majoriteten önskar inte dela sitt boende med andra. När det kommer till verktyg, böcker, bilar och cyklar är benägenheten att dela däremot högre. På bilden syns cykelköket i Hagalund, Solna där man mot en avgift få tillgång till reservdelar och verktyg för att laga sin cykel. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hur långt är vi beredda att gå när det kommer till att dela boyta med våra grannar? Inte särskilt långt, enligt en ny rapport från Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC). Endast fem procent kan exempelvis tänka sig att dela tv-rummet med sina grannar. 

Nio av tio svenskar bor i en kommun som har bostadsbrist, enligt Boverket. Bostadsmarknadens mest utsatta är unga vuxna och nyanlända. Men även äldre personer som vill flytta från en villa till något mindre har svårt att finna något tillgängligt. 

Så hur ska bostadsbristen hanteras? Det ständigt aktuella ämnet bjuder på olika svar och lösningar. Ett alternativ som har framlyfts är den ökande delningsekonomin

Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC) har i en ny rapport undersökt hur svenska bostadsrättsägare i dagsläget ställer sig till flexibelt boende och att dela boyta med grannar. 

Där framkommer det att det är få som ställer sig positiva till delat boende. Majoriteten (86 procent) vill inte dela sitt boende med andra. Bland de som kan tänka sig att dela utrymmen i lägenheten ligger tv-rummet högst upp, vilket fem procent uppgav. 

Hos medlemmar är denna siffra däremot dubbelt så hög; var tionde medlem kan tänka sig att dela sällskapsrum med andra. 

Samtidigt skulle drygt hälften kunna tänka sig att dela verktyg (54 procent) och gymredskap (50 procent) med sina grannar i framtiden. 

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Helena Klåvus är IT- och utvecklingschef på SBC. Hon anser att skillnaden i undersökningen mellan medlemmar och icke-medlemmar är mest intressant. 

– Jag tror att det kan bero på att medlemmar oftast känner igen flera i föreningen, och därför är mer öppen för att dela på saker och ting, säger hon och fortsätter: 

– Det blir intressant att följa den här utvecklingen. Jag tror att den fortsätta bostadsbristen kan tvinga folk att tänka nytt i dessa frågor och ändra inställning. Och jag tror faktiskt att den digitala tillgängligheten kommer bidra till en förändring. 

Helena Klåvus, IT- och utvecklingschef på Sveriges Bostadsrättscentrum. Foto: Pressbild

En statlig offentlig utredning från 2016 undersökte delningsekonomins olika aspekter. Den visade bland annat att osäkerhet är en orsak till varför människor avstår från delningstjänster; professionella motparter föredras framför att anlita eller handla med privatpersoner. 

Karin Bradley, lektor på institutionen för samhällsplanering och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), var särskild utredare i den statliga utredningen och har länge forskat om delningsekonomi. 

Hon framhåller att det är viktigt att tänka på hur man i dessa sammanhang benämnar olika rum. 

– Om man exempelvis säger ”tyst rum”, ”studierum” eller ”festrum”, då är folk vanligtvis väldigt positiva till att dela det, säger hon. 

Karin Bradley, lektor på institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Foto: Pressbild

Människor är minst benägna att dela det mest privata – badrum och kök faller därför oftast bort, enligt Karin Bradley.  

– Man behöver tydliggöra vad den gemensamma ytan kan tillföra, bättre gemensamma ytor kan innebära minskade kostnader för privata ytor.

Vad behöver bostadsrättsföreningarna tänka på i framtiden när det gäller delade ytor? 

– Man behöver tänka om vad en gemensam, kollektiv yta kan vara. Till exempel kan man nämna: festrumslokaler, tysta rum, rum för större cyklar, leveransrum, gemensam trädgård med möjligheter till odling, säger Karin Bradley. 

I en undersökning utförd av Nordea från 2017 framkom det att en liknande andel inte använde delningstjänster med motiveringen: ”Det är oklart hur man gör om något går fel. Jag känner mig inte helt trygg”. Totalt uppgav 17 procent av svenskarna att de på ett eller annat sätt var delaktiga i delningsekonomin, en ökning med sju procentenheter sedan 2015. 

Läs mer: Dela – det nya sättet att leva 

Läs mer: Fakta i frågan: Hur stor är bostadsbristen?