Totalt 186 kabinanställda i SAS har gjort det udda valet att stämma sitt eget fackförbund över en kollektivavtalsförsämring som förhandlats fram mellan facket och arbetsgivaren. 

Nu är huvudförhandlingen avslutad och får kabinpersonalen som de vill kan Unionen stå inför ett skadeståndsanspråk på flera miljoner kronor. 

Likt den senaste pilotstrejken som nyligen lamslog SAS i sju dagar har det här med krisen 2012 att göra, och eftergifterna som gjordes i kollektivavtalen för att rädda arbetsgivaren från att gå under. 

Det här är en udda situation. Det normala när man som arbetstagare tycker att ett kollektivavtal tillkommit på ett ogiltigt sätt är att man angriper sin arbetsgivare, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt.

Pengarna var mer eller mindre slut i bolaget och bankerna ställde hårda krav för att förlänga krediter och lån. SAS var så nära att gå omkull som ett företag kan vara utan att göra det, och styrelsen hade konkursförvaltarna redo.

– Vi stirrade konkursen i vitögat, berättar vd Richard Gustafson i sitt vittnesförhör under den sista rättegångsdagen.

Räddningen blev personalen och fackförbunden, som efter intensiva förhandlingar kom överens med SAS om nya kollektivavtal där bland annat pensionsåldern flyttades fram. Det vill de 186 målsägandena nu ha ersättning för.  

Innan krisen 2012 hade de en extra pensionsrätt som gav 65 procent av lönen från 60 års ålder. I yrkandet för stämningen skriver man att SAS tog bort den extra pensionsrätten som personalen redan tjänat in, för att finansiera den ordinarie pensionen från 65 år. 

Anledningen till att de stämmer Unionen är att de menar att fackförbundet inte haft befogenhet att godkänna ändringen, eftersom den rör de anställdas egendom. 

 – Det här är en udda situation. Det normala när man som arbetstagare tycker att ett kollektivavtal tillkommit på ett ogiltigt sätt är att man angriper sin arbetsgivare, säger Unionens chefsjurist Martin Wästfelt. 

Flygbolagets vd Rickard Gustafson var kallad till den sista rättegångsdagen som vittne. Under förhöret beskriver han förhandlingarna med de åtta skandinaviska fackföreningarna som ”extremt intensiva” och förklarar att det inte fanns något annat alternativ än det som blev lösningen.

– Det var inte Unionen som ville detta. Det var en oerhörd press och bolaget var berett att gå i konkurs. Då ställdes vi inför det faktumet och hade möten med medlemmarna där vi frågade hur vi skulle göra. ”Rädda våra jobb – gör det som krävs” var deras svar, säger Martin Wästfelt. 

Kan du förstå att de känner sig snuvade på pensionen?

– Det kan jag, men det var ett tufft läge och så är det, säger han och fortsätter: 

– Fackföreningens uppgift är att i alla vanliga situationer förbättra villkoren. Men vi har också en uppgift om verksamheten inte går och medlemmarna vill att vi ska ändra, då är vårt system i Sverige upplagt så att vi också kan göra försämringar. 

Rättegången avslutades under onsdagen och avgörandet väntas komma först om fem veckor. 

Varken målsägande eller deras juridiska företrädare har velat låta sig intervjuas av DN, med hänvisning till den pågående rättsprocessen.