Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Upphandlingar öppnar för pengatvätt

Foto: Alamy

Dålig kontroll av den offentliga marknadens mångmiljardaffärer öppnar för penningtvätt och ekonomiskt fusk, visar en ny rapport. De samlade kapitalförlusterna i den offentliga upphandlingen uppskattas till nära 80 miljarder kronor varje år. 

Varje år handlar offentliga uppköpare upp tjänster och varor för nära 750 miljarder kronor på marknaden. Men kontrollen är på många många håll bristfällig och gjorda upphandlingar följs inte upp.

Här finns en öppning för kriminella element, enligt Fredrik Tamm på företaget DoubleCheck som har levererat siffror och affärsinformation som KKV:s studie av den offentliga sektorns samlade inköp baseras på.

– Omfattningen och bristen på kontroll öppnar för mindre nogräknade leverantörer att få avsättning för svarta affärer, säger han.

Granskas inte de bolag som får offentliga uppdrag noggrant redan från början, eller senare under avtalstiden, öppnas också möjligheter för de personer som vill tvätta eller dölja pengarnas urprung att göra det i bolag som får offentliga uppdrag, enligt rapporten.

Kjell Sjöblom, rikssamordnare av den ekonomiska brottsligheten på Skatteverket, bekräftar bilden av att det finns personer som försöker utnyttja blottorna vid upphandlingar.

– De kriminella kretsarna söker sig dit pengarna finns, konstaterar han.

Av KKV-rapporten framgår att tusentals bolag som säljer till den offentliga marknaden även missköter sina skatteinbetalningar och dras med bristande kreditvärdighet. Bland annat hade över 12.000 av de drygt 200.000 leverantörerna som 2013 sålde till den offentliga sektorn betalningsanmärkningar på över 10.000 kronor.

Andra exempel på hur företagen kan missköter sig är att man anlitar svart arbetskraft, inte betalar arbetsgivaravgifter och inte följer kollektivavtal.

Kjell Sjöblom pekar på den pågående förflyttningen av Kiruna där Skatteverket ser risker för oegentligheter bland företagen som är involverade. Ett annat aktuellt exempel som fångar myndighetens intresse är omvårdnadssektorn där en del företag inte har levt upp till de krav som upphandlare ställer.

– Ett stort bekymmer som vi ska titta närmare på är de ramavtal som tecknas vid offentliga upphandlingar. Avtalen löper under flera år och ofta sker inga uppföljande kontroller under avtalstiden, säger han.

Kjell Sjöblom betonar att mycket kan hända under några år. Det handlar till exempel om ägarbyten eller att bolag börjar får ekonomiska problem som leder till att de börjar missköta moms och skatt.

Fredrik Tamm konstaterar att deras granskning dessutom visar att kvaliteten av de varor och tjänster som upphandas lämnar mycket att önska. De samlade kapitalförlusterna som går att härleda till bristande kvalitetskontroll och rutiner uppgår här till nära 80 miljarder kronor varje år, enligt rapportförfattarna.

– Var kontrollen och uppföljningarna bättre skulle man helt enkelt få mer ”pang” för de pengar man lägger ut varje år, säger Fredrik Tamm.

I Konkurrensverkets rapport varnas också för att det finns stora kunskapsluckor hos upphandlarna kring hur inköpen sköts. Det vill säga de som sköter upphandlingarna har dålig koll på hur uppföljningar och kvalitetssäkring av upphandlingarna ska skötas. Dessutom saknas det tillförlitlig statistik kring upphandlingspriser och liknanade för upphandlarna att jämföra med.

Kunskapen hos många av de leverantörer som tar del av mångmiljardinköpen imponerar inte heller vid en närmare granskning, konstateras det i rapporten.

Enligt både Kjell Sjöblom och Fredrik Tamm har mycket blivit bättre vid själva upphandlingsprocessen. Men det är hur bristfälligt affärerna följs upp i ett senare skede som öppnar revor och ger möjlighet för de som vill fuska.

En betydande del ligger dessutom utanför den offentliga upphandlingskontrollen, de så kallade direktupphandlingarna. Dessa ”dolda” affärer uppskattas i en rapport från Konkurrensverket, KKV, uppgå till mellan 50 -160 miljarder kronor.

Den 1 juli 2014 höjdes direktupphandlingsgränsen till drygt 500.000 kronor för direktupphandlingar enligt Lagen om offentlig upphandling, LOU och till nära 940.000 kronor för direktupphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling i försörjningssektorn, LUF.

– I och med att gränserna för direktupphandlingar höjdes och inga kontroller krävs öppnar det för fusk, konstaterar Kjell Sjöblom, som förfogar över närmare 80 personer på Skatteverket vars insatser helt är koncentrerade på den granska den offentliga upphandlingsmarknaden.

Han vill inte gå så långt som att kalla det för vänskapskorruption när någon inom kommunen eller landstinget handlar direkt av någon utan att behöva jämföra priser och villkor med fler konkurrenter. Men dessa uppköp kan gynna närstående personer till den som gör köpen, betonar han.

Fakta

År 2013 uppgick den offentliga sektorns inköp av varor och tjänster till knappt 741 miljarder kronor.

Av totalsumman svarade kommunerna för knappt 289 miljarder kronor.

De statliga myndigheterna för 241 miljarder kronor.

Landstingen för 211 miljarder kronor.

Källa: KKV/DoubleCheck

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.