Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-08-03 19:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/upprort-efter-regeringens-drag-om-slutforvaret/

EKONOMI

Upprört efter regeringens drag om slutförvaret

Både Oskarshamns kommun, där mellanlagret av kärnavfall ligger, och Östhammars kommun, där slutförvaret är planerat att byggas, kommer motsätta sig regeringens förslag att dela upp ärendet i två för att godkänna en utökning av mellanlagret innan beslut tas om slutförvaret.
Både Oskarshamns kommun, där mellanlagret av kärnavfall ligger, och Östhammars kommun, där slutförvaret är planerat att byggas, kommer motsätta sig regeringens förslag att dela upp ärendet i två för att godkänna en utökning av mellanlagret innan beslut tas om slutförvaret. Foto: Alex Ljungdahl/EXP/TT

Efter larm om stopp i elproduktionen såg det ut som att Sverige slutligen skulle få ett långsiktigt förvar för radioaktivt kärnavfall.

Men regeringen valde en annan väg, en väg som fördjupar konflikten med de inblandade kommunerna ännu mer.

– När de inte ens kan säga vilka frågor som är kvar blir det så genomskinligt att de bara inte vill ta beslutet, säger Andreas Erlandsson (S), kommunalråd i Oskarshamn.

Frågan blickar 100 000 år framåt i tiden och har utretts i decennier. Ändå har förvaringen av det farliga avfallet från Sveriges kärnkraftsproduktion blivit brådskande under sommaren.

I Oskarshamn och Östhammar har man fått kalla till extra sammanträden i kommunfullmäktige för att ta ställning till det senaste förslaget från regeringen, ett förslag som syftar till att lösa problematiken på kort sikt medan de långsiktiga frågorna fortsatt får vänta. Vilket kommunerna menar omkullkastar hela planeringsprocessen.

– Att de skickar ut ärendet på remiss kring midsommar och begär in svar under semesterperioden är direkt oansvarigt, säger Andreas Erlandsson.

– Det hade varit anständigt om de bjudit in oss till samtal innan beslutet, men det känns tydligt att de inte är intresserade av våra åsikter. Det är jävligt dåligt agerande, säger Jacob Spangenberg (C), kommunalråd i Östhammar.

Bild 1 av 2 Jacob Spangenberg (C), kommunalråd i Östhammar.
Foto: Benkt Eurenius
Bild 2 av 2 Andreas Erlandsson (S), kommunalråd i Oskarshamn.
Foto: Adam Linnér

De två kommunerna är centrala i sammanhanget. I närheten av Oskarshamns kärnkraftverk förvaras i dag allt förbrukat kärnbränsle i ett så kallat mellanlager, där det hålls nedkylt och skyddat i djupa vattenbassänger under konstant övervakning.

I Östhammars kommun, i anslutning till kärnkraftverket Forsmark, är slutförvaret planerat att byggas. Inkapslat i koppar och betonitlera ska avfallet ligga 500 meter ner i bergrunden under de cirka 100 000 år som det fortfarande är radioaktivt.

Redan när Oskarshamns kommun godkände bygget av mellanlagret i slutet av 70-talet var det under förutsättningen att ett slutförvar skulle upprättas, och kommunen påpekade samma sak när de 20 år senare godkände en utökning av lagret.

– Det har alltid varit tydligt från vår sida, vi vill inte betraktas som en radioaktiv soptipp, säger Andreas Erlandsson.

Då den nuvarande kapaciteten beräknas vara fylld till 2023 har en ny utökning blivit aktuell, och den här gången är ärendet sammanslaget med den ansökan om slutförvaret som Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) lämnade in 2011. En utbyggnad godkänns så länge bygget av slutförvaret godkänns, är förutsättningarna som Oskarshamn och andra sagt ja till.

När Vattenfall i våras larmade om att elproduktionen efter 2023 riskerades om inte ansökan godkändes innan den sista augusti i år var det många som trodde att ett klartecken för slutförvaret var nära.

Men så blev det inte. Istället föreslår regeringen nu att ärendet ska delas upp i två, för att kunna godkänna utökad kapacitet i mellanlagret innan man fattar beslut om slutförvaret.

Förslaget stöds av både Kärnavfallsrådet, regeringens expertkommitté, och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG), som dock har olika grunder för att vilja avvakta med slutförvaret.

MKG menar framför allt att det finns stora återstående frågetecken kring kopparkapselns hållbarhet.

– Både vi och välrenommerade forskare på KTH anser att metoden inte fungerar, och vi ser stora vetenskapliga brister i SKB:s korrosionsforskning, säger MKG:s kanslichef Johan Swahn.

De menar att man måste tänka om helt och istället fokusera på att utreda alternativa lösningar, som flera kilometer djupa borrhål.

Flera medlemsorganisationer i MTG är precis som Miljöpartiet och miljöminister Per Bolund negativt inställda till kärnkraft överlag, men att de skulle försöka förhala frågan som ett sätt att motarbeta kärnkraft tycker inte Johan Swahn är relevant kritik.

– Den hade kanske varit rimlig om det inte vore så att vi har väldigt goda grunder för våra invändningar. Alla är överens om att ett slutförvar behövs, men det måste vara rätt lösning, säger han.

Ingmar Persson, professor emeritus i oorganisk och fysikalisk kemi och ledamot i Kärnavfallsrådet, håller på att sammanställa forskningen om kopparkorrosion.

– Det finns lite olika uppfattningar om koppar kan korrodera i rent syrgasfritt vatten, men antalet forskarlag som ser en risk är färre än de som inte gör det, säger han.

Det som gör att Kärnavfallsrådet vill avvakta gäller istället en annan komponent i kapseln, den så kallade gjutjärnsinsatsen. Hur dess egenskaper påverkas och åldras är betydligt mindre utrett, menar de, och vill invänta forskning från Finland som ska publiceras efter sommaren.

Mellanlagret, en anläggning benämnd Clab, beräknas vara fyllt till 2023. SKB har därför ansökt om en utökning av kapaciteten från 8 000 till 11 000 ton.
Mellanlagret, en anläggning benämnd Clab, beräknas vara fyllt till 2023. SKB har därför ansökt om en utökning av kapaciteten från 8 000 till 11 000 ton. Foto: Alex Ljungdahl/EXP/TT

Regeringens expertmyndighet på området, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM), ser ingen av frågorna som ett hinder. De lämnade klartecken redan 2018, efter att ha granskat ansökan om slutförvaret i sju år.

Därefter har SSM även gett grönt ljus till de kompletteringar som efterfrågades av mark- och miljödomstolen och till SKB:s tester av kopparns hållbarhet som regeringen ville ha undersökta.

– Det finns saker kvar att utreda, men vi ser inga hinder för regeringen att tillstyrka ansökan och därmed gå vidare till nästa fas, säger Bo Strömberg, utredare på SSM.

Varför är det då så viktigt att få ett beslut om slutförvaret? Säkerhetsfrågan är en aspekt, menar Bo Strömberg, men så länge driften och övervakningen av mellanlagret fungerar är det inget akut problem. De cirka 170 miljoner kronor om året som driften kostar är en annan faktor. Kostnaden tas av industrin, men i en eventuell framtid där kärnkraften avvecklats utan att ett slutförvar finns på plats kan det drabba skattebetalarna, menar han.

SKB:s vd Johan Dasht påpekar i en skriftlig kommentar till DN att de enligt lag ska ansvara för både hantering och slutförvaring i ett sammanhängande system, och säger att ”regeringen har alla underlag som krävs för att fatta beslut”.

Synpunkter som delas av Vattenfalls vd Anna Borg.

– Hela analysen och det underlag som tagits fram bygger på att det ska vara ett integrerat system och ett enhetligt beslut. Kortsiktigt är utökad kapacitet i mellanlagret det viktigaste, men det löser inte frågan som helhet, säger hon.

I Östhammar och Oskarshamn pekar man bland annat på att det oerhört omfattande material som tagits fram i samband med ansökan riskerar att bli föråldrat. Den utdragna processen tar även tid och kraft från andra frågor och riskerar att skapa förtroendeproblem bland invånarna, menar de.

– Miljöministern måste ge ett tydligt besked nu, de kan inte börja ifrågasätta saker när allt är färdigt. Det är bara politiska trollkonster som jag ser det, säger Jacob Spangenberg.

– Det är färdigutrett, allt är redo. Det är dags att fatta beslutet, säger Andreas Erlandsson.

DN har sökt miljöminister Per Bolund (MP) för en kommentar, men enligt hans pressekreterare Henrik Jalalian kan regeringen inte föregripa tillståndsprocessen. ”Regeringen arbetar så skyndsamt och prioriterat som möjligt och återkommer när det finns möjlighet att kommentera något närmare”, meddelar han.

Läs mer:

Regeringen i konflikt med kommuner om kärnavfall

Vattenfalls larm – nästan fullt i kärnavfallslagret

Ämnen i artikeln

Kärnkraft
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt