Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

USA-gas ritar om energikartan

En skiffergaskälla i Colorado där metoden ”fracking” används.
En skiffergaskälla i Colorado där metoden ”fracking” används. Foto: Ed Andrieski / AP
Flödet av skiffergas är den största energiomvälvningen på 30 år och ritar om den ekonomiska världskartan. Vinnare är USA och, i bästa fall, klimatet. Förlorare är bland annat Ryssland. Men borrmetoden är kontroversiell.

En revolution mullrar fram i berggrunden under kontinenenterna. En skiffergasrevolution. Det är en förändring som snart gör USA energioberoende och får säkerhetspolitiska experter och ekonomer att göra om sina globala kalkyler.

I takt med att depåerna av enkelt utvunna fossila bränslen börjat sina har det blivit allt mer lönsamt att borra, bryta och gräva sig fram till ”okonventionell” olja och gas.

I berggrundens lager av mörk skiffer, mer än en kilometer under jordytan, finns naturgas bunden. Man kommer åt den genom att borra sig ned och spräcka upp skiffret med högtrycksinjektioner av vatten, kvartssand och kemikalier. Gasen frigörs då och strömmar upp genom röret.

Fyndigheter finns i alla världsdelar, men det är i USA utvinningen är i full sving. Gasen är där på god väg att ersätta kolet som bränsle och pressar tillbaka oljeimporten.

USA:s produktionsökning av gas och – i mindre omfattning – olja hör till de största som setts de senaste 30 åren, konstaterar investmentbanken Goldman Sachs i en rapport.

Inom ett par decennier väntas världens största ekonomi ha gått från att vara gasimportör till att vara gasexportör och ha mer än halverat sitt importberoende av olja. I alla andra stora ekonomier – Kina, EU, Indien, Japan – ökar samtidigt importberoendet.

Att USA är en stor vinnare i detta skifte är uppenbart. Men det kan få vidare konsekvenser.

– De största effekterna är geopolitiska. Att USA blir oberoende av olja från Mellanöstern är en minst sagt stor förändring, säger professor Lars Bergman på Handelshögskolan i Stockholm.

Skiffergasboomen innebär att den flytande naturgas som var tänkt för export till USA måste få sin avsättning någon annanstans. Gaspriserna i Europa är i dag avsevärt högre än i USA. Med ett ökat utbud pressas priserna, och det drabbar inte minst den ryska gasdominanten Gazprom, som i dag är huvudleverantör av konventionell naturgas till Öst- och Centraleuropa.

Samma prispress kan väntas på den olja från traditionella producenter i bland annat Mellanöstern som ”blir över” när jättemarknaden USA blir självförsörjande.

Sammantaget leder det större energiutbudet också till att oljepriset blir en allt mindre riskfaktor för konjunkturen, framhåller Goldman Sachs. Det blir troligare att en återhämtning i världsekonomi förmår hålla i sig.

Till allt detta bör fogas en brasklapp: de revolutionerande scenarierna bygger fortfarande på prognoser.

– Vi har inte sett det hända än. Men det som framtonar från vad mycket seriösa och insatta personer säger pekar på att det kan bli så här, säger Lars Bergman.

Också Europa skulle kunna bli skiffergasvinnare om takten i borrandet kom i kapp USA:s. De största fyndigheterna finns i Polen och Ukraina, men även Tyskland, Frankrike och Storbritannien sitter på stora skikt av gasstinn mörk skiffer. I Sverige finns en liten potential för termiskt bildad naturgas i mörka skifferlager i sydvästra Skåne.

Även i världens största kolkonsument Kina finns stora depåer av skiffergas

I bästa fall är gasexpansionen en förändring där klimatmål och ekonomiska intressen kan gå hand i hand. Ordföranden för USA:s ansedda vetenskapsorganisation AAAS, William Press, gav nyligen en viktig signal när han slog fast att massiv utvinning av skiffergas är det enda sättet för president Barack Obama att nå de ambitiösa klimatmål han satt upp.

Alla är långt ifrån övertygade. Men det är ett faktum att koleldade kraftverk släpper ut långt mer koldioxid än naturgaseldade i förhållande till den energi som alstras. De amerikanska utsläppen är tack vare skiffergasen nu de lägsta sedan 1994.

Må så vara, invänder kritiker, men även gasen är ett fossilt bränsle, och satsningen leder fokus bort från det verkligt nödvändiga skiftet, nämligen över till förnybara energikällor.

Utvinningen av skiffergas med hydraulisk spräckning, ”fracking”, väcker också andra miljömässiga farhågor. Det finns oro för att för att de kemikalier som används ska läcka ut i grundvattnet. Det hävdas också att det höga tryck med vilket vatten och sand pressas ned i borrhålen såväl kan förändra grundvattennivåerna som orsaka mindre skalv.

Bland annat har ett skiffergasområde i Ohio i USA och ett i England – båda seismiskt stabila – drabbats av små bävningar som skyllts på spräckningen. Forskare har dock inte funnit klara belägg för en koppling.

Det har hållits protestdemonstrationer mot utvinningen, både i USA och på andra håll. Flera europeiska länder har antingen förbjudit, tillfälligt stoppat eller skjutit fram utvinning på grund av miljöriskerna. I Storbritannien lyftes i december ett tillfälligt stopp.

Förespråkare menar att riskerna går att hantera om rätt mått och steg vidtas när man borrar. Tekniken justeras. USA är just nu verkstaden.

Hydraulisk spräckning (”fracking”)

1 Naturgas ligger bunden i lager av mörk skiffer. För att få upp den till markytan borras vertikala och horisontella hål på upp till två och en halv kilometers djup. Grundvattenbassänger på vägen skyddas genom att borrhålet kläs in i trippla stålhöljen.

2 En blandning av vatten, sand och kemikalier pressas under högt tryck ned i borrhålet. Insprutningen spräcker skifferlagren och frigör gasen. Kemikalierna utgör runt 1 procent av blandningen och kan vara bland annat metanol, naftalin, bensen, bly och saltsyra.

3 Vätskan pumpas tillbaka ut ur källan. Sanden stannar kvar och håller sprickorna öppna. Gaen kan pumpas upp. En genomsnittig gaskälla använder en vattenmängd motsvarande 500 tankbilar. En källa kan ge tusentals kubikmeter gas varje dag i över 20 år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.