Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Utländsk arbetskraft i ”slavlika förhållanden”

Tusentals utländska byggarbetare arbetar på de svenska byggena – i många fall med låga löner och usla arbetsförhållanden. Nu kräver fack och de största arbetsgivarna gemensamt en upprensning.

Svenska byggarbetsplatser är mångkulturella. Länge har polska byggarbetare dominerat. I dag finns även balter, ryssar, rumäner, turkar, arbetare från Kosovo, Albanien och Grekland liksom ukrainare, uzbeker och sydamerikaner.

Sedan den uppmärksammade Laval-domen 2007 har antalet utländska byggarbetare exploderat i  Sverige. Riktigt hur många det rör sig om är det ingen som vet, men enligt en enkätundersökning från LO handlar det om nära 20.000. Krister Strömberg, avtalsansvarig på fackförbundet Byggnads uppskattar att det enbart i Stockholmsområdet finns 15.000 arbetare från olika länder. Det är lika många som Byggnads medlemmar, konstaterar han.

– Men mörkertalet är enormt. Det finns de som är här och jobbar på turistvisum eller vistas i landet illegalt, säger Krister Strömberg.

Han är ansvarig på Byggnads för att följa upp kontrakt som ingåtts med utlandsregistrerade företag i  Sverige.

DN:s kartläggning av byggbranschen visar på ett alltmer cyniskt sätt att hantera byggarbetare från andra länder. Drivkraften är pengar. Pia Bergman, samordnare på Skatteverket, uppskattar att minst tio miljarder kronor undanhålls i  skatter och avgifter i  byggsektorn.

– I kölvattnet får vi anställda som pressas mer eller mindre under slavliknande förhållanden, säger hon.

Enligt Pia Bergman förekommer det att kriminella byggföretag hotar sig in på arbetsplatserna och kräver att ”deras gubbar ska jobba där”.
Kurt Lindersson, facklig förtroendeman på byggjätten Skanska anser att är den svenska byggbranschen är väg att tappa i kvalitet.

– Hejdas inte utvecklingen blir inslaget av kriminalitet bara större och människor kommer att ta skada på grund av den usla arbetsmiljön, säger han.

Laval-domen slog fast att det är förenligt med EU:s regelverk att betala lägre löner i Sverige så länge lönerna följer avtalen i hemländerna. Det innebär att på svenska byggen går det arbetare som utför arbeten till betydligt lägre löner än sina svenska kolleger – även om det finns de som arbetar under samma villkor som sina svenska kolleger och får svenska avtalsenliga löner.

Husrivningar hamnar längst ner på statuslistan och den utländska arbetskraft som utför det arbetet uppbär i vissa fall löner på 25–30 kronor i timmen.

Ett nytt inslag är mongoler som lockas till svenska byggprojekt. När DN stöter på några av dem på en av Stockholms många byggarbetsplatser är de i full färd med att riva gipsväggar och kapa gamla el- och rörledningar. De står i dammet med bristfällig skyddsutrustning.

– En skärklinga som går igenom en dold elledning kan vara direkt förödande. Följderna av att riva i asbest visar sig först om tio–tolv år. Eller så kommer det följdverkningar i form av legionärssjukan på grund av att de är i kontakt med dåligt, stillastående vatten, säger Krister Strömberg på Byggnads.

Enligt Arbetsmiljöverket har 44 byggnadsarbetare omkommit de senaste fem åren. Men misstanken finns om att fler byggare förolyckats, då utländsk byggarbetskraft eller byggnadsarbetare som jobbar i  bemanningsföretag inte ingår.

Jens Hoffman är vd för byggföretaget Dipart. I mer än tio år har han kämpat mot den oseriösa konkurrensen. Han konstaterar krasst att arbetare från Mongoliet inte tas till Sverige för att de är bäst i världen på att riva.

– Skälet är ett annat, de är billig arbetskraft, säger han, och misstanken stöds av flera representanter för byggfacket som DN talat med.

Enligt Krister Strömberg på Byggnads finns det klagomål mot företaget som de arbetar åt. Nyligen fick bolaget betala 80.000 kronor i  straffavgift för att anställda arbetat utan avtal.

– Trots påstötningar fortsatte arbetet med de avtalslösa. Företaget betalade till sist sina böter vilket visar att de tjänar bra på verksamheten, säger han.

På Skatteverket försöker man få kontroll över de många små utländs­ka byggföretag som söker sig till den lukrativa svenska byggmarknaden. Det går bara till en viss gräns, konstaterar Pia Bergman.

– Att få grepp om alla mindre nogräknade företag som går under vår radar är omöjligt.
Högst på Skatteverkets önskelista står därför personalliggare med tvingande registrering över företagens arbetsgivaravgifter på individnivå. Då kan man utläsa vilka företag som gör rätt för sig.

– Vi behöver ett regelverk där vi snabbt kan åka ut och göra kontroller. I efterhand är det för sent, då är spåren undansopade, säger Pia Bergman.

Även Jens Hoffmann anser att personalliggare ute på byggarbetsplatserna med snabba, oanmälda kontroller från myndig­heterna skulle rensa undan mycket av skumrasket.

– Det är politikerna som måste ge myndigheterna de rätta verktygen och det behöver inte innebära fler blanketter att fylla i, det gör redan de seriösa företagen, säger Jens Hoffmann.

Fakta.Lavaldomen

2004 hamnade fackförbundet Byggnads i konflikt med det lettiska byggföretaget L& P (Laval un Partneri) Baltic Bygg AB om ett skolbygge i Vaxholm utanför Stockholm. Konflikten handlade om att företaget inte hade tecknat något kollektivavtal.
Laval sattes i blockad och företagets svenska dotterbolag gick i  konkurs 2005.
2007 dömde EG-domstolen till Lavals fördel och konstaterade att Byggnads krävt mer än vad EU:s direktiv för utstationering gett dem rätt till.

I december 2009 dömde Arbetsdomstolen fackförbunden Byggnads och Elektrikernas att tillsammans betala ett skadestånd på 550 000 kronor. Förbunden fick även betala rättegångskostnader på drygt 2,1 miljoner kronor.

I februari 2013 uttalade sig FN-organet i fallet och dömde helt till Byggnads och Elektrikernas fördel.
ILO slår fast att den svenska lagstiftningen efter Vaxholmskonflikten, Lex Laval, bör rivas upp och att regeringen bör betala tillbaka skadeståndet som fackförbunden fått betala.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.