Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Utredaren: Förbud finns i alla andra länder

02:15. Välfärdsutredningen föreslår ett generellt vinsttak för privata välfärdsföretag.

Välfärdsutredningen föreslår ett generellt vinsttak för privata välfärdsföretag.
Det ska ge flera miljarder mer till vård, skola och omsorg.

DN:s ekonomireporter Hasse Eriksson live-uppdaterade från presskonferensen.

Enligt utredningens beräkningar skulle vinsttaket ha inneburit att privata välfärdsföretag återinvesterat upp till fem miljarder kronor mer av vinsten i sin verksamhet 2014.

Förslagen omfattar skattefinansierade privata företag inom bland annat skolväsendet, vården och äldreomsorgen. Det syftar till att större delen av företagens vinster ska återinvesteras i verksamheten och inte hamna i ägarnas fickor. Bland andra Vårdföretagarna har varnat för att vinstbegränsningar leder till nedläggningar.

– Jag kan inte se att det här förslaget leder till nedläggningar, säger utredaren Ilmar Reepalu, tidigare S-kommunalråd, på en pressträff.

Stora vinstuttag innebär att resurser förs bort från välfärden. Dessutom ger vinstsyftet felaktiga drivkrafter, anser han.

Reepalu tror att han har väljarna med sig och att det finns ett utbrett motstånd mot att skattepengar ska kunna leda till stora övervinster.

– Jag tror att jag kan se att befolkningen som helhet, och faktiskt också en hel del av de stora direktörerna, ser att det ligger något väldigt klokt och bra i det här, säger han.

Utredaren vill att företagens rörelseresultat begränsas till en avkastningsränta på operativt kapital. Avkastningsräntan ska beräknas som statslåneräntan ökad med sju procentenheter.

Av företagen i välfärden beräknas 6 500 ha vinster som överstiger utredningens förslag till vinstmått, 2 200 gör mindre vinst än så. Enligt utredningen så uppgick välfärdsföretagens "övervinster" 2014 sex miljarder kronor. Den del av övervinsten som hamnar över det föreslagna vinsttaket måste enligt utredningens tankegångar återinvesteras.

– Det här är stora summor om vi jämför med regeringens satsningar på hela välfärdsområdet på 10 miljarder, det är nästan halva den summan vi talar om, säger Reepalu och syftar på de höjda statsbidragen till kommunerna.

Utredaren bedömer att många ägare till små företag snarare tar ut en del av vinsten som ersättning för arbetsinsats än som ersättning för kapital. De kommer därför troligen ta ut mer i lön än i utdelning framöver, tror han.

Ägare till stora företag som motiveras av att göra stora vinster bedöms i stället sälja företaget. I de allra flesta fall bedömer dock utredaren att verksamheterna kommer att leva kvar, men med ny ägare.

Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Håkan Tenelius vill inte gå in på om den föreslagna regleringen var värre eller bättre än väntat ur vårdföretagens synvinkel. Varje vinstbegränsning är "till stor skada" för välfärden och omsorgen, hävdar han.

Enligt Liberalernas Jan Björklund innebär vinstbegränsningsregeln i praktiken ett vinstförbud och innebär minskad valfrihet och mångfald.

Ilmar Reepalu hävdar att systemet med de vinstdrivande företagen inte har lett till avsedd effekt när det gäller mångfald och valfrihet. Orsaken till detta är att företagen blir allt större, små företag köps upp och stora koncerner blir allt vanligare.

Alliansen efterlyser en bred politisk överenskommelse över blockgränsen – men med flera avgörande krav, varav ett nej till vinsttak är ett. Regeringen har bjudit in partierna till samtal om förslagen som Reepalu presenterar.

Partiledarna för M, C, L och KD vill också ha en tillståndsplikt och ledningsprövning för hela välfärden – även offentligt driven sådan. De vill också se nationella kvalitetskrav och skärpta sanktioner, inklusive tvångsförvaltning, för de som inte sköter sig.

Centerpartiet anser att regeringen behöver stoppa utredningens förslag om att begränsa valfriheten i papperskorgen, annars väljer man ideologi  före elevernas skola och de äldres omsorg.

– Istället för att attackera den valfrihet människor värdesätter högt vill Centerpartiet säkerställa en hög kvalitet i välfärden genom nationella kvalitetskrav och en skarpare tillsyn, säger Annie Lööf.

– Att människor känner en oro över att inte kunna lita på välfärden tar jag på stort allvar. Men vi kommer inte åt välfärdens kvalitetsbrister genom att begränsa den valfrihet som väldigt många människor tycker är viktig utan vi gör det genom att höja kraven och skärpa kontrollerna, säger Annie Lööf.

– Det här är förslag som gynnar en ideologiskt pressad regering, men det är inga förslag som gynnar alla de människor som oroar sig över att välfärden inte håller hög kvalitet, säger Annie Lööf.

– Centerpartiet är gärna med och stärker kvaliteten i den svenska välfärden och är beredda att föra samtal med regeringen om hur man kan skärpa kvalitetskraven och stärka tillsynen, men vi är inte beredda att begränsa människors valfrihet för att hjälpa en regering som sätter ideologi före barnens skola och de äldres omsorg, säger Annie Lööf.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.