Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-03 01:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/utsatt-gotland-vadjar-om-hjalp-vi-klarar-oss-inte-utan-stod/

Ekonomi

Utsatt Gotland vädjar om hjälp: ”Vi klarar oss inte utan stöd”

Mia Stuhre, Almedalsveckans projektledare, i ett tomt Almedalen i Visby.
Mia Stuhre, Almedalsveckans projektledare, i ett tomt Almedalen i Visby. Foto: Karl Melander

På söndag skulle Almedalsveckan invigts. Beslutet att ställa in är ett av flera hårda slag mot ett krisande Gotland.

Nu vädjar öns företagare och politiker om hjälp inför hösten för att undvika masskonkurser och utbredd arbetslöshet.

– När mina stunder är som svartast funderar jag mycket på hur Gotland ser ut 2021, säger politikerveckans Mia Stuhre.

För tre månader sedan skärpte Folkhälsomyndigheten restriktionerna för att motverka spridningen av covid-19. Dagen efter ställdes Almedalsveckan in. Turisterna har långsamt börjat återvända – men det kommer ta tid att reparera skadan.

I lokala medier beskrev företagare beskedet som ett ”dråpslag” och ”helt förödande”. 

– Det kom som en chock för många, säger Almedalsveckans projektledare Mia Stuhre.

På en dag förlorade företag 70 procent av årsinkomsten.

– Jag är orolig för hur det kommer att slå mot företag som inte kan hitta nya marknader eftersom Gotland har vissa begränsningar när det gäller kommungrannar. Vad innebär det för nästa år, med hur vi nyttjar Visby för Almedalsveckan? Vad händer om inte vi får ha företagen och hotellen kvar?

Mia Stuhre framför Almedalens tomma scen. Hon är orolig för hur företagen ska klara coronakrisen.
Mia Stuhre framför Almedalens tomma scen. Hon är orolig för hur företagen ska klara coronakrisen. Foto: Karl Melander

Mia Stuhre betonar att Almedalsveckan inte är inställd utan uppskjuten till nästa år. Men pengarna som många är beroende av är borta. Dagens Industri uppskattade 2017 att veckan omsätter 250 miljoner kronor. Beslutet påverkar hela samhället.

– Alla bofasta är på något sätt involverade i besöksnäringen och finns där för att serva och se till att Gotland lever för besökarna. Det är klart att man kan se ett avbräck. Det är väldigt tungt, säger Frida Boklund, Företagarnas regionchef på Gotland.

Våren var tuff: Påskturismen uteblev nästan helt, evenemang har ställts in och turister stängts ute. Beslutet att skärma av ön togs med hänsyn till den ansträngda sjukvården som är anpassad för de omkring 60.000 invånarna och som överbelastas när hundratusentals turister kommer.

Mia Stuhre säger ändå att krisen har sammansvetsat invånarna. Det finns hopp. Men samtidigt en ständig oro för framtiden.

Öppna upp för besökare eller inte? Frågan har präglat ön under våren.

● ● ●

Hotellägaren Victoria Berges vår har varit tuff. ”Jag finns inte om inte turister finns”, säger hon.
Hotellägaren Victoria Berges vår har varit tuff. ”Jag finns inte om inte turister finns”, säger hon. Foto: Karl Melander

Victoria Berge driver sedan fyra år Kalk Hotel med 21 rum tvärs över gatan från Almedalens talarscen.

– Säsongen är inte som den brukar vara, det känns som en himla lång lågsäsong, säger hon.

I mars stannade allting av, säger hon. 

– Vi har slutat att jämföra med föregående år för man blir så himla besviken. Från maj till september brukar vi ha fullbelagt varje dag. Vi har gått från 100 procents beläggning till 18-24 procent nu under våren.

Om jag tar på mig företagshatten så vill jag såklart inte att Gotland ska stängas ned, jag är beroende av turism. Jag finns inte om inte turister finns.

Vissa företagare har varit kritiska till att turister och sommargäster avråds från att besöka Gotland, andra invånare har velat isolera ön och stoppa färjan. 

Victoria Berge är kluven. Liv och hälsa går först, säger hon – men som hotellägare behöver hon gäster. Ska Gotland välkomna besökare krävs det hjälp utifrån, till exempel behöver vården mer resurser.

– Hjälp oss att rusta oss. Om jag tar på mig företagshatten så vill jag såklart inte att Gotland ska stängas ned, jag är beroende av turism. Jag finns inte om inte turister finns. Men man är så splittrad. Samtidigt som jag tycker att det är jätteviktigt att vi kan rädda liv så vill jag också rädda min business. Men vi har ingen möjlighet som kanske resten av Sverige att kicka igång till hösten, det finns inte.

● ● ●

Gotlands besöksnäring omsätter årligen omkring 4 miljarder kronor, ungefär lika mycket som jordbruket och livsmedelsproduktionen tillsammans. Turismen är en viktig motor och bidrar till ”bibehållen service och en levande landsbygd”, står det i kommunens översiktsplan.

Den är och kommer framåt att vara väldigt viktig, säger regiondirektör Peter Lindvall.

– När restriktionerna tas bort eller mildras handlar det om att tillsammans med näringen göra en ordentlig kraftsamling för att komma tillbaka.

Kommer ni att klara återhämtningen utan statligt stöd?

– Nej, vi kommer inte att klara det utan statligt stöd.

Bild 1 av 2 Destination Gotland har reducerat trafiken. Vissa gotlänningar vill stoppa färjorna helt.
Foto: Karl Melander
Bild 2 av 2 Det är ödsligt på Visby flygplats.
Foto: Karl Melander

Under coronakrisen blir Gotlands sårbarheter extra tydliga, framför allt inom tre sektorer: transporter till och från ön, sjukvården och elnätet. ”Extremt viktiga” vanligtvis, ännu mer nu.

– Det är extra ansträngande när vi har en pandemi där vi inte vet vad vi har för långsiktighet i flygförbindelser, hur ofta färjorna kan gå, och där vi inte vet att vi har en stabil elförsörjning på Gotland.

Blir det här långvarigt så kommer det att slå väldigt hårt mot en plats som Gotland.

Specialiseringen på turism gör platser som Gotland extra sårbara för kriser eftersom det inte finns annat, till exempel industri, att falla tillbaka på. Det säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Jönköpings universitet. 

Hur bör Gotland göra för att ta sig ur krisen?

– Det är 10.000-kronorsfrågan. Man kan säga så här, blir det här långvarigt så kommer det att slå väldigt hårt mot en plats som Gotland, som ju ändå har klarat sig ganska bra för att vara en liten plats på håll från mycket annat. Det finns inte lika mycket annat att falla tillbaka på som hos en större plats, men man har kunnat leva ganska gott på turism. 

● ● ●

Bobbo Werkelin, Kneippbyns vd, i det öde sommarlandet. ”Man får nästan lite ångest”, säger han.
Bobbo Werkelin, Kneippbyns vd, i det öde sommarlandet. ”Man får nästan lite ångest”, säger han. Foto: Karl Melander

Det är ovanligt tyst på sommarlandet Kneippbyn några kilometer söder om Visby, öppningen har skjutits upp. Under våren har ledningen försökt att gasa och bromsa sig ur krisen samtidigt som planerna hela tiden spruckit. 

– Läget är för jäkligt, men annars är det bra, säger vd Bobbo Werkelin. 

Vanligtvis besöker omkring 100.000 personer anläggningen – i år måste han planera för en mycket lägre siffra. Våren har präglats av ovisshet.

– Man är van att ta lösningar och snabba beslut men här går det liksom inte. Alla har missat lektionen om pandemi och är lika tagna överallt.

Vi är en sommardestination, våra företag får sina stora intäkter från maj till september. Stödet träffar inte rätt på det sättet.

Besöksnäringen ger ungefär 2.500 heltidsjobb på Gotland. En normal högsäsong beräknas 6.000 personer jobba med turism i någon form. I år avvaktar företagare med att anställa sommarjobbare eftersom läget är för osäkert. En normal sommar hade över 200 ungdomar arbetat på Kneippbyn.

– Man känner sig fundersam och orolig hur vi ska ta oss framåt fullt ut. För varje dag som går försöker man en massa saker men det tar stopp här och stopp där, det är mycket frågor från alla och det finns ingen tidsaxel att förhålla sig till.

Sedan kommer han in på det som alla politiker och företagare DN pratat med tagit upp.

– Företagsstöden hjälper i princip inte oss.

● ● ●

Regeringens senaste krispaket till företag på 39 miljarder gäller för två månader och grundas på omsättningstapp i mars och april, Gotlands lågsäsong. Utformningen frustrerar på ön. 

– Vi är en sommardestination, våra företag får sina stora intäkter från maj till september. Stödet träffar inte rätt på det sättet, säger regionstyrelsens ordförande Eva Nypelius (C).

Enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) senaste prognos beräknas Gotlands skatteintäkter minska med 156 miljoner. Statsbidrag jämnar ut tappet men det betyder mindre pengar till välfärden. Prognosen bygger dessutom på en positiv höst. Nypelius är ”jätteorolig” för att förlusten kommer att växa.

I juni lättade regeringen på restriktionerna för resor inom Sverige. Ett efterlängtat, positivt besked, säger Nypelius. Men läget är fortsatt allvarligt. Det kommer bli en annorlunda sommar och oron inför hösten finns kvar.

– Vi ser att många företag inom besöksnäringen är hårt drabbade. Lättnaderna gör att vi kanske inte kommer se konkurserna det varit hot om, men det blir annorlunda för företagen, de har tappat en stor del av intäkterna. Det här måste man följa upp, det är jätteviktigt att analysera och fortsätta att jobba nära näringslivet och se hur det utvecklas.

Läs mer: Smittskydd Gotland om norska beskedet 

Läs mer: ”Räddar inte bara sommaren 2020, utan Gotlands framtid”

Läs mer: Rederibolag börjar med kryssningar till Visby 

Ämnen i artikeln

Gotland
Turism
Almedalen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt