I Tyskland har de funnit länge – byggemenskaperna. Det är sammanslutningar av vänner som projekterar och bygger sina egna bostäder.

Fenomenet har kommit till Sverige om än i blygsam skala. En av dessa är byggemenskapen Gården, som i vår börjar bygga sitt hus helt i trä i fyra våningar i Uppsala.

Ordförande är Martin Wohlin. Han berättar att tanken började för flera år sedan när han och grannarna varje sommar umgicks på en bakgård.

– Men i september gick var och en in till sig, för att träffas på gården igen till våren, säger han.

Tanken om att kunna ha mer umgänge väcktes till liv och då det i grannskapet fanns tyskar kunde de berätta om byggemenskaperna. 

Därmed var saken klar för Martin Wohlin. Han är mycket entusiastisk och ser gemenskaperna som ett sätt att gå tillbaka till vad han menar var bostadsrätternas rötter. Att människor med begränsade resurser gick tillsammans som byggherrar för att forma sitt eget boende – och att inte vara utlämnad till stora kommersiella aktörer som har krav på höga vinstmarginaler.

Det betyder inte att kostnaderna för bygget blir lågt. De budgeterar för en kostnad på 100 miljoner kronor. Men den vinst som ett byggbolag skulle ta ut, kommer föreningen i stället att plöja ner i huset. Här ska finnas stora gemensamma utrymmen – bland annat ett kök och stort vardagsrum med öppen spis i nedre planet.

Martin Wohlin och Maria Lindström-Nilsson, styrelseledamot i Gården, betonar upprepade gånger att det är just gemenskapen som de vill komma åt. Grannarna ska kunna umgås ofta och spontant – utan att det därför är ett kollektiv.

– Man ska kunna fira jul och midsommar tillsammans, säger Wohlin.

För Maria Lindström-Nilsson handlar byggemenskapen också om ett sätt att bryta människors ensamhet – att de kan gå in i de gemensamma lokalerna för att umgås med grannarna.

Wohlin går så långt att han ser byggemenskaperna som en lösning på bostadsbrisen. Bostadsminister Per Bolund, som besökte föreningen på fredagen, är något mer försiktig när DN pratar med honom.

– Jag tror inte att det finns en lösning, utan det måste finnas många olika sätt att öka bostadsbyggandet, säger han.

– Men jag tror inte att vi lyckas om vi inte har byggemenskaper och det är när de är i första stadiet som de är som mest sårbara, tillägger han.

Därför föreslår också regeringen i sitt budgetförslag en post om tre miljoner kronor i startstöd som byggemenskaper kan ansöka om under nästa år. 

Det är inte särskilt mycket, men än så länge finns det bara ett drygt dussin gemenskaper i Sverige och de flesta har inte hunnit så långt som Gården.

Det högsta stödet en enskild förening kan få är 400.000 kronor.

– Vi kommer att söka för det maximala beloppet. Det finns flera hål att stoppa i, säger Wohlin.

Just nu pågår en fas där olika konsulter är inblandade. Det handlar om att ventilation, värme och vatten ska fungera och följa gällande byggnormer – och konsulterna kostar pengar.

Men vid sidan av ett kommande startstöd har föreningen också hjälp av att anställda inom Uppsalas förvaltning som just har till uppgift att vara kontaktpunkter för byggemenskap. 

Medlemmarna är amatörer, men har också en ”bygglots” i form av ordföranden för Föreningen för Byggemenskaper, Staffan Schartner. Han leder dem rätt när de ska till en ny etapp i projektet.

– Jag brukar kalla honom vår vallhund, säger Maria Lindström-Nilsson.

För att det ska fungera måste det dock finnas någorlunda gemensamma värderingar. Flera medlemmar har också hoppat av. 

Föreningen har också satt upp regler för medlemsdemokratin och hur de ska hantera och lösa konflikter. Och konflikter räknar de båda med.

– Konflikter är oundvikliga, de måste vi ha. Man får inte vara rädd för konflikter, säger Maria Lindström-Nilsson.