Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Var fjärde bostad säljs under utgångspris

Fler bostäder säljs lägre än utgångspriset. Arkivbild.
Fler bostäder säljs lägre än utgångspriset. Arkivbild. Foto: Hasse Holmberg/TT

En av fyra bostäder säljs nu till ett lägre pris än utgångspriset. Det visar nya siffror från bostadssajten Booli.

Bengt Hansson, analytiker på Boverket, tycker att det vi nu ser på bostadsmarknaden är en sund anpassning av bostadspriserna.

– Långsiktigt bör bostadspriserna ned cirka 30 procent, säger han.

Under många år har bostadsspekulanter i framför allt storstäderna fått vänja sig att priserna skenat iväg rejält efter hetsiga budgivningar. Förra vintern gick snittlägenheten upp mellan 15 och 20 procent, enligt Bostadssajten Booli.

Efter flera år av uppgång som vände bostadsmarknaden förra året. Nya siffror från Booli visar att 24 procent av bostäderna under årets första fyra månader nu säljs till ett pris som legat under utgångspriset. Det är en ökning från 14,5 procent jämfört med samma period 2017.

Siffran gäller för hela Sverige utanför storstadsområdena. I Malmö ligger snittet för andelen bostäder som sålts under utgångspriset ännu högre, nästan 26 procent, medan nivåerna i Stockholm och Göteborg ligger lite lägre. I Stockholm låg 15 procent av slutpriserna januari till och med april 2018 under utgångspriset och i Göteborg 14 procent.

Matilda Adelborg, pressansvarig på Booli, tycker att det är en ganska sund utveckling. Höstens inbromsning av bostadsmarknaden har lett till att lockpriser ersatts med högre, mer realistiska, utgångspriser, menar hon:

– Tidigare när marknaden var hetare var det vanligare med lockpriser och så har man förlitat sig på ett budkrig som till slut skulle landa på ett pris som man var nöjd med. Säljarna förväntade sig något helt annat slutpris än vad man gick ut med. Detta ledde till att många gick på visningar av bostäder som man i slutändan inte skulle ha råd att köpa.

– Nu litar säljarna inte längre på att budgivningen ska stiga lika mycket, utan sätter redan från början ett pris som ligger närmare det förväntade slutpriset. Det gör det lättare för spekulanter att veta vilka bostäder man har råd att köpa. Det är inte längre lika många bostäder som sticker iväg så mycket, säger Matilda Adelborg.

Det är framför allt hus som blivit svårare att sälja till utgångspriset eller högre. Det gäller både i storstadsområdena och ute i landet. I Malmö har till exempel hela 33 procent av alla villor sålts under utgångspris. För landet utanför storstäderna är det nästan 28 procent.

Bengt Hansson, analytiker på Boverket, tycker att det är en sund anpassning av bostadsmarknaden som vi nu ser.

– Egentligen är det här en väldigt sund pyspunka, att man sänker priserna och lugnar ned sig lite grann.

– Det vi ser på kort sikt nu är att man söker en ny prisnivå och det är alltid svårt för köpare och säljare att hitta en ny jämvikt. Det var precis samma sak under 1990-talskrisen. Vissa säljare vägrade inse att priserna gått ned medan andra anpassade sig, även om det tog lite tid, säger han.

Vissa bedömare menar att det är det ökade amorteringskravet som ligger bakom avmattningen av bostadsmarknaden. På onsdagen gjorde liberalerna ett utspel om att avskaffa amorteringskravet om alliansen bildar regering i höst.

– Det är otroligt måttliga krav vi har på amortering av bostadslån i Sverige. Det är klart att man måste betala av på sina lån. Detta är en väldigt svensk diskussion, säger han.

Bengt Hansson menar att amorteringskravet inte är förklaringen till den avmattning som skett på bostadsmarknaden sedan i somras.

– Den kopplingen gör mig ganska frustrerad. Amorteringskravet infördes ju först nu i mars. Snarare har amorteringskravet drivit på priserna fram till nu. Det ser vi även på bolånestocken där tillväxten varit enorm förutom under den senaste månaden.

Bengt Hansson förstår inte oron som uppstår på vissa håll när bostadspriserna mattas av.

– Alla internationella bedömare menar att bostadspriserna i Sverige måste ned. Min bedömning är att de bör minska med cirka 30 procent för att vi ska få en långsiktigt hållbar situation, säger han.

Under flera år försökte mäklarbranschen få bukt med de så kallade lockpriserna. Det vill säga att slutpriserna nästan alltid hamnade en bra bit över utgångspriset. Det var inte ovanligt att mäklare och säljare anklagades för att medvetet sätta låga utgångspriser för att locka många spekulanter till visningarna.

Även under förra året var lockpriser den främsta anledningen till att mäklare anmäldes till Fastighetsmäklarinspektionen, FMI. Under 2017 så kom 147 sådana ärenden till inspektionen.

Men under årets första månader har den vikande bostadsmarknaden även påverkat anmälningarna till FMI. Under perioden januari till och med mars 2018 hamnade lockpriser - eller pris i marknadsföring, som är FMI:s beteckning – först på fjärde plats bland anmälningarna med 26 anmälningar under perioden. 

I topp på listan över anmälningar ligger nu frågor om God fastighetsmäklarsed följt av Mäklarens agerande och Budgivning med 47 respektive 44 och 28 anmälningar under perioden.

Läs mer: Sex tecken på en bostadskris

Läs mer: Stort utbud på villor

Fakta.Så många bostäder såldes under utgångspris

Siffrorna gäller andelens bostäder i procent som sålts under utgångspris under perioden 1 januari–1 maj 2018. Siffran för samma period 2017 inom parentes.

Sverige utanför storstäderna

Hus: 27,9 (22,6)

Bostadsrätter: 19,1 (6,5)

Samtliga bostäder: 24 (14,5)

 

Stockholm

Hus: 24 (7)

Bostadsrätter: 14 (3)

Samtliga bostäder: 15 (4)

 

Göteborg

Hus: 21,6 (7,1)

Bostadsrätter: 12 (1,9)

Samtliga bostäder: 14,3 (2,8)

 

Malmö

Hus: 33,3 (18,6)

Bostadsrätter: 23,7 (8)

Samtliga bostäder: 25,8 (9,7)

 

 

Källa: Booli

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.