Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Vår tids katedraler byggs i Lund

Här byggs
 Max IV. Max IV, som snart är färdigt, har två ringar. En med omkrets på 96 meter och en med en omkrets på 528 meter.
Här byggs
 Max IV. Max IV, som snart är färdigt, har två ringar. En med omkrets på 96 meter och en med en omkrets på 528 meter.

Två stora och mycket olika forskningsanläggningar skapar ett nytt internationellt centrum för materialforskning utanför Lund.

– Att bygga Lunds domkyrka var också ett internationellt projekt. Byggmästarna var från Tyskland och Italien, och stenhuggarna kom från hela Europa. De här anläggningarna är vår tids katedraler, säger Mats Lindroos vid European Spallation Source, ESS, i Lund.

Han är ansvarig för uppbyggnaden av den första delen av ESS: acceleratorn, där protoner ska få hög fart för att sedan kollidera med atomkärnor. Precis som med domkyrkan är det specialister från hela världen som bygger maskinen.

– Hade vi tänkt göra det som ett helt svenskt projekt hade det säkert tagit tio år extra att skaffa fram kompetensen. Att arbeta så här är inte bara ett idealistiskt projekt. Det är det enda sättet man kan gå så här fort fram, säger Mats Lindroos.

Protonerna från acceleratorn ska bombardera atomkärnor för att få fram det forskarna egentligen är ute efter: neutroner.

– Det är som att ha en valnöt och en hammare. Om du är ute efter kärnan får du slå sönder skalet med hammaren. Vår nötkärna är neutronerna, och protonstrålen är en mycket kraftfull hammare. Men vi slår inte sönder atomen, vi hamrar bara fram neutronerna, säger Dimitri Argyriou, vetenskaplig ledare för ESS.

Processen kallas spallation, det första s:et i ESS.

Neutronerna från spallationen ska sedan ut till 22 olika experimentuppställningar i en solfjäder runt punkten där protonerna kolliderar med atomkärnorna. Där kommer forskare att använda dem till att undersöka material på olika sätt.

– Det blir en enorm bredd på vetenskapen vid ESS. Det går hela vägen från kulturhistoria, med undersökningar av svärd och lerkrukor som har hittats någonstans i Skåne – en del av dem grävdes faktiskt upp på själva platsen där ESS byggs – till nya magnetiska tillstånd i supraledare, och allt där emellan, säger Dimitri Argyriou.

Neutroner är elektriskt oladdade, och därför kan de gå djupt in i material och undersöka atomkärnor. De är också bra på att visa var det finns vatten, och se olika ­varianter, isotoper, av atomer.

Bygget av ESS pågår nu för fullt utanför Lund. År 2019 ska de första neutronstrålarna skapas och sex år senare ska hela anläggningen vara klar.

Ett stenkast därifrån, på andra sidan en åker, ligger ytterligare en stor forskningsanläggning: Max IV. I mångt och mycket är de båda ­varandras motsatser. ESS-projektet har fått kritik för att vara mer politiskt än vetenskapligt – avgörandet kom från den svenska regeringen som 2007 meddelade att Sverige skulle stå för en stor del av ­kostnaderna om ESS byggdes i Lund.

Max IV började däremot nästan som ett garageprojekt. Det första ringen, Max I, byggdes på Lunds universitet 1986 och hade en omkrets på 32 meter. Sedan har ringarna växt. Max IV, som snart är färdig, har två: en med en omkrets på 
96 meter och en på 528 meter.

Även på Max IV undersöker forskarna material, men med en annan metod. I ringarna cirkulerar elektroner nästan lika fort som ljusets hastighet. När de böjs av skickar de ut röntgenljus – ljus som kan användas för att till exempel se hur stora och komplexa biologiska molekyler är uppbyggda.

– Ljuset kan inte tränga lika djupt in i material som neutronerna. Men på Max IV kan vi undersöka prover som är många miljarder gånger mindre än vad de måste vara på ESS, säger Christoph Quitmann, direktör för Max IV-laboratoriet.

På fältet mellan de båda anläggningarna ska en forskningsby byggas upp, med hotell, kontor, affärer och restauranger, alltihop på cykelavstånd från Lunds universitet. Målet är att bli ett internationellt forskningscentrum där ESS och Max IV kompletterar varandra.

– Vi är tvillingar, men inte enäggstvillingar. Många av materialen vi undersöker kommer även att undersökas på ESS, säger Christoph Quitmann.

– ESS är en fantastisk maskin, och Max IV är en fantastisk maskin. Tillsammans med alla forskare som samlas här kommer detta att bli ett ställe där man vill verkligen vill vara – ett skandinaviskt världsledande centrum för materialforskning, där vi använder världens bästa tillgängliga tekniker, säger Dimitri Argyriou.

Fakta: ESS och Max IV

ESS, European Spallation Source, en europeisk forskningsanläggning där neutroner används för forskning inom bland annat fysik, materialvetenskap, strukturkemi och biologi.

År 2002 föreslog europeiska forskare att en anläggning skulle byggas. År 2007 beslutade svenska regeringen att stå för en stor del av kostnaderna om anläggningen byggdes i Lund.

Investeringskostnaden beräknas till runt 17 miljarder kronor och driftskostnaden till 1 miljarder årligen.

ESS började byggas 2014 och ska vara helt klar år 2025.

Max IV, Microtron Accelerator for X-rays, är en forskningsanläggning för fysik, kemi, biologi, medicin och materialvetenskap med röntgenljus.

På Max IV kommer det att finnas runt 30 experimentstationer för olika slags forskning.

Max IV började byggas år 2010 och invigs den 21 juni 2016.

Föregångaren, Max-lab, har funnits på Lunds universitet i 30 år och tog under 2014 emot drygt 1 000 forskare från hela världen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.