Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Ekonomi

Var tredje säger nej till fast telefon

Allt fler gör sig av med sin fasta telefon. I dag saknar vart tredje hushåll i Sverige fast telefoni. Samtidigt monterar Telia ned sitt gamla trådbundna telefonnät i glesbygden och ersätter det med mobil teknik.

I mitten av 2000-talet hade nästan alla hushåll i Sverige fortfarande en fast telefon. Sedan har minskningen gått snabbt. Nästan alla har i dag en mobiltelefon. Många har ett mobilabonnemang med fast pris där man kan ringa obegränsat inom landet. Täckningen har byggts ut och driftssäkerheten blivit bättre.

Det har gjort att behovet av en fast telefon i hemmet minskat. Men minskningen har inte gått så snabbt som man kanske kan tro. Nästan 70 procent av de svenska hushållen har fortfarande ett fast teleabonnemang, enligt Post- och telestyrelsens, PTS, senaste rapport om svensk telemarknad.

Enligt rapporten fanns det den sista juni 2014 3,8 miljoner fasta telefoniabonnemang i Sverige, varav 2,8 miljoner var privata. Det var en minskning med 5 procent på ett år.

– Det är en konsumentdriven förändring. Nästan alla har en mobiltelefon i dag. Där har vi våra kontakter. Vi söker en viss person när vi ringer, inte ett hushåll. Behovet av en fast telefon har minskat. Det finns också en kostnadsaspekt. I dag behöver det inte vara dyrare ringa med en mobiltelefon och månadskostnaden för den fasta telefonen kan då upplevas som onödig, säger Peter Ekstedt, presschef på PTS.

Men i ett internationellt perspektiv har vi fortfarande många fasta telefonabonnemang i Sverige. I Finland har man till exempel blivit mobila i en betydligt högre omfattning.

Och det finns vissa fördelar med den fasta telefonen.

– Många upplever fortfarande att ljudkvaliteten är bättre i en fast telefon. I våra individundersökningar ser vi också att ganska många fortfarande ser den fasta hemtelefonen som en trygghet man ska ha i sitt hushåll, säger Peter Ekstedt.

Den traditionella telefonen har till exempel egen elförsörjning via kopparnätet, vilket kan vara en trygghet vid strömavbrott. Detta gäller dock inte den fasta bredbandstelefonin. Trygghetslarm för äldre är fortfarande ofta kopplade till den analoga tekniken, även om en digitalisering är på gång.

Och det är just de traditionella analoga telefoniabonnemangen som minskar. Från att tidigare ha varit helt dominerande har de nu cirka 55 procent av den fasta telefonmarknaden. Antalet fasta abonnemang med ip-telefoni via bredband eller kabel-tv fortsätter att öka och har nu 43 procent av alla fasta telefoniabonnemang.

Telia, som en gång hade monopol på området, har fortfarande ett fast grepp om den fasta telefonin med en marknadsandel på nästan 60 procent, men har tappat något det senaste året.

– Vi ser att den fasta analoga telefonin minskar hela tiden. Ungdomarna tecknar inga nya abonnemang och barnbarnen vet knappt vad en fast telefon är för något, säger Björn Berg, presschef på Telia.

Sedan några år tillbaka driver Telia ett teknikskifte i glesbygden. Cirka 35 000 kunder kommer innan 2015 är slut att ha fått sin trådbundna telefon ersatt av en mobil lösning där de fortfarande kan använda sina fasta telefoner i hemmet, alternativt ett vanligt mobilabonnemang.

Det handlar om områden där det är långt mellan kunderna och telestationerna uppåt 80 år gamla med gamla nät.

– Men vi kommer inte att röra telestationer som har bredband. Telia har i dag inga planer på att avveckla kopparnätet. Det kommer att finnas kvar inom överskådlig tid, säger Björn Berg.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.