Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

Varannan har bolån efter pensionen

För många har bolånen blivit en skuld som följer med livet ut. Mer än hälften av framtidens pensionärer räknar med att ha bolån när de slutar arbeta. Ungefär lika många tror att de kommer att dryga ut pensionen med sparpengar.

Nordea har låtit TNS Gallup göra en undersökning med frågor om personers privatekonomi. Undersökning är riktad mot personer i åldrarna 50 till 80 år och banken vill få en inblick i inom vilka områden kunderna kan behöva rådgivning.

Ett av de områden där pensionärerna kommer att behöva lika mycket information som yngre svenskar är kring skuldsättning. Drygt 50 procent av de tillfrågade tror att de kommer att ha skulder när de pensionerar sig och i de allra flesta fall rör det sig om bolån.

– Det är viktigt att ha den kunskapen och veta att det är så det ser ut. Efter pensioneringen ska bolånen ställas mot lägre inkomster och det blir en ny situation, särskilt för dem med stora lån, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

De flesta, 67 procent, vill helst bo kvar i sin nuvarande bostad. Men samtidigt är en tredjedel av de tillfrågade beredda att byta boende för att få mer pengar att röra sig med.

– Många vill gärna bo kvar men de kanske inte kan på grund av för höga kostnader, säger Ingela Gabrielsson.

Ett plus är att det är få i gruppen som har andra skulder än bolån.

– Det är väldigt positivt att de inte sitter med dyra lån och att många har en bostad som är värd något, säger Ingela Gabrielsson.

Det är vanligt att 50-plussarna har ett sparkapital och de tillfrågade har i snitt närmare 400.000 kronor på banken. Ungefär hälften säger att kommer att använda sparpengarna för att dryga ut pensionen.

– Det visar att det är viktigt att man har ett sparande och det är framför allt en lärdom för de yngre, säger Ingela Gabrielsson.

Att gruppen har så pass mycket sparpengar talar emot den gängse bilden av pensionärer som en ekonomiskt utsatt grupp.

– Det finns stora variationer och visar att man inte ska ha schablonbilder, säger Ingela Gabrielsson.

En märkbar skillnad är att män har sparat ihop mer pengar än kvinnor. Männens genomsnittliga sparande är ungefär 480.000 kronor, medan snittet för kvinnor ligger på drygt 270.000 kronor.

– Det tyder på att man inte haft en bra gemensam ekonomi när man levt tillsammans och behöver styra upp det, säger Ingela Gabrielsson.

Tvärtom vad många tror har det stor betydelse hur pengarna är fördelade. Det är först vid en skilsmässa som tillgångarna delas upp, under äktenskapet har var och en tillgång till sina egna konton.

– Som kvinna finns det anledning att fundera över detta. Det är viktigt att ha ett eget handlingsutrymme och inte behöva övertala någon annan om man behöver pengar, säger Ingela Gabrielsson.

Undersökningen gjordes genom intervjuer med TNS online-panel och datainsamlingen skedde den 4 till 21 april 2014. Totalt genomfördes 1.002 intervjuer bland ett representativt urval personer i åldersgruppen 50 - 80 år. Frågorna om hur personerna tror att de kommer att agera om pensionen inte räcker till har bara ställts till dem som ännu inte gått i pension.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.