Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 06:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/varannan-statligt-anstalld-arbetar-hemifran-under-pandemin/

Ekonomi

Varannan statligt anställd arbetar hemifrån under pandemin

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Att arbeta hemifrån på grund av coronasmittan är vanligast bland statligt anställda.

Minst vanligt är det bland de som arbetar inom regioner och kommuner, visar årets Jobbhälsoindex.

Det är också vanligare att anställda oroar sig mer för att bli smittade på jobbet, än att bli uppsagd på grund av coronaviruset.

Drygt var tredje anställda, 35 procent, av de statliga anställda har arbetat hemifrån på grund av smittan. 

Räknas de 17 procent som även i normala fall jobbar helt eller delvis hemifrån, innebär det att mer än varannan statligt anställd har arbetat hemifrån under pandemin, vilket gör att den sektorn med råge är den där hemarbetet är vanligast.

Exakt vad det beror på kan Lars Hjalmarsson, vd och grundare av Jobbhälsoindex, bara spekulera om när han presenterar ett utdrag av årets index som kretsar kring coronasmittan.

– Inom sektorn finns det många myndigheter där arbetet kan genomföras från hemmet, tror han är en förklaring.

En annan möjlig förklaring är att det är en sektor som är mer noggrann med att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Inom privat sektor är det var fjärde, 25 procent, som arbetar hemifrån på grund av pandemin. Lägger man till de som i normala fall arbetar helt eller delvis arbetar hemifrån handlar det om cirka fyra av tio anställda.

– Det finns stora delar av den privata sektorn där det inte går att arbeta hemifrån, som inom handeln och transportbranschen, säger Hjalmarsson.

Lägst andel har de som arbetar inom regioner: endast var åttonde, 12 procent, gör det. Bland kommunalt anställda är det 15 procent som arbetar hemifrån.

Det är knappast förvånande då det handlar väldigt mycket om vård- och omsorgsyrken. 

Det kan också vara en förklaring till att nästan fyra av tio unga kvinnor, 37 procent, är oroade för att bli smittade med det nya coronaviruset på jobbet eller på väg till jobbet. Vård- och omsorgsyrken är kvinnodominerade yrken.

Endast var femte ung man, 22 procent, oroar sig för samma sak.

Men för bägge könen stiger andelen som oroar sig med stigande ålder, fram till åldersgruppen 41-54 år. Där är det 40 procent av kvinnorna och 28 procent av männen som oroar sig för att bli smittade.

När det gäller oron för att bli uppsagd på grund av smittan är mönstret det omvända - yngre är mer oroade än äldre. Endast 12 procent av kvinnorna och 10 procent av män som är äldre än 54 år oroar sig för det. Bland kvinnor upp till 30 år är det 29 procent som är oroliga. Motsvarande siffra för de unga männen är 27 procent.

Yngre har oftast en sämre ställning på arbetsmarknaden än äldre, vilket är en sannolik förklaring till skillnaderna.

Mer förvånande är att det är vanligare att chefer (26 procent) oroar sig för att bli uppsagda än medarbetare (18 procent).

– Ja, det är lite förvånande, säger Hjalmarsson.

– Det här är en spekulation, men chefer har bättre insyn och får tidigare information än övriga anställda. De får försäljningsstatistik och annat som kan ge dem en tidigare och bättre bild av hur effekterna mot coronaviruset slår mot verksamheterna, tillägger han.

Lars Hjalmarsson påpekar också att ekonomin har gått bra under en följd av år, vilket kan ha skapat ”luft” i organisationerna inom företagen. 

Det kan i sin tur göra att när ekonomin nu går sämre, så passar företagsledningar på att banta sina organisationer – vilket chefer känner till innan övriga anställda gör det.

Ämnen i artikeln

Arbetsmiljö
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt