Vd för Sveriges allmännytta: ”Bostadsrättsföreningar bör erbjuda sociala kontrakt”

Anders Nordstrand är vd för en branschorganisation som har mer än 300 allmännyttor som medlemmar.

Och han är en bekymrad vd – branschen pressas hårt av stigande räntor och dyr el. Det slår mot bostadsbyggandet.

– Det jag hör i dag från medlemmarna är att man stoppar i stort sett all nyproduktion. De drar också ned på underhållet. Samtidigt hör jag signaler om att det är svårare att hyra ut, främst nyproduktionen, men över huvud taget, säger han.

Sveriges Allmännytta har fört fram en del förslag som skulle kunna sänka kostnaderna för bolagen och bidra till ökat byggande. En är att sätta moms på hyrorna. Då får företagen rätt att dra av den moms de själva betalar, vilket, enligt Nordstrand skulle totalt sett sänka deras kostnader.

– Lägger man en moms på 6 procent på hyran och man får full avdragsrätt så skulle hyran i nyproduktionen minska med runt 10 procent, säger han.

Vad skulle hyresgästerna säga om de fick moms på hyran?

– Det får ju bli en förhandling. Alla bostadsföretag som vi har räknat på går ju plus på det här, runt 10 procent lägre nyproduktionshyra.

Hyresrätten är en dyr boendeform. Samtidigt har hyresgästerna fått de högsta hyreshöjningarna sedan 1990-talet. Många av dem tillhör dessutom grupper med låga inkomster.

Hur rimligt är det?

– Hyresrätten blir dyrare för att den också är ett väldigt förmånligt boende. Du behöver inte tänka på kylen eller frysen, du har tre månaders uppsägningstid när du ska flytta och du binder inget eget kapital, påpekar Nordstrand.

– Men det finns en skattemässig orättvisa i dag. Det ägda boendet har ROT-avdrag och ränteavdrag. Här tycker jag att staten bör hitta en bättre balans, fortsätter han.

Vid sidan av momsen på hyran pekar Nordstrand också på de begränsningar av ränteavdragen som företagen har. Det går, menar han, att undanta bostadsbolag från de begränsningarna.

– Man skulle kunna säga att bostadsförsörjningen är av nationellt intresse så att hyresrätten inte ska omfattas av begränsningar. Det skulle minska kostnaderna för våra företag.

– Man kan göra så enligt EU-reglerna, men här har Sverige ”överimplementerat” EU:s regelverk, säger han.

Allmännyttan tog fram för flera år sedan ett koncept som de kallar för Kombohus. Genom att förhandla om ett ramavtal med byggare har de lyckats pressa priset på byggandet som sker industriellt och där delarna kan sättas i hop ungefär som ett lego. Enligt Nordstrand är byggkostnaderna 20-25 procent lägre i Kombohusen

Det har byggts Kombohus i 100 kommuner.

– Och varenda gång ska kommunen in och godkänna de tekniska kraven. Här skulle Boverket kunna säga att har man uppfyllt de tekniska kraven, så kan inte kommunen går in och ha andra synpunkter. Det skulle minska kostnaderna och underlätta industriellt byggande, säger Nordstrand.

Det är en sak att pressa företagens kostnader, men för hyresgästerna var årets hyreshöjningar, de högsta sedan 1990-talet, en kalldusch. Där menar Anders Nordstrand att bostadsbidraget måste höjas och fler måste omfattas av det.

– Bidraget har absolut inte hängt med i hyresnivåerna, samtidigt som det är ganska begränsat i dag när det gäller vilka som kan få det, säger han.

I många europeiska länder finns subventionerade bostäder – systemet kallas på engelska för social housing. Det är bostäder där hyresgästerna får billigare hyror, men endast under förutsättning att de har en inkomst under en viss nivå.

Anders Nordstrand gillar inte systemet.

– Det är väldigt utpekande och det spär på segregationen ytterligare. Vi tycker att alla människor ska kunna bo på alla platser.

”Jag tycker att man kan ställa krav på bostadsrättsföreningar att hjälpa till för att fler ska få möjlighet att få tillgång till en bostad.”

– Och det är dyrt! Ingen pratar om vad det ska kosta. Bostadsbidraget, tillsammans med sociala kontrakt är betydligt bättre system, tillägger han

Sociala kontrakt är till för de personer som står allra längst bort från bostadsmarknaden, ofta personer med försörjningsstöd, sjuk- eller aktivitetsersättning.

Nordstrand tycker att de sociala kontrakten kan ”utvecklas” – och framför allt borde fler ställa upp.

– Jag tycker att man kan ställa krav på bostadsrättsföreningar att hjälpa till för att fler ska få möjlighet att få tillgång till en bostad.

Du menar att en bostadsrättsförening måste kunna erbjuda sociala kontrakt?

– Ja, det tycker jag.

Men det här är fria och självständiga föreningar. Hur ska det gå till?

– Kommunen kan ta en diskussion med dem rent generellt. Men jag tycker att hela bostadsmarknaden måste ta ett ansvar för att fler ska kunna få en rimlig bostad och minska segregationen i samhället.

Hur ser bostadsmarknaden ut 2030?

– Just nu är jag dyster med tanke på hur det ser ut.

– Om det inte blir en blocköverskridande överenskommelse om bostadspolitiken så tror jag att det inte kommer att ske så mycket fram till 2030, säger Anders Nordstrand.