Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Ekonomi

”Vi har sett helikoptersläpp inom fem år i Japan”

Other: Fredrik Sandberg/TT

Tänk dig att du vaknar upp i morgon. Du kollar på ditt bankkonto. Där: 100.000 kronor insatta av staten. Det kan låta otroligt, men faktum är att helikopterpengar, som den ekonomiska termen lyder, har börjat diskuteras som en lösning för att få upp inflationen.

Foto: Eddie AdamsDen Nobelprisbelönte ekonomen Milton Friedman (bilden) tillskrivs ofta idén om helikopterpengar. Hans förklaring 1948 av begreppet löd: ”Låt oss anta att en helikopter flyger över vårt samhälle och släpper sedlar från himlen, vilket självklart snabbt samlas upp av medborgarna i samhället.” Tanken var då att medborgarna skulle spendera pengarna, att nya pengar därmed skulle föras in i ekonomin och att inflationen därför skulle öka.

– Den metoden har såklart uppenbara problem, orättvisa är det mest påtagliga och att vi inte använder så mycket kontanter längre, säger Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea.

I stället tror Andreas Wallström att ett helikoptersläpp i modern tid kan gå till så att en centralbank utbetalar en viss summa pengar, som enligt hans modell uppgår till 100.000 kronor, till alla medborgare.

– Jag skulle beskriva helikoptersläpp som den ultimata penningpolitiken, och som det enda stensäkra sättet att få upp inflation på.

Detta skulle regeringen finansiera genom att emittera statsobligationer som Riksbanken sedan köper. I praktiken innebär detta att staten finansierar helikoptersläppet med ett lån i Riksbanken som staten inte behöver betala tillbaka.

– Riksbanken och regeringen kommer alltså överens om att skriva av, glömma, de där obligationerna. Hushållen har fått pengarna, och då har man alltså skapat nya pengar på ett väldigt tydligt sätt, säger Andreas Wallström.

I praktiken skulle de nya pengarna som staten delat ut till medborgarna innebära att de började spendera mer. Det skulle bli som en vitamininjektion i ekonomin som skulle ge direkt effekt på inflationen som skulle röra sig uppåt.

– Det som händer då är att arbetsgivare får ökade intäkter, kan anställa nya personer och att arbetslösheten därför går ner, säger Andreas Wallström.

Jag skulle beskriva helikoptersläpp som den ultimata penningpolitiken, och som det enda stensäkra sättet att få upp inflation på.

Andreas Wallström tror att det första helikoptersläppet hägrar inom en snar framtid och om han får sia om saken är det Japan som är först på tur att testa metoden.

– Jag tror att vi kommer ha sett ett helikoptersläpp i Japan inom fem år. Jag tycker att Japan är ett tydligt exempel på ett land där man haft flera år av väldigt låg tillväxt och låg inflation, och där den offentliga skuldsättningen har ökat till nivåer som det är tveksamt om de är hållbara. Deras statskuld är nu på 250 procent av BNP. Allt detta skulle ett helikoptersläpp kunna hjälpa, säger han.

Andreas Wallström tror att Europeiska centralbanken (ECB) är den centralbank som näst efter Japan är närmast att använda helikoptersläpp som stimulansåtgärd. Men det kan dröja främst eftersom Tyskland visat motstånd mot idén. Men ett helikoptersläpp i Europa är rimligt inom fem år, uppskattar Wallström.

– Historien med hyperinflation i Weimarrepubliken och vad det ledde till finns alltid närvarande i den tyska identiteten och det finns därför en rädsla för att stimulera i gång inflationen, säger han.

Överlag tror Andreas Wallström att rädslan för hyperinflation gör det svårare att på allvar diskutera fördelarna av ett helikoptersläpp i politiken.

– Risken med ett helikoptersläpp är att det kan vara svårt att veta när man ska sluta. Risken att överanvända metoden och att inflationen då går alldeles för mycket uppåt finns så klart, men det gäller att sätta upp ett tydligt ramverk för hur detta ska användas.

ECB:s ordförande Mario Draghi öppnade nyligen upp för en diskussion om helikopterpengar som han beskrev som ”ett intressant koncept som ekonomer diskuterar just nu, men som vi inte har tittat närmare på ...”. Dagen efter uttalandet gick han ut med ett förtydligande om att helikopterpengar inte är något ECB i dagsläget överväger som en lösning.

– Det säger man ju till den dagen man gör det. Jag tror inte att man ska fästa så stor vikt vid det, säger Andreas Wallström.

Ett helikoptersläpp från ECB skulle öka chanserna betydligt för att även Sveriges Riksbank skulle försöka sig på metoden.

– Ett helikoptersläpp från ECB skulle få stora konsekvenser även på den svenska ekonomin.

Helikopterpengar nämns ofta som en radikal lösning på problemet med den stagnerade inflationen, som inte tycks vända trots sänkningar av reproräntan som införts av Riksbanken.

– För bara två år sedan var det otänkbart att Riksbanken skulle köpa statsobligationer och att vi skulle ha en minusränta. Hur radikalt det här förslaget än är måste det ställas i kontrast till de okonventionella och radikala metoder som redan används utan tillräckliga resultat, säger Andreas Wallström och fortsätter:

– En fördel med helikopterpengar jämfört med nuvarande penningpolitik är att det skulle nå ut till samtliga hushåll på ett mer direkt sätt och därför kunna få en större inverkan på den allmänna efterfrågan i ekonomin.

Tore Ellingsen är professor i ekonomi vid Handelshögskolan och även han ser stora fördelar med en expansiv finanspolitik. Han tycker att diskussionen om helikopterpengar har tagit alltför liten plats i den politiska debatten i Sverige.

– Det senaste valet blev en slags tävling i finanspolitisk måttfullhet mellan Magdalena Andersson och Anders Borg. Det skulle därför vara svårt för Andersson att först klaga över tomma lador och sen komma och förespråka extraordinära åtgärder av det här slaget, säger Tore Ellingsen.

Ett helikoptersläpp från ECB skulle få stora konsekvenser även på den svenska ekonomin.

Alternativet till att använda helikopterpengar är enligt Andreas Wallström att acceptera att man inte kommer att nå målet på 2 procents inflation. Men enligt Tore Ellingsen är det kostsamt att missa inflationsmålet.

– Massor av avtal har ingåtts i förväntan att man ska nå målet, däribland löneavtal och de avtalen blir då i reala termer dyrare än man hade tänkt sig. Det betyder att de som ligger precis på gränsen mellan att få ett jobb och inte få ett jobb, kommer att bli utan.

Varför talar man inte om detta som en lösning för att få upp inflationen i Sverige?

– Arbetslösheten är väldigt koncentrerad till låglöneyrken och det betyder att de svenska intellektuella inte har detta inpå livet. De som är arbetslösa nu har inte så många talespersoner, säger Tore Ellingsen.

Andreas Wallström säger sig märka en instinktiv motvilja mot att se helikopterpengar som en lösning på de ekonomiska problemen. Tore Ellingsen tror att vi har svårt att se hur konsumtion kan vara ett sätt att påverka ekonomin i rätt riktning.

– Jag tror att många är negativa för att det känns oseriöst och oansvarigt. Det är ingen som tänker att problem med privatekonomin kan åtgärdas genom att konsumera och då har man svårt att förstå hur det kan vara förnuftigt för ett land, säger Tore Ellingsen.

Foto:

Fakta. Inflation

I Sverige och Europa har centralbankerna satt ett mål på att inflationen ska vara på 2 procent.

Målet har inte nåtts sedan 2011 – Sverige har haft väldigt låg inflation och perioder av deflation.

För att få upp inflationen har Riksbanken sänkt reporäntan som nu är på en historisk minusnivå.

Även Europeiska centralbanken sänker sina styrräntor.

Dessutom använder man sig av kvantitativa lättnadsprogram för att få fart på ekonomin.

Trots detta går återhämtningen från finanskrisen för långsamt.

Risken om man inte når målet är att priserna sjunker vilket innebär att företagen får mindre pengar och arbetslösheten ökar.

Med ett helikoptersläpp skulle alla få mer pengar att spendera. Då ökar efterfrågan, priserna stiger och inflationen ökar.

Källa: Riksbanken

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.