Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2021-12-02 12:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/vi-underskattar-hur-duktiga-forovare-ar-pa-att-lura-barn/

EKONOMI

”Vi underskattar hur duktiga förövare är på att lura barn”

Gabriella Kärnekull Wolfe säger att skulden för sexuell exploatering av barn alltför ofta läggs på barnen själva.
Gabriella Kärnekull Wolfe säger att skulden för sexuell exploatering av barn alltför ofta läggs på barnen själva. Foto: Eva Tedesjö

Gabriella Kärnekull Wolfe utsattes för sexuell exploatering som barn. Nu jobbar hon för att förhindra att andra ska drabbas.

– Det finns ett systematiskt skuld- och skambeläggande av utsatta barn. Hela världen säger till dem att det är fel på dem och därför det sker, säger hon.

Sexhandeln har de senaste åren flyttat från traditionella sajter till sociala medier och spelsidor – närmare barn, enligt en rapport från jämställdhetsmyndigheten. Och under pandemin har barn och unga vistats mer på nätet vilket gett förövare ett större utbud av potentiella offer. Pandemins ekonomiska konsekvenser har också gjort både barn och vuxna mer utsatta.

– Vuxna som förlorat jobbet kan ha tvingats in i prostitution för att få pengar till mat och hyra. Men vi ser också att barn till föräldrar som har förlorat jobbet har känt sig tvingade in i sexuell exploatering för att kunna hjälpa till hemma, eller för att de inte vågar be om pengar till något de behöver.

Det säger Gabriella Kärnekull Wolfe, 23 år, som jobbar för barnrättsorganisationen Child10 och är en av grundarna för föreningen Inte Din Hora som startades som ett metoo-upprop mot sexuell exploatering. Som 15-åring blev hon själv utsatt efter att ha träffat en äldre man på nätet.

Gabriella Kärnekull Wolfe berättar att förövarna på nätet beter sig på olika sätt. Vissa frågar rakt ut om en ungdom vill tjäna 500 spänn. De når framför allt unga i en väldigt svår livssituation eller som redan utsatts för sexuella övergrepp. Andra tar kontakt med barnet som en kompis, lajkar bilder på Instagram och skriver att ”vad söt du är” eller ”vilken rolig story du la upp” för att skapa en relation till barnet.

– Det är naivt att tro att vi ska kunna förebygga detta genom att lägga ansvaret på barnet och prata om hur man ska kunna skydda sig. Vi underskattar hur duktiga förövare är på att lura barn, de spenderar hela dagarna på att söka efter och manipulera dem.

Hon säger att barn också måste få verktyg för vad de ska göra om ett övergrepp ägt rum. Och kunskap om hur övergrepp kan se ut.

– När jag var ung hade jag ingen aning om vad som var lagligt eller inte. Om en person som man redan har någon form av relation med säger att något är okej så är det lätt att tro på det.

Gabriella Kärnekull Wolfe blev som 15-åring sexuellt utsatt efter att ha träffat en äldre man på nätet.
Gabriella Kärnekull Wolfe blev som 15-åring sexuellt utsatt efter att ha träffat en äldre man på nätet. Foto: Eva Tedesjö

Många barn som utsatts för sexuella övergrepp mot betalning vittnar om att det inte tagits på allvar av myndighetspersoner. Skulden har i stället lagts på dem själva. Det slår en undersökning gjord av Inte Din Hora, Ellencentret och Child10 fast, och bekräftas också av jämställdhetsmyndighetens rapport. Tre av fyra som sökt stöd som minderåriga upplevde stödet som dåligt och endast en av åtta upplevde sig bemött som ett brottsoffer. Samtidigt uppger merparten att de inte ens berättat vad de varit med om på grund av skamkänslor, rädsla eller att de tidigare blivit svikna av myndighetspersoner.

– Det är det största sveket mot de här barnen. Först blir man utsatt av förövare som intalar en att det här är något man vill och själv tar initiativ till, att man bara är ovanligt mogen eller nyfiken på sex. Sedan möter man en hel vuxenvärld som bekräftar det. För att barn ska kunna ta sig ifrån en situation där de utnyttjas måste den bild som förövaren skapat utmanas, men just nu bekräftas den snarare.

– Hela världen säger till de här barnen att det är fel på dem och att det är därför det här sker.

Den sexuella exploateringen hanteras ofta som ett självskadebeteende eller ett beteendeproblem. Enligt Gabriella Kärnekull Wolfe är det ett genomgående problem i lagstiftning, sjukvård och socialtjänst. I stället för att behandlas som brottsoffer får barnen samma behandling som barn som har ett kriminellt beteende eller är fast i missbruk.

– I utbildningsmaterial om sexuell exploatering står det att barnet kan vara utsatt för brott. Men i alla dessa fall är ju barnen utsatta för brott. Det står också att man ska prata med barnen om deras syn på sexualitet – men det här handlar ju om övergrepp.

Bland de barn som utsatts för sexuell exploatering säger många att ingen ens föreslagit polisanmälan, enligt Gabriella Kärnekull Wolfe. Hon och hennes kollegor undersöker hur en skyldighet att polisanmäla sexuell exploatering av barn skulle kunna se ut.

– En förövare utsätter inte ett barn utan många. Om polisen utreder personen och tar in dator och telefon är möjligheten stor att man kan förebygga sexuell exploatering av mängder av barn.

Hon vill se utvecklade rutiner och riktlinjer för drabbade barn. Och att BUP, skolhälsan och socialtjänsten ska ha för vana att fråga om det.

– Och då ska barnet tas till en akutmottagning för våldtagna eller få traumahantering – inte en kedjeanalys om vad det beror på eller låsas in på en institution för självskadebeteende.

Hur klarar du att jobba med de här frågorna och träffa alla utsatta barn?

– Jag tänker att det handlar om att omvända ilskan över hur samhället ser ut till energi i arbetet.

Läs mer:

De har sett allt fler kvinnor dras in i sexhandeln under pandemin

Elise Lindqvist, 85, sprider ljus på Malmskillnadsgatan: ”Det är full rusch igen”

Ministern: ”Vi behöver stärka det straffrättsliga skyddet för barn”

Ämnen i artikeln

Prostitution
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt