Hoppa till innehållet

En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-01-24 12:44

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/ekonomi/ygeman-manga-kommer-hit-och-utnyttjas-under-slavliknande-forhallanden/

EKONOMI

Ygeman: Många kommer hit och utnyttjas under slavliknande förhållanden

Migrations- och integrationsminister Anders Ygeman (S)
Migrations- och integrationsminister Anders Ygeman (S) Foto: Thomas Karlsson

En allt för liberal arbetskraftsinvandring ligger bakom problemen i städbranschen, menar migrations- och integrationsminister Anders Ygeman (S).

Regeringen kommer att lägga fram fler förslag för att motverka fusk och arbetslivskriminalitet under våren.

Skatteverket uppskattar statens kostnad för fusk inom städbranschen till flera miljarder per år. Enligt Anders Ygeman är problemen ett resultat av en för liberal arbetskraftsinvandring till Sverige under många år.

– Vi har haft världens mest liberala arbetskraftinvandring och det leder till att många kommer hit och utnyttjas under slavliknande förhållanden och en del stannar också efter tiden, säger Anders Ygeman.

Städskandalen runt Magdalena Andersson visar på behovet av att röja upp kring arbetskraftsinvandringen, menar han.

– Det faktum att vi har arbetskraftsinvandring till yrken som du kan gå in i med relativt låga förkunskapskrav, och där vi har stor tillgång på arbetskraft i Sverige med hög arbetslöshet, det leder till omänskliga situationer.

Regeringen lade innan årsskiftet fram ett antal förslag för att mota arbetslivskriminaliteten, bland annat gällande bindande anställningsavtal och tuffare sanktioner för arbetsgivare som utnyttjar arbetskraft. Under våren kommer ytterligare förslag.

– Vi har ett slutbetänkande som är ute på remiss till den 8 februari. Där finns frågan om hur hög lön man ska kräva och vilken arbetstid man ska kräva av de som kommer hit som arbetskraftsinvandrare.

– Sedan har vi från den socialdemokratiska partikongressen kravet på arbetsmarknadsprövning. Det är två sådana uppenbara frågor att ta tag i, men det kan finnas fler saker när det gäller arbetslivskriminalitet och arbetskraftsinvandring som vi behöver styra upp, säger Anders Ygeman.

Huvudansvaret för en anställds villkor och förutsättningar ligger på företaget i fråga, men en stor del ligger också på beställaren, tycker Matthias Lindholm, ordförande i föreningen Städbranschen Sverige.

Mattias Lindholm ordförande i branschföreningen Städbranschen Sverige.
Mattias Lindholm ordförande i branschföreningen Städbranschen Sverige. Foto: Pressbild

Han menar att offentliga verksamheter behöver vara mer kritiska när de upphandlar städtjänster och inte acceptera allt för låga priser.

– Gör man det så eldar man på den delen av branschen som vi inte vill ska få växa. Någonstans i slutänden är det staten som förlorar på det när man sedan inte får in skatteintäkterna och den tjänsten man förväntar sig, säger Matthias Lindholm.

Även en sådan sak kan det finnas anledning att se över, enligt Anders Ygeman.

– Det kan det nog göra. Vi har sett en del kommuner som har antagit policyer om att kräva vissa arbetsvillkor eller kollektivavtal, säger han och tillägger:

– Men problemet är att vi också har en lag om offentlig upphandling som lägger ganska stor vikt vid priset. Därför är det viktigt att beställarna verkligen förmår att formulera kvalitetskrav som inte missgynnar de seriösa anbudsgivarna.

Har du själv haft städhjälp eller liknande hemma?

– Det har jag. Några gånger har jag haft fönsterputs och storstäd hemma. Jag har också haft någon hantverkare också på det.

Med personal som haft kollektivavtal?

– Absolut.

Läs mer: Städföretagen svindlar bort miljarder

Ämnen i artikeln

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt