Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-12 18:24

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/ake-arenhill-mangsysslare-som-alltid-tog-sig-tid/

Familj

Åke Arenhill – mångsysslare som alltid tog sig tid

Bild 1 av 2 Foto: Hussein El-Alawi/IBL
Tv-programmet ”Tro't om ni vill” sändes på 70-talet.
Bild 2 av 2 Tv-programmet ”Tro't om ni vill” sändes på 70-talet. Foto: Skånereportage / TT

”Att höra honom berätta var som att sakta gungas i en hängmatta, han kunde få den vildaste att stanna upp”, skriver DN:s Niklas Wahllöf om den nyss bortgångne Åke Arenhill.

Niklas Wahllöf
Rätta artikel

Åke Arenhill har gått ur tiden. Kanske finns där, just i den meningen, det ord som bäst beskriver Arenhill. Tiden. Till att börja med är det smått obegripligt hur denna mångsysslare – i ordets rätta bemärkelse – fick tid till allt han sysslade med under sitt liv. Att hinna göra sig bemärkt inom radio, tv, måleri, kåserier, manusförfattande, formgivning, reklam, teaterregi och dekor, textförfattande, att till och med ha varit vice vd för södra Sveriges största herrekiperingsaffär, som det hette en gång, Ohlssons beklädnad i Malmö, det borde betyda ett ständigt jäktande mellan branscher, områden, uppdrag – men flera som träffade honom på riktigt, som jobbade med eller var vän med Åke Arenhill, har vittnat om att det alltid tycktes finnas just tid för honom.

Och det var så många som han hann påverka. De nu medelålders kanske minns honom bäst genom tv, genom hans kluriga program ”Tro’t om ni vill” där han liksom satt och mös i en äggstol, och presenterade filmsnuttar som var antingen sanna eller falska. Han skrev manus till, och spelade en av rollerna i, julkalendern ”Det blir jul på Möllegården” 1980. Han förmedlade kloka och poetiskt snirklande sköna kåserier under vinjetten ”Rimligt och Orimligt” som avslutade programmet ”Mitt hem och min trädgård”, föregångaren till ”Äntligen hemma”. Han gjorde den musikaliska monologen ”Sagan om den flygande holländaren”, om Cornelis Vreeswijks liv.

Och även här, i det så snabba och många gånger snuttiferade tv-mediet är det relevant att prata om tiden: Åke Arenhill tog sig på något sätt alltid tid att på sin milda mjuka skånska, hans unika melodi, förmedla sina tankar eller dikter. Att höra honom berätta något var som att sakta gungas i en hängmatta, han kunde få den vildaste att stanna upp, sätta sig ned och lyssna, tänka. Eller bara njuta. Röstkonstnär kunde vara ännu en titel att lägga till det enormt långa cv:t.

Men själv verkade han betrakta tv-karriären mer som en parentes, till Sydsvenskan sade han: ”Tv var kul i början, men blev bara mer och mer pretentiöst och ytligt.”

Även om färre nog minns Åke Arenhill som reklamman och designer, torde han här ha påverkat ännu fler människor. Stora rikskända kampanjer för deodoranten Yaxa bar Arenhills namn, lite mindre kända ögonmakupen Perplex också. Och kortlekar designade han, såväl klassiska som fyrfärgs. Och hur många har inte hållit i ett stycke Arenhill om söndagsmorgnarna? Han stod nämligen bakom Treo-röret.

Kanske har de sjungit ”Som en bro över mörka vatten” utan att ha en aning om att det var, just det, Åke Arenhills svenska översättning av Paul Simons ”Bridge over troubled water”.

Och hur många har inte hållit i ett stycke Arenhill om söndagsmorgnarna? Han stod nämligen bakom Treo-röret.

Egentligen täcker titeln konstnär allt som Åke Arenhill gjorde, det fanns en särskild virtuositet i det som kom ur honom, men just bildkonsten kanske är det mest bestående arvet. Redan som fjortonåring började han på Skånska målarskolan och många skulle utställningarna bli genom åren. Så sent som den 24 november, bara dagar innan han avled, öppnade utställningen ”Rörelse” på Galleri Final i Malmö, där Åke Arenhills målningar och teckningar tillsammans med dottern Emmas fotokonst ställdes ut.

Han var så mycket för så många Åke Arenhill. Konsten, som allt annat han gjorde, rymde lek och allvar, svärta och ljus, godmodig klurighet. En mjuk stringens.

Hur gjorde karln? Kanske var en av denna multibegåvnings främsta förmågor att på något sätt bemästra tiden. Han hann ju hela tiden fram till oss. Och Åke Arenhill lyckades leva i 98 år. Det är en lång tid.