Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-26 05:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/att-vinna-os-vore-inte-fy-skam/

Familj

”Att vinna OS vore inte fy skam”

Tävlingsgångaren Perseus Karlström fyller 30 år.
Tävlingsgångaren Perseus Karlström fyller 30 år. Foto: Pontus Lundahl/TT

Coronaviruset har satt elitidrotten på vänt. Men friidrottaren och gångaren Perseus Karlström behåller sitt fokus. ”Det gäller att vara förberedd när tävlingarna kommer i gång.”

OS-kvalen pausas, idrottstävlingarna skjuts på framtiden. Inget är som vanligt i idrottsvärlden under coronapandemin. För Perseus Karlström påverkades den planerade träningsperioden i Australien av restriktioner. Nya begränsningar om att högst två personer fick träffas utomhus ledde till att gruppen fick dela upp sig under träningspassen. Coachen observerade dem på avstånd så att inte reglerna bröts.

Kort efter intervjun fick han dessutom veta att hans visum inte förlängs på grund av situationen. Det var bara att packa och resa tillbaka till Sverige, i förtid.

Hur blickar man framåt under dessa omständigheter?

– De har ju skjutit upp OS till samma datum nästa år, så att jag kan sikta mot det. Och förhoppningsvis kommer tävlingarna i gång i slutet av sommaren eller hösten, säger Perseus.

– Men annars är det ju en lite död period nu, med bara träning utan kortsiktiga mål. Det är en väldigt speciell situation. Just nu är det inga problem, men jag misstänker att det kan bli mentalt jobbigt någon gång.

Perseus kommer från en gångar­familj och är tillsammans med sin äldsta bror Ato Ibáñez Sveriges främsta i sporten. Mamma Siv Karlström är trefaldig VM-vinnare och förbundskapten för gånglandslaget. Även mellanbrodern Remo tävlar i gång, på en lägre nivå.

– Innan jag var bättre än min äldsta bror, så var det en drivkraft att försöka bli bättre än honom. Det var en rivalitet, men vi kunde också sticka ut på träningsläger tillsammans och ha väldigt roligt, berättar Perseus.

I början var sparrandet med Ato hans främsta motivation.

– Jag vet inte om jag hade nått så här långt om det inte hade varit för det.

Perseus Karlström tog brons på 20 kilometer gång i VM i Doha 2019.
Perseus Karlström tog brons på 20 kilometer gång i VM i Doha 2019. Foto: Joel Marklund

Allvar blev det när han för 14 år sedan fick möjlighet att åka till Gran Canaria på sitt första träningsläger. Efter det började han träna seriöst, och två år senare tog han sitt första senior-SM-guld på 10 000 meter, medan han fortfarande var junior. Sedan dess har han satt ett par svenska rekord, varit snabbast i världen på 10 000 meter (2019) och tagit ett VM-brons. Själv ser han förs­ta segern i Finnkampen 2013 som en stor händelse.

– Det är en väldigt prestigefylld tävling. Men min första medalj på EM 2017 när jag kom trea var också väldigt, väldigt speciell. För det blev en bekräftelse på att jag faktiskt höll tillräckligt bra nivå för att ta medaljer, och att jag kan fortfarande blir bättre. Så de drömmar och mål jag har och har haft är fullt realistiska.

Hur beskriver du den typiska ­tävlingsgångaren?

– Tja … Det är väldigt många akademiker.

Varför?

– Det krävs mycket självdisciplin. Eftersom det inte är en explosiv idrott så tar det lång tid att bli bra, och för de flesta tar det lång tid innan man når världseliten också.

Själv läste han matematik på universitetet, men 2014 kom ett erbjudande från SOK om att göra en rejäl idrottssatsning, och då hoppade han av. Sedan dess har studierna stått på vänt.

Elitidrottarens livsstil passar honom. Han är intresserad av nutrition och älskar inte bara tävlandet utan även själva träningen. Det är motiverande och han drivs av att sätta upp träningsmål, utmana sig själv och se framstegen. Det blir en räddningsplanka en sådan här gång, när alla tävlingar är avblåsta och ingen vet när de kommer i gång igen. Det enda som finns att göra är att hålla blicken vid nästa träningspass.

– Än så länge är det inget jag funderar på egentligen, jag bara fokuserar på uppgiften, den veckan jag har framför mig.

Om du blickar framåt, vad är din dröm?

– Att vinna ett OS skulle väl inte vara fy skam.