Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 12:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/dn-gratulerar-joacim-rocklov-prisas-for-sin-forskning-om-klimatforandring-och-spridning-av-infektioner/

Familj

DN gratulerar: Joacim Rocklöv prisas för sin forskning om klimatförändring och spridning av infektioner.

Bild 1 av 2 Professor Joacim Rocklöv
Foto: Mattias Pettersson
Bild 2 av 2 Prins Albert II av Monaco, professor Joacim Rocklöv och Stewart Cole, chef för Pasteurinstitutet.
Foto: DIR_COM

För några veckor sedan mottog han ett forskningspris på närmare en halv miljon kronor av Prins Albert av Monaco och Pasteurinstitutet. Joacim Rocklöv tycker verkligen om att forska men värjer sig mot bilden av forskaren som en kuf på en kammare.

Rätta artikel

 ​– Nej, någon sådan blir jag aldrig. Att vara forskare är att ständigt tvingas tänka nytt och mäta sig med andra. Det är ett evigt utvecklingsyrke där man aldrig blir fullärd, säger han när vi talas vid på telefon.

Han är tillbaka i Umeå efter Monacovisiten där han prisades ​för ​sin forskning om den globala spridningen av arbovirus som orsakar sjukdomar som denguefeber, Zika, gula febern och chikungunya. Och hur klimatförändringar påverkar spridningen.

– Eftersom de här sjukdomarna sprids via insekter​ - ​myggor​ - ​så påverkar klimatet. Till exempel så blir myggorna mer aktiva när temperaturen ökar. De biter oftare vid plus 25 grader än vid plus 15, förklarar Joacim Rocklöv.

Han berättar att prins Albert av Monaco är mycket intresserad av och medveten om klimatförändringarna som sker och hur det påverkar människorna. Även om forskningen i furstendömet främst fokuserar på miljöförstöring i haven.

– Det är dags att flytta fokus från att klimatförändringar sker till deras konsekvenser; vad det betyder för samhället och människorna. Nu görs grova uppskattningar men det är viktigt att gå hela vägen även om det hela är mycket komplext. 

Joacim Rocklöv är uppvuxen i Horn, en ort mellan Vimmerby och Linköping, i en arbetarfamilj med rötter i bondesamhället. Han visste tidigt att han ville läsa vidare och valet föll på matematik vid Göteborgs universitet. Efter magisterexamen i Umeå fick han erbjudande om att göra ett examensarbete i miljömedicin​, ett ämne som fångade honom​.

– Matematik och statistik är en bra grund att stå på men jag såg det inte som ett yrke. När jag började med miljömedicin kändes ​allt​ helt rätt. 

Att det sedan blev epidemiologi beror kanske på att det är ett område där just matematik och statistik är användbar​a mät​verktyg.

– Det är inte alltid som man inom medicinen gör forskningen med mest nytta. Epidemiologi handlar till stor del om att hitta orsakerna till att en epidemisk sjukdom bryter ut innan det sker, säger han och berättar om en pågående projekt:

– Vi försöker ta fram ett varningssystem som fungerar som väderprognoserna med rapporter morgon och kväll om risker för virusutbrott. Vi vet ju hur myggorna reagerar på olika typer av väder.

Det enkla svaret men svåra utförandet är att begränsa klimatförändringarna för att minska spridningen av myggor. Varmare eller blötare klimat kopplas till hög risk för epidemier. Extremväder och virusutbrott hänger ihop.

Joacim Rocklöv pekar också på vårt resande som en orsak till ökad spridning: vi tar med viruset hem från semestrar och utlandsvistelser.

– Om människan var stationär och klimatet ogynnsamt för myggorna så skulle arboviruset inte spridas.

Under knappt tio år har Joacim Rocklöv och hans forskningsgrupp ​följt​ klimatförändringar​na och hur de ​ påverkat infektionssjukdomarnas spridning. Att de inte som tidigare enbart finns i Afrika, Asien och Central- och Sydamerika utan att utbrott idag även sker i södra Europa. ​Man har också kunnat konstatera att medan antalet ​fall ​​i andra infektionssjukdomar är på nedgång i världen så sker inte samma sak med dengue​feber​, zika, gula febern och chikungunya.

– Det finns olika sätt försöka bromsa det här, förutom det viktigaste: att begränsa klimatförändringarna. Ett sätt är att installera vissa fiskar i dammar och stående vatten där myggorna trivs. Fiskarna äter upp mygglarverna.

På laboratoriet i Umeå är det business as usual som gäller efter hemkomsten från Monaco.

– Jag blev verkligen jätteöverraskad över att få priset.

Prissumman är på knappt en halv miljon kronor och nej, han vet ännu inte ​till vad ​pengarna ska användas. Just nu handlar vardagen om att skriva anslagsansökningar, färdigställa ett kapitel i en kommande amerikansk lärobok och planera för höstens undervisning på Cambridgeuniversitetet.

När jag frågar om sommaren och eventuell ledighet suckar han.

– Vi får se vad det blir. Helt stänga av allt går inte. Men fler vandringar blir det - och matlagning.