Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-09-29 15:41

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/en-sjukskoterska-det-svanger-om/

Familj

En sjuksköterska det svänger om

Pauline Ramsby med sin yngsta hund Memphis Minnie.
Pauline Ramsby med sin yngsta hund Memphis Minnie. Foto: Barzan Dello

Pauline Ramsby utbildade sig till sjuksköterska när hon började närma sig 50. På jobbet vårdar hon svårt sjuka människor, på fritiden spelar hon slidegitarr och längtar ständigt till New Orleans.

För 40 år sedan började Pauline Ramsby att arbeta i krogbranschen i Stockholm. En ung tjej från Hälsingland med folkmusikbakgrund och bred Göteborgsdialekt (den sitter fortfarande benhårt efter hennes första barndomsår i Göteborg) tänkte, som så många andra av oss lantisar, söka lyckan (och friheten) i storstan.

Hon flyttade aldrig hem igen.

1980 visste Pauline Ramsby inte att hon 20 år senare skulle bli handlöst förälskad i en annan storstad. En stor stad med småstadskänsla, New Orleans.

– Jag och min fru hade varit och firat millennieskiftet i San Francisco. Det var kallt när vi åkte till flygplatsen dagen därpå och vi var extremt trötta när vi landade i Louisiana.

Men solen gick ned över Mississippi och värmen var tropisk.

– Vi blev helt hänförda och när vi klev in i de franska kvarteren var det kärlek vid första ögonkastet.

Sedan dess har de besökt New Orleans varje år, en månad, två månader, ofta under jazz- och bluesfestivalen i april. Staden har blivit som deras andra hem.

– Människorna där är så välkomnande. Alla tar sig tid att prata, de verkar inte ha så bråttom som i exempelvis San Francisco, där jag också varit väldigt mycket. I New Orleans känner man sig alltid inkluderad. Vi älskar maten, människorna och musiken.

Musik har alltid haft ett stort utrymme i Pauline Ramsbys liv. Hennes pappa var musiklärare och riksspelman och hemmet var fullt av instrument. Där fanns cello, nyckelharpa, näverlurar, bockhorn, spilopipa, klarinetter, flygel, akustiska gitarrer och en elgitarr av märket Höfner.

– Jag testade allt, pappa blev lite förbannad när jag bet i rören på hans klarinetter.

– Men jag spelade mycket fiol då, folkmusik. Man traderade, lyssnade på äldre spelmän och spelade likadant. Bland annat spelade jag för riksspelmannen Pers Hans, som gick bort i somras.

Delsbostämman var lika vild som Roskildefestivalen på 70-talet.

Men hon träffade också spelmännen Pål-Olle, Björn Ståbi, Viksta-Lasse och Erik Sahlström med flera. De hängde hemma hos familjen i Hälsingland.

– De var ju den tidens rock’n’roll-snubbar fast i folkmusikvärlden. Delsbostämman var lika vild som Roskildefestivalen på 70-talet, haha.

Från folkmusiken fortsatte hon till bluesen. En av hennes idoler var (och är fortfarande) Bonnie Raitt, blues-, folk- och countrylegendaren som bland annat är en stjärna på slide­gitarr. Raitt har sin slide på långfingret, medan de flesta har den på ringfingret.

– Från början slog man helt enkelt av en flaskhals, en så kallad bottle neck, för att få ett fetare ljud när man spelade elgitarr. Bonnie Raitts sätt att sjunga och hennes sätt att spela slide påminner om varandra, det blir som två stämmor.

Pauline Ramsby har spelat i band hela sitt vuxna liv, och främst covers. Ett av banden hette Pauline and the beat. Spelandet gick bra att kombinera med krogjobbet, men efter 27 år tog det stopp.

– Jag kände mig understimulerad. Jag insåg att jag måste plugga någonting och började på Komvux. Jag började med samhällskunskap, och tyckte att det var fantastiskt.

– Jag var 44 år gammal när jag insåg att jag faktiskt kunde välja själv vad jag ville bli. Det var en milstolpe.

Först tänkte hon bli socionom, men insåg snart att hon inte skulle ha tålamod att sitta vid ett skrivbord. Hon ville göra något mer praktiskt. Som sjuksköterska. Hon läste in nio gymnasieämnen och kom in på Ers­ta sjuksköterskeutbildning 2006.

– När jag fick beskedet bara skrek jag rakt ut, jag blev så lycklig. Jag gick ut våren 2009, 48 år gammal.

Ända sedan dess har hon arbetat med ASIH, avancerad sjukvård i hemmet. Det passar henne finfint. Hon älskar sitt jobb. Under utbildningen provade hon att vara både på vårdcentral, på BVC och inom psykiatrin, det var inget för henne.

– Vi arbetar som ett mobilt sjukhus, vi far ut till patienterna och ger dem smärtlindring, blodtransfusioner och tar prover så att de slipper åka till vårdcentralen. Jag tycker om att möta patienterna i deras hem, där de är i sin verklighet.

– Det som är roligt med det här sättet att jobba är att man är ett team som består av undersköterska, sjuksköterska, läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och dietist. Vi är så beroende av varandra så vi måste verkligen samarbeta.

I år är första gången på 20 år som det inte blev någon resa till New Orleans. Kanske blir det inte det våren 2021 heller.

– Men då köper vi en husbil, tar med oss hundar och gitarrer och åker runt i Sverige och Europa.

Läs fler texter av Ingrid Borggren och fler DN gratulerar

Ämnen i artikeln

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt