Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-10 10:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/glom-karnfamiljen-nu-ar-det-stjarnfamiljen-som-galler/

Familj

”Glöm kärnfamiljen, nu är det stjärnfamiljen som gäller!”

Foto: Staffan Axelsson

För tio år sedan myntade Ingrid Engarås ordet stjärnfamilj som i dag ingår i Svenska Akademiens ordlista. Viljan till samhällsförändring har hon haft sedan barnsben.

Rätta artikel

Ovanför Ingrid Engarås köksbord hänger en takkrona bestående av ett femtiotal udda kaffekoppar i tunna linor.

– Det är ett egentillverkat instrument. Ställer jag upp fönstret så sätter vinden kopparna i gungning och skapar oregelbundna klanger. Jag har alltid fascinerats av instrument som inte riktigt går att kontrollera. Varifrån kommer egentligen musiken då?

Att ge förutsättningar och sedan låta vinden eller andra människor skapa rörelse är återkommande i Ingrids livsberättelse. Men vi tar det från början, från punkthuset i norra Guldheden, Göteborg. Där växte hon upp med mamma, pappa och lillasyster.

– Jag var en naturintresserad visionär. Som elvaåring gick jag med i en djurrättsorganisation. Jag var besviken på vuxenvärlden som tycktes blinda inför de samband som jag såg. När det skulle hållas folkomröstning om kärnkraften blev jag väldigt frustrerad. Det var ju vår framtid det handlade om, men jag fick inte vara med och bestämma.

Ingrid och hennes mamma var emot kärnkraft, medan hennes pappa var för.

– Man får självklart ha olika uppfattningar, men jag tror också att man visar vem man är som människa genom att uttrycka sina åsikter. Mina föräldrar var olika på många sätt och jag upplevde det som en lättnad när min mamma valde att gå sin egen väg.

Som tolvåring flyttade Ingrid med sin mamma till Öland, där intresset för natur- och samhällsfrågor växte. När hon återvände till Göteborg för att läsa på gymnasiet blev hon genast aktiv i föreningen Rädda mossen och snart ockuperade hon ett rivningshus tillsammans med andra unga aktivister som kallade sig Husnallarna.

– Då sa min pappa att jag fick välja. Skulle jag bo hos honom och studera eller fortsätta ockupationen. Det var hårt, men för mig fanns det inget val, jag skulle ju rädda världen!

Efter flera års ockupationer gav kommunen efter och började hyra ut rivningshotade bostäder. Ingrid fick sin första egna lägenhet och ett efterlängtat utrymme där hon kunde ägna sig åt konst.

– Jag råkade på fenomenet mail art och fascinerades av det gränsöverskridande. Jag kunde göra ett kollage eller teckning och skicka till en konstnär i ett annat land som byggde vidare på verket.

Hon knöt snabbt många kontakter över världen. 1991 kurerade hon en utställning på Göteborgs stadsbibliotek med över 500 mail art-konstnärer.

Samtidigt svepte rejvkulturen in från Storbritannien och Ingrid blev genast fast. Hon började måla dekorer till klubbar och blev ordförande i kulturföreningen Zookie.

– Det finns något slags urkraft i de djupa basgångarna som befriar människor från invanda mönster. Vi experimenterade mycket med vad som uppstår i mötet mellan rörelse och musik.

Men det blev en snabb vändning när kommunpolitikerna drog tillbaka ett löfte om ett nytt ungdomskulturhus.

– Vi hade jobbat hårt med att förbereda flytten, så när politikerna plötsligt backade gick luften ur mig. Jag kände att det var dags att bryta upp och testa något annat.

Ingrid begav sig till Stockholm eftersom hon ville vara nära en god vän som kämpade med hiv. Genom andra exilgöteborgare inom konst- och musikscenen hittade hon en plats i den nya staden. Fylkingen, en förening för experimentell musik och konst, blev snart ett andra hem.

Varje individ är en stjärna och likt en stjärnas strålar sträcker sig familjeband åt många olika håll.

Under hela sitt liv hade Ingrid varit verksam i olika nätverk och projekt, men som nybliven ensamstående mamma hade hon inte längre lika mycket tid att resa och organisera. Så när Facebook dök upp blev det snabbt ett självklart verktyg för hennes engagemang. Som när hon 2008 hörde Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund prata om värdet av kärnfamiljen.

– Vi var så många som blev ledsna och arga, som kände att våra familjer inte sågs som riktiga familjer. Jag ville ha ett nytt perspektiv och kom på ordet stjärnfamilj. Det kan vara vilken familjekonstellation som helst. Varje individ är en stjärna och likt en stjärnas strålar sträcker sig familjeband åt många olika håll. Glöm kärnfamiljen, nu är det stjärnfamiljen som gäller!

Det nya begreppet fick stor spridning i sociala medier och plockades snart upp av språkrådet som ett av årets nyord.

Med 50-årsdagen för dörren fortsätter Ingrid sitt engagemang. Nu främst med fokus på miljöfrågor, bland annat gruvindustrins naturpåverkan, klimatkrisen och sitt eget grannskap.

– Politik är något som jag lever varje dag. Partipolitik räcker inte för mig, eftersom jag inte tror att den kan åstadkomma den stora omställning som behövs för att rädda livet på vår planet. Jag kommer att fortsätta kämpa på mitt sätt.