Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 13:28

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/jag-gillar-blandningen-i-mitt-liv/

Familj

”Jag gillar blandningen i mitt liv”

Foto: Ingrid Borggren

Daniel Hånberg Alonso är mångsysslare. Han följer sina intressen för att se vart det bär, oavsett om det handlar om film, emojier, historia, 80-talsmusik eller att skriva. 

Rätta artikel

Daniel Hånberg Alonso längtar egentligen inte efter några extrema äventyr, men när han fyllde 30, för fem år sedan, ville han ändå utmana sin höjdrädsla genom att bli nedhissad 120 meter i en utslocknad vulkan. Och han överlevde.

Han är faktiskt helt ointresserad av att tävla och att utstå hård träning för att bevisa något, eller naturliv där det ingår att sova i tält. Ändå besteg han för några månader sedan en annan utslocknad vulkan, Kilimanjaro i Tanzania, 5 895 meter över havet. Han stod där på toppen med en prideflagga i handen, tog en bild och lade ut på Facebook.

– Jag kom bara på en dag att jag ville vandra upp till toppen och lyssna på låten ”Kilimanjaro” med Johnny Clegg. Prideflaggan var en protest mot Tanzanias hårda lagar för homosexuella, det var viktigt för mig.

Det som lockade var att få vandra genom tre klimatzoner. Man börjar i regnskog som övergår i tundra, därefter öken och sist kommer man upp på glaciären. För varje dag förändras miljön och temperaturen. Från 30 grader plus till 15 grader minus.

Ungefär en tredjedel av dem som försöker, klarar sig inte hela vägen upp. Bland annat för att det är så lite syre däruppe.

– De som tränar mycket i vanliga fall har det mycket svårare, för de är vana vid att alltid pusha sig själva. Kroppen ska ta det lugnt, man ska gå jättelångsamt. Så jag tänkte: ”jag ska alltid gå sist och se till att dricka mina fyra liter vatten per dag”.

Det tog fem dagar upp och två dagar ner. Ju längre tid man tar på sig desto bättre kan kroppen acklimatisera sig.

Vad händer om man går för fort?

– Vissa får rejäl huvudvärk, en del redan första dagen. Många börjar kräkas eller får diarré. Eller sömnbrist och även solsting.

– Allt handlar om mental styrka. Och jag hade ingen aning om hur min mentala styrka såg ut i ett sådant sammanhang, jag har aldrig gjort något liknande. Många pratar om att de når en vägg. Det kan vara så att de har en timme kvar till toppen, men kroppen bara stannar.

Jag gillar verkligen inte att tälta.

Daniel mötte aldrig den där väggen. Det svåra var att stå ut med att det var så infernaliskt tråkigt att gå och gå tio timmar i sträck. Det var egentligen det som var utmaningen, tror han.

– Och att tälta i sex nätter. Jag gillar verkligen inte att tälta.

Så varför gjorde du det?

– För att jag var nyfiken. Man fokuserar bara på att sätta den ena foten framför den andra. Det är en övning i mindfulness, hörde jag innan. Men jag håller inte riktigt med om att man hittar sig själv genom meditation och tystnad. Jag tycker att man hittar sig själv i mötet med andra människor.

Daniel Hånberg Alonso är vad man skulle kalla mångsysslare. Han är dj och har haft en egen 80-talsklubb. Han är webbutvecklare på konsultbasis. Han har skrivit krönikor i olika tidskrifter. Han har curerat ett webbmuseum om emojiernas betydelse kulturellt. Och han har skrivit böcker om Josef Block, Sveriges enda privatdetektiv som kan röra sig mellan olika tids­epoker.

Längtar du till någon annan tidsepok?

– Nej, jag är ingen nostalgiker. Ens bästa tid i livet borde vara just nu, inte då eller sedan. Men jag har alltid gillat historia och mordgåtor. Och jag har alltid skrivit. Jag skrev min första kortnovell när jag var åtta.

Hans deckare har utspelat sig i Stockholm och bygger på någon verklig händelse och plats. I den första boken handlade det om ölbryggeribranschen på Södermalm i början av 1900-talet, då det sker ett mord på Münchenbryggeriet.

En annan handlar om smugglarverksamheten som skedde i Stockholms skärgård på 1930- och 40-talen. En tredje handlade om när telefonin kom till stan och telefontornet vid NK.

Författare, konsult, dj – alla dina jobb är ensamjobb. Trivs du bäst ensam?

– På ett sätt ja. Jag gillar kontakt med människor men har svårt för stora grupper, då känner jag mig lite trängd. Jag träffar gärna en person i taget.

– Det jag gillar mest är blandningen i mitt liv.

Nu ska han i väg till Prag för att skriva på sin nya bok, en samhällssatir om hur AI (artificiell intelligens) påverkar vårt teknologiska samhälle, om klimatångest, om sociala medier.

– Jag hoppas få ihop det ...