Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-18 08:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/familj/juanita-abernathy-en-av-arkitekterna-bakom-medborgarrattskampen/

Familj

Juanita Abernathy – en av arkitekterna bakom medborgarrättskampen

Bild 1 av 2
Foto: Carolyn Kaster
Bild 2 av 2 March against fear, juni 1966. Juanita Abernathy i främsta ledet tillsammans med bland andra sin man, Coretta Scott King och Martin Luther King.
Foto: Charles Kelly

Bussbojkott, demonstrationer och marscher. DN:s tidigare USA-korrespondent Kurt Mälarstedt minns Juanita Abernathy – medborgarrättskämpen som till slut fick en hedersplats.

Juanita Abernathy, en av alla de kvinnor som spelade en viktig roll i medborgarrättsrörelsen och kampen för rösträtt i USA på 1950- och 60-talen, avled i förra veckan, 88 år gammal.

Hon svarade bland mycket annat för den ekonomiska planeringen av bussbojkotten 1955 i Montgomery, Alabama, i protest mot segregeringen av platserna i stadens bussar. Hon skrev också ut flygbladen där stadens svarta uppmanades att delta i bojkotten, som inleddes sedan en vit busschaufför tvingat den svarta sömmerskan Rosa Parks att lämna sin rättmätiga plats i en buss.

Bojkotten skulle enligt planerna pågå endast en dag men fortsatte i över ett år och ledde till slut till det viktiga utslaget i Högsta domstolen om att segregering av platserna i allmänna transportmedel strider mot den amerikanska konstitutionen.

Juanita Abernathy deltog också 1963 i den viktiga marschen för arbete och frihet i Washington, DC, där Martin Luther King höll sitt berömda ”Jag har en dröm”-tal, och i demonstrationståget från Selma till Montgomery 1965.

Kongressmannen John Lewis, en av de medborgarrättsledare som brutalt slogs ned av polis under denna demonstration, betecknade i ett uttalande efter hennes död Juanita Abernathy som ”en av mina systrar i kampen för förändring”.

”Männen har oftast fått den största äran för medborgarrättsrörelsen, men bakom scenen stod ofta kvinnor som kampens ryggrad och som agerade, organiserade och argumenterade”, sade Lewis.

Juanita Abernathy föddes som Juanita Odessa Jones 1931 som det yngsta av åtta barn till ett relativt välbärgat lantbrukarpar i Uniontown, Alabama. Hon hade en gedigen universitetsutbildning i ekonomi när hon 1952 gifte sig med pastor Ralph Abernathy (1926–90).

Hennes man skrev vackert i sin självbiografi ”And the walls came tumbling down” (1989) att han fann Juanita ”ovanligt attraktiv” första gången han såg henne och hon var mycket smart, hade en underbar humor och en vilja av stål. Hon var stark och oberoende och förklarade vid en av deras första träffar att hon inte kunde tänka sig att gifta sig med en pastor. Men hon ändrade sig alltså, och paret fick så småningom fem barn varav det första dock dog som nyfött.

När Obama svors in som USA:s förste svarte president i januari 2009 satt hon på hedersplats.

Ralph Abernathy grundade 1957 Southern Christian Leadership Conference (SCLC) tillsammans med sin vän och pastorskollega Martin Luther King. SCLC grundades kort efter det att både Abernathys hem och hans kyrka i Montgomery hade utsatts för bombdåd av vita extremister som ogillade medborgarrättskampen och beslutet i Högsta domstolen.

Juanita Abernathy var ensam hemma tillsammans med sitt andra barn vid dådet, men båda klarade sig oskadda. Två medlemmar av Ku Klux Klan erkände senare att de hade utfört bombdåden. De åtalades men friades av en helvit jury.

Den 4 april 1968 delade Ralph Abernathy rum med Martin Luther King i Lorraine Motel i Memphis, Tennessee under ett besök i staden. King gick ut på balkongen för att hämta lite luft – och sköts till döds. Han dog i Abernathys armar.

Efter mordet på King ägnade sig Juanita Abernathy mindre åt medborgarrättskampen och mera åt affärsverksamhet. Hon blev så småningom nationell försäljningschef för ett större företag i kosmetikbranschen och så framgångsrik att hon kunde kvittera ut en ny bil vartannat år, nästan alltid en rosa Cadillac, enligt New York Times.

Men hon fortsatte också med visst samhällsarbete och deltog bland annat i en kvinnodemonstration för fred i Nordirland 1972. Till allmän förvåning gav hennes man Ralph Abernathy sitt stöd till republikanen Ronald Reagan i presidentvalet 1980 i stället för till demokraten Jimmy Carter, och i detta fick han stöd av Juanita Abernathy. Båda ångrade sig senare; deras stöd för Reagan ledde inte till de förbättringar för svarta amerikaner som de hade hoppats på.

Men Juanita Abernathy deltog senare aktivt i Barack Obamas valkampanj. När han svors in som USA:s förste svarte president i januari 2009 satt hon på hedersplats vid sidan av två före detta presidenter, George Bush den äldre och Bill Clinton.