Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Familj

Minnesord: Hans Bylund

Vår barndomsvän, universitetslektorn Hans Bylund, Örebro, har avlidit vid 75 års ålder efter en lång tids sjukdom. Hans närmaste är hustrun Siv och sönerna Jesper, Johan och Jacob med familjer samt systern Barbro.

Hanse, som han kallades, föddes och växte upp på Brännan i Härnösand. Efter studentexamen 1961, militärtjänst och folkskollärarutbildning i hemstaden, flyttade han till Lund, där han tog fil kand-examen med nationalekonomi som huvudämne. Som universitetslektor undervisade han sedan vid socialhögskolan och universitetet i Örebro ända till sin pensionering. I Lund träffade Hanse sin älskade Siv som han levde lycklig med livet ut.

Redan i skolan ägnade sig Hanse mycket åt idrott. I pojkåren var det Vargarnas IF och Södra Brännans lag i handboll, fotboll och ishockey som gällde, vilka med Hanse i spetsen var bäst i stan. I handboll var han klippa i läroverkslaget, som gick till final i turneringen för landets läroverk, liksom i Brännans IF. I ishockey var han tuff och hårdskjutande back i IF Älgarna.

Utförsåkning på skidor började han med redan innan det fanns skidliftar på Vårdkasberget och han tog även skidlärarexamen. Långt upp i åren åkte han med sina söner i de svartaste av backarna i Åre och Alperna. Hans sportiga framtoning följde honom hela livet.

Hanse var mycket familjekär och vistades under många år med Siv och sönerna i fjällstugan i Handöl och i sommarstugan i Gånsvik utanför Härnösand. Intresset för golf delade han med Siv och de gjorde många golfresor. Så snart isarna lagt sig i Mellansverige åkte de skridskor med Örebro långfärdsskridskoåkare med Hanse som färdledare. Även bridge spelade de regelbundet tillsammans i Örebridgen. Under senare år blev familjens tillflyktsort sommarhuset i Södra Harge vid Vätterns strand, där Hanse seglade i alla väder.

Hanse var en genuint vänlig och hygglig person och allmänt omtyckt. Som universitetslärare var han mycket uppskattad och skapade genom sin sociala förmåga kontakter i sin akademiska omgivning nationellt och byggde även nätverk med universitet i USA.

Glad och positiv med ett ljust sinnelag hade han alltid ett vänligt ord över för alla. Han var vännernas vän och missade aldrig våra återkommande studentjubileer i Härnösand.

Vi sörjer och saknar djupt vår bäste vän och kommer alltid att minnas honom med glädje.