Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Familj

Minnesord: Märta Gaaserud

Märta Gaaserud (född Knapp), Älvsjö, har avlidit i en ålder av nästan 101 år. Närmast anhöriga är svägerskan Majlis Knapp samt nio syskonbarn med familjer.

Märta Gaaserud var fil lic och före detta prefekt vid Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS), numera Vårdlärarhögskolan i Stockholm.

1962 dök hon upp som ny lärare på Sjuksköterskeskolan i Sundsvall där jag var elev. Hon var en förtjusande söt Sophiasyster som nyss kommit hem från San Francisco, där hon studerat i två år på ett stipendium.

Märta Gaaserud var en frisk fläkt på den stränga skolan, okonventionell, full av nya idéer och uppslag. Några år senare träffade jag Märta igen, då på SIHUS i Stockholm där hon tillträtt en tjänst som studieledare och jag just börjat lärarutbildningen.

Vi blev goda vänner och även studiekamrater eftersom vi båda studerade vidare på universitetet. Jag minns alla middagar på Frejgatan med lutfisk, pepparrotskött eller surströmming och intensiva samtal om pedagogik och psykologi.

Märta var född i Hudiksvall och hade fyra äldre bröder. Efter sin examen arbetade hon bland annat som assistent till Sveriges första kvinnliga professor Nanna Svartz på Karolinska sjukhuset. Hon gifte sig med en norrman, Ole Gaaserud, och bodde i Norge 1947–1952. Efter makens tragiska död kom hon tillbaka till Hudiksvall och ägnade sig under några åt att ta hand om sin gamle far.

Åren i USA gjorde henne intresserad av forskning inom omvårdnad och i sin roll som studieledare och rektor inspirerade hon sjuksköterskor och vårdlärare att satsa på forskning inom detta område. I Sverige var det vid den tiden endast den medicinska forskningen som räknades. Att sjuksköterskor skulle forska om själva omvårdnadsprocessen var något nytt som hon odelat stödde och verkade för.

Märta försvann in i glömskan för drygt tio år sedan och bodde de sista åren på ett demensboende i Älvsjö. När hon fyllde 100 år i september 2016 hade hennes syskonbarn och personalen ordnat en mycket fin fest för att fira henne.

Vi är många vänner och tidigare elever som minns henne med tacksamhet, hon var en härlig människa som spred glädje omkring sig. Nu ska hon vila i familjegraven i Hudiksvall jämsides med sin man Ole.