Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Familj

Minnesord: Nisse Franzén

Konstnär Nisse Franzén, Stockholm, har avlidit i en ålder av 85 år. Han efterlämnar dottern Madeleine med familj samt en trogen skara nära vänner.

Nisse växte upp i Vasastan, en stadsdel, som han efter några smärre utflykter förblev trogen livet ut. Formad av en kultur med egna företagare inom plåtslageri kom han att inneha ett intresse och utpräglad känsla för hantverk och skapande.

Efter skoltiden hamnade Nisse i tryckeribranschen och utbildade sig till kemigraf. På fritiden var måleriet och jazzmusiken den stora passionen.

Inom måleriet fick han förmånen att utveckla sin talang på Signe Barths målarskola. Som vibrafonist inspirerades han mycket av Lionel Hampton och kom att spela bland annat på danspalatset Nalen i Stockholm där han tidigt träffade sin blivande hustru Ella. Äktenskapet kom att vara i 62 år, innan hennes bortgång.

Somrarna tillbringades alltsedan början på 60-talet i det egenhändigt ritade och gemensamt byggda huset på Singö, Roslagen, i vars ateljé måleriet kunde blomma.

Inspirationen hämtades från den lokala miljön och under flera resor till Italien och England. Här fann Nisse ljuset, färgerna och folklivet som allteftersom hamnade på målarduken och akvarellpapperet. Bland de många utställningarna värderades särskilt de han hade under 90-talet på Galleri Axlund i Gamla stan.

Som introduktion till en utställning skrev jag så här en gång om Nisses målning ”Eftermiddagssol”:

”Solen lyser in i rummet, målar fönstrets form på väggen i guld och violett. Rummet innanför i skuggan syns i dörren, skimrar som ett hav av blågrönt, ultramarin. Röd glöder ekstolens rygg i kontrasternas brand, plasttapeten flammar. Alldagligheten smälter bort, fantasteriet står på lur.”

Nu är min gamla målarkompis från tiden på Signe Barths målarskola död, men hans målningar lever.